Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Matematik år 5
Skapad 2016-05-31 14:15
i Gullregnsskolan F-3 Kungsbacka Förskola & Grundskola
unikum.net
Grundskola
5
Matematik
Matematikboken Beta är gjord med anpassning utifrån Lgr11 och vi kommer till stor del att följa den under läsåret. Utöver matteboken kommer vi även att arbeta med en del mattespel, laborativt material och egna arbeten.
Innehåll
Så här säger läroplanen
Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.
Syfte
Kopplingar till läroplan
- Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
- Syfte använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
- Syfte välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
- Syfte föra och följa matematiska resonemang, och
- Syfte använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Det här ska vi lära oss
Du kommer att få lära dig mer om:
- Statistik
- Geometri
- Multiplikation och division
- Decimaltal
- Bråk
- Skala
- Enhetsomvandlingar
Kopplingar till läroplan
- Taluppfattning och tals användning Rationella tal och deras egenskaper.
- Taluppfattning och tals användning Positionssystemet för tal i decimalform.
- Taluppfattning och tals användning Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
- Taluppfattning och tals användning Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
- Taluppfattning och tals användning Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
- Taluppfattning och tals användning Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
- Algebra Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.
- Algebra Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
- Algebra Metoder för enkel ekvationslösning.
- Algebra Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
- Geometri Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
- Geometri Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
- Geometri Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
- Geometri Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
- Geometri Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
- Sannolikhet och statistik Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, simuleringar eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.
- Sannolikhet och statistik Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
- Sannolikhet och statistik Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
- Sannolikhet och statistik Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.
- Samband och förändring Proportionalitet och procent samt deras samband.
- Samband och förändring Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar.
- Samband och förändring Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
- Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
- Problemlösning Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
De här förmågorna ska vi träna på
Du kommer få träna din förmåga att lösa matematiska problem, läsa och följa instruktioner, tolka matematisk information samt utveckla ditt matematiska språk.
Så här ska vi arbeta
Vi kommer att arbeta med Matematikenboken Beta, ha genomgångar i helklass och mindre grupper, spela mattespel, göra klassrumsredovisningar,
Bedömning av dina kunskaper/förmågor
Du kommer bedömas genom:
- Det du visar att du kan genom muntligt deltagande under lektionstid.
- Skriftliga prov och tester efter varje kapitel i Matematikboken.
- Muntliga redovisningar.
Uppgifter
-
Matematikprov kapitel 5-6
Matriser
Matris Matematik Lgr11
Bedömningen avser |
|||
| E | C | A | |
|---|---|---|---|
Lösa problem med strategier & metoder
|
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
|
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
|
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
|
Beskriva tillvägagångssätt & resonera om rimlighet
|
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
|
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
|
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
|
Använda matematiska begrepp
|
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
|
Matematiska uttrycksformer
|
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
Växla uttrycksform & resonera om begreppens relation
|
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
Välja & använda matematiska metoder
|
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
|
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
|
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
|
Redogöra för & samtala om tillvägagångssätt
|
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
|
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycks- former med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
|
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
|
Föra och följa matematiska resonemang
|
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
|
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
|
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
