Vad vill vi ska hända i barnens utveckling?

Vi ville tydliggöra barnets " jag" genom att låta han/hon filma/s och fotografera/s. genom att sedan samtala kring bilder/film stärka barnets självkänsla och språkutveckling.

 Vad är det allra viktigaste barnen ska få med sig (kunskap, förmåga, känsla, förståelse, verktyg, startskott till… )?

 vi ville göra lärandet mer lustfyllt och tydligt så att vi väcker nyfikenheten samt tron på sin egen förmåga och att på ett bra sätt samspela med andra.

Hur ska det märkas på barnen?

 En mer nyfikenhet och en medvetenhet att jag själv kan påverka min vardag och genom språket och samspelet lära mig mer. 

Hur bidrar det till barnens långsiktiga utveckling?

Stärkta barn i självkänsla och grupptillhörighet. förståelse för att jag kan påverka min vardag och ta tillvara på min nyfikenhet.

Vilken påverkan får det vi har tänkt på verksamheten i stort?

 En större närvaro och en mer medveten verksamhet som utgår från vad barnen kan och vad de vill lära sig, nyfikenheten och tiden till att utforska den.

Resultatanalys:
Vi upplever att vi har en mer medvetenhet i barngruppen genom att de sett sig själva och samtalar och framförallt återberättar vad vi gjort på ett stärkande sätt. stämningen i gruppen genomsyras av - Att jag KAN!! 

Vi upplever att vi lyckats att skapa ett mer medvetet lärande, då vi tex använde hallsituationen som en riktig utbildningslokal. Att få de yngre barnen att uppskatta att få tid till att prova själv och att det är en sån lycka i att lyckas.

 Vi ser en märkbar vilja att kämpa vidare när de en gång lyckats.

Vi upplever att barnen samtalar mer och att början till dialoger och att få återberätta vad vi varit med om kommer spontant. Vi är en mångkulturell förskola och vi ser också att kommunikationen mellan varandra börjar ta form.

Språkutvecklingen har tagit fart, och påverkar lärandet väldigt positivt.

Vi ser att samspelet mellan barn-barn och barn-vuxen har stärkts. Trygghet.

Obs! Skriv inga namn på barn eller personal

Vilka lärmiljöer har vi? På vilket sätt gynnar/hindrar det vi tänkt? Hur kan vi påverka lärmiljön så att det gynnar det vi tänkt?

 Vi har avdelningen, gården, skogen och parken, men vi har lärt oss att vi kan skapa lärmiljöer. genom att dela upp oss och få en trevligare och lugnare lärmiljö.

Vilka styrkor ser vi i barngruppen? Hur kan vi använda dem?

 Nyfikenheten och viljan att lära!

Vilka kompetenser i personalgruppen gynnar det vi tänkt?

 Närvarande vuxna som skapar tid och möjlighet till ett gott lärande.

Under vilken tidsperiod ska vi arbeta?

 Hösttermin 15 och vårtermin 16

Vilka arbetsformer (grupp, enskilt, par, ute, inne...)?

 i storgrupp och indelade i mindre grupper.

Vilket material?

 Kamera, I-pad, filmduk, bilder, böcker, närvarande pedagoger, kläder, hallen, figurer med kläder, tiden, rutinsituationen

Till vilken kostnad?

----

Strukturanalys:

Fattas det personal blir det ett hinder, men det gäller att utnyttja de dagar då det är färre barn som tex vabruari = träna påklädning, bygg / konstruktion, ateljé mm.

Vi såg att lusten också smittar av sig på de barn som är lite otåliga, så det utnyttjade vi i gruppsammansättningen.

Under året har vi känt att vi har samma "tänk" och jobbat åt samma håll.
Tryggt för barnen.

Mindre grupper är bra. Vi märker ett större lugn hos barnen och de har lättare att fokusera då. Rutiner såsom blöjbyte tar mycket tid, svårt att hinna med vissa aktiviteter om det är oklart med tider kring lämning och hämtning.

...

Vilka aktiviteter ska vi ha och vilka utmaningar planerar vi för dem? Hur organiserar vi aktiviteterna?

 Tema barnens egen bok

Tema Jul

Tema Snögubben

Tema Påsk

Tema Våren

Tema Hall/Kläder

Dessutom ska vi åka till skogen, titta på bilder och filmer, fira födelsedagar mm.

Vilka arbetssätt ska vi använda? Hur tänker vi att de gynnar det vi vill ska hända?

 Icdp, dialog, positiv gränssättning.

Vilka är de kritiska aspekterna för att barnen ska förstå…? Vad kan bli klurigt för barnen/hur kan vi undvika det? Ska vi undvika det?

 Stora barngrupper är alltid kritiskt för att kunna se alla barn.

I vilka situationer blir det tydligt att vi jobbar mot de valda läroplansmålen?

Hur ska vi följa upp och utvärdera arbetsområdet?

Dokumentation i hallen, dialog mellan barn och föräldrar och mellan personalen.

Bild/filmvisning samt samtal i barngrupp.

Kvalitetsredovisning

Processanalys:

Barnens egen bok tog lång tid då kameran skulle hem till alla barn, så alla småteman och aktiviteter har gått in i varandra hela året.

Barnen har fått tiden och möjligheten till att prova och både fått misslyckas och lyckas.  Det har stärkt barnen, och de har fått bekräftelse på sin egen förmåga.

I de flesta situationer och aktiviteter är det både svårt och osäkert att vara i hel grupp. Mindre grupper fungerar alltid bättre tycker vi, dela både i åldershomogena grupper och tvärgrupper.

Hela tiden får vi respons från barnen, de pratar om vad vi gjort, tex vid lugnare stunder som runt matbordet, efter vilan, i hallen, vid blöjbyten.

...

Hur påverkar föräldrarnas uppfattning planeringen?

 Positiva föräldrar, fortsättning hemma ger respons till att fortsätta.

Vad vill vi att de ska märka på barnen?

 Att de är stolta över sig själva, och att de vill visa och berätta.

Hur vill vi att de ska medverka till att barnen utvecklar...?

 Prata om vad barnen gjort, lärt sig och visa intresse för det.

Serviceanalys:

Föräldrar och barn har tittat tillsammans på dokumentationen i hallen och haft givande samtal om det. Barnen har stärkts av sina föräldrar. Vi pedagoger har pratat mycket med föräldrarna om vad barnen gör och lär sig så de kan prata vidare/träna hemma.

...