Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik årskurs 1 - Arbetsområde: Algebra och problemlösning.

Skapad 2016-05-20 14:19 i Häckebergaskolan Lunds för- och grundskolor
Grundskola 1 Matematik

Detta läsår ska vi upptäcka, utforska och lära oss mer om algebra och problemlösning. Du kommer få möjligheten att arbeta både enskilt och tillsammans med andra. Under många av lektionerna kommer vi att arbeta laborativt men vi ska även arbeta med stenciler, i mattehäfte, iPad och på Smartboard. Vi kommer att lära oss mer om bland annat: - Likheter och enkla ekvationer - Mönster i tal och geometri - Problemlösning

Innehåll

Syfte för arbetsområdet Taluppfattning, tals användning, samband, förändringar och problemlösning

I detta arbetsområde kommer vi fokusera följande förmågor:

- Problemlösningsförmåga
- Resonemangsförmåga
- Kommunikationsförmåga


Syftet är att du skall utveckla och fördjupa din förmåga att:

Kopplingar till läroplan

  • Ma
    Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Ma
    Syfte föra och följa matematiska resonemang, och
  • Ma
    Syfte använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Undervisningens innehåll: Vad?

Ur det centrala innehållet kommer eleverna under läsåret 15/16 att arbeta med:

Kopplingar till läroplan

  • Ma  1-3
    Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
  • Ma  1-3
    Algebra Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
  • Ma  1-3
    Problemlösning Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Undervisningens innehåll: Hur?

Eleverna kommer att arbeta både enskilt och tillsammans med andra. Lektionerna kommer att innehålla laborativa moment, gemensamma genomgångar och diskussioner, gruppuppgifter, färdighetsträning med t.ex. iPad och Smartboard samt i mattehäfte, Mattedetektiverna.

Målet med elevernas innehåll:

Kopplingar till läroplan

  • Gr lgr11
    Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • Gr lgr11
    Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Bedömning

Elevernas förmågor bedöms fortlöpande under läsåret.
Under läsåret kommer du öva på att bedöma dina egna kunskaper genom att förbereda och genomföra redovisningar där du redogör för ett matematiskt innehåll.

Skolans mål är att varje elev:

Kopplingar till läroplan

  • Gr lgr11
    Skolans mål är att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna

Kunskapskrav för årskurs 3

Läs matriserna nedan för mer information om de olika förmågorna och kunskapskraven för årskurs 2.

Kopplingar till läroplan

  • Ma   3
    Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Ma   3
    Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Ma   3
    Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Ma   3
    Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Matriser

Ma
Bedömningsmatris - Förmågor i matematik åk 1-3

-->
-->
Lägsta önskade nivå
-->
Problemlösning
Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. (Lösa en uppgift i enkla och bekanta sammanhang utan att från början veta vilka metoder man ska använda. Undersöker och provar olika tillvägagångssätt inom matematiken.)
  • Ma
Du behöver hjälp med att förstå enkla problem (t.ex. att hitta den informationen som du behöver för att lösa problemet). Du behöver hjälp med att välja en strategi för att lösa problemet.
Du behöver hjälp med vissa delar för att förstå och lösa enkla problem (förståelse, information eller val av strategi/metod). Du kan delvis förklara hur du har tänkt men vissa steg i lösningen saknas.
Du förstår enkla problem på egen hand och kan välja en strategi för att lösa problemet, t.ex. rita eller använda laborativt material. Du kan förklara hur du har löst problemet, steg för steg och reflekterar över svarets rimlighet (kan svaret vara rätt utifrån uppgiften).
Du kan lösa enkla problem och kan välja en eller flera bra metoder. Du motiverar svarets rimlighet. Du visar att du kan lösa problemet på olika sätt.
Resonemang
Föra och följa matematiska resonemang. (Att komma fram till och följa med i en matematisk tankegång genom att utveckla och utvärdera matematiska argument, t.ex. att motivera varför man använder ett visst räknesätt.)
  • Ma
Du svarar på direkta frågor.
Du följer ett matematiskt resonemang och ställer frågor, som oftast är viktiga i sammanhanget. Du försöker föra ett eget matematiskt resonemang (tankegång) men som kan vara svårt att följa.
Du för och följer enkla resonemang kring val av metod och rimlighet i resultat. Du för resonemanget vidare genom att du ställer och besvarar frågor som i huvudsak hör till ämnet.
Du för och följer matematiska resonemang och kan resonera kring för- och nackdelar med olika metoder.
Kommunikation
Använder matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar och slutsatser. (Visa/berätta/förklara hur man har tänkt. Utbyta information med andra om matematiska idéer och tankegångar, muntligt, skriftligt och med hjälp av olika uttrycksformer.)
  • Ma
Du kan inte redogöra muntligt eller skriftligt för hur du tänker.
Du försöker att med egna ord berätta om ditt tillvägagångssätt. Du kan med hjälp av stödfrågor redogöra för hur du tänker genom att använda en eller flera olika uttrycksformer (t.ex. muntligt och skriftligt).
Du beskriver olika tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt genom att använda konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer. Du kan förklara din tankegång på ett tydligt och lättförståeligt sätt.
Du beskriver olika tillvägagångssätt på ett korrekt sätt genom att använda konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer. Du kan förklara din tankegång på ett tydligt och lättförståeligt sätt. Du deltar i diskussioner och argumenterar för dina tankegångar.

Ma
Centralt innehåll i årskurs 1-3, arbetsområde: ALGEBRA och PROBLEMLÖSNING.

ALGEBRA

Årskurs 1
Årskurs 2
Likheter
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
”Göm i händerna”. = och ≠. Enkla ekvationer med +, t ex 4 + X = 6. Funktionsmaskiner, föremål/tal.
Likheter, t ex 5 + 3 = 9 – 1. Enkla ekvationer, även med –. Funktionsmaskiner, skriva regeln.
Mönster
Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
Uppfatta mönsterdelar och fortsätta upprepade mönster med konkret materiel. Göra egna mönster som upprepas. Använda symboler och bokstäver för att beskriva mönster. Uppfatta ett enkelt geometriskt mönster samt fortsätta mönstret.
Uppfatta, fortsätta och konstruera enkla talmönster, som t ex 3, 6, 9… 20, 40, 60 och 70, 50, 30… Tolka och göra enkla mönster med hjälp av symboler. Fortsätta geometriska mönster samt konstruera egna.

PROBLEMLÖSNING

Årskurs 1
Årskurs 2
Frågeställningar
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer
Föreslå räknehändelser till uttryck och formulera uttryck till räknehändelser.
Räknehändelser. Fingerfemman – lösa textuppgifter. Skriv och tolka uttryck.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: