Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Boken om kärlek

Skapad 2016-04-25 13:24 i Svensgårdsskolan Helsingborg
Eleverna får skriva olika texttyper och samla dessa i en bok som de själva skapar.
Grundskola 7 – 9 Svenska Svenska som andraspråk

Ni ska låta kärleken ta över era liv och bli kreativa skribenter i det här arbetsområdet som ska bubbla över av värme och kärlek!

Innehåll

Lektionsinnehåll

Du kommer under ett par veckor att arbeta med temat kärlek. Vi kommer inleda genom att samla ord och begrepp för temat i ett ord - moln. Dessa kommer ni ha nytta av i era arbeten längre fram. På lektionerna kommer vi även gå igenom lite olika texttyper för att titta på struktur men även innehåll.

Ert arbete består nämligen i att göra en bok om kärlek. Vissa kapitel är obligatoriska och andra är valbara.

Boken ska ha en:

  • framsida med någon bild
  • innehållsförteckning (efter framsidan)
  • avslutning

Kapitlen ska ha rubriker. Sätt gärna in bilder som underlättar och förstärker din text. Det är viktigt att du använder bilder som du får använda. Enklast är att använda bilder som du själv tagit eller ritat.

Kopplingar till läroplan

  • Sv  7-9
    Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Sv  7-9
    Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Sv  7-9
    Läsa och skriva Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
  • Sv  7-9
    Läsa och skriva Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
  • Sv  7-9
    Berättande texter och sakprosatexter Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
  • Sv  7-9
    Berättande texter och sakprosatexter Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Sv  7-9
    Berättande texter och sakprosatexter Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.
  • Sv  7-9
    Språkbruk Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

Matriser

Sv SvA
Diagnosmaterial Språket på väg åk 7-9 SKRIVA, Lgr11

SKRIVA

Förnivå
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Mottagare
Hur texten fungerar för den som ska läsa den Kommunikativa och kognitiva funktioner
Texten är uppbyggd så att läsaren i stort sett kan ta till sig och förstå innehållet.
Texten är begriplig för läsaren som också förstår textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera…)
Texten står på egna ben och kommunicerar ganska väl med läsaren i enlighet med textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera …)
Texten står på egna ben och kommunicerar mycket väl med läsaren i enlighet med textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera…)
Textens genre
Du har gjort försök att skriva texten på liknande sätt som andra texter av samma slag.
Du har skrivit texten på liknande sätt som andra texter av samma slag.
Du har följt genrens mönster för struktur och språk på ett levande sätt.
Du har följt genrens mönster för struktur och språk på ett levande sätt och har ibland egna kreativa lösningar.
Hela texten
Rubriker finns och har anknytning till innehållet.
Rubrikerna täcker textens innehåll.
Rubrikerna täcker textens innehåll och fungerar.
Rubrikerna är tydliga, täcker textens innehåll och fungerar utmärkt.
Styckena
Styckeindelning förekommer.
Styckeindelningen underlättar läsningen genom att varje stycke är en sammanhållen helhet.
Väl fungerande styckeindelning – ofta med tydliga kärnmeningar.
Väl fungerande styckindelning med tydliga kärnmeningar där det är lämpligt.
Styckemarkering
Du markerar på eget sätt att nytt stycke börjar, till exempel genom att börja längst ut på ny rad (kallas hybridstycke).
Du blandar olika markeringar för nytt stycke: hybridstycke, blankrad och indrag, utan att man som läsare förstår systemet.
Du markerar nytt stycke med blankrad eller indrag.
Du markerar nytt stycke med blankrad eller indrag.
Meningarna
Meningarna har oftast en fungerande meningsbyggnad och är enkelt konstruerade och ganska korta.
Meningarnas längd och ordföljd varierar.
Meningarnas längd och ordföljd varierar på ett mer avancerat sätt bl.a. genom en fungerande blandning av enkel och komplicerad meningsbyggnad.
Meningarnas variation fungerar mycket väl utifrån syfte och sammanhang.
Meningsbyggnad
Du använder oftast enkel men korrekt meningsbyggnad.
Du prövar en mer komplex meningsbyggnad och lyckas då ibland väl med konstruktionen.
Oftast har du använt korrekt meningsbyggnad, även i långa meningar.
Du använder en korrekt eller i stort sett korrekt meningsbyggnad i både enklare och mer komplexa konstruktioner.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: