Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

VIKINGAR

Skapad 2016-06-15 15:14 i - Förskola Lilla Nacka Unikum Piloter VT17
P E D A G O G I S K P L A N E R I N G VIKINGAR
Förskola

P E D A G O G I S K  P L A N E R I N G

Rubrik


VIKINGAR

Tid


våren 2016 eller så länge barnen finner det intressant

Grupp


Apelsin / Mandarin


Utveckling och lärande


Läroplanernas mål


Förskolan


Uppdrag

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.

Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvän­dig i ett samhälle präglat av ett stort informations öde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver.

Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Barnet ska också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, moti­vation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande.


Utveckling och lärande


Förskolan ska sträva efter att varje barn


känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,


utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,


utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,


utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa


utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild och drama.



Planering

Hur gör vi? Arbetssätt.

Vi låter barnens tankar och intresse påverka och styra planering och hur vi arbetar mot målen.

Vi använder oss så många olika vägar till kunskap som möjligt. Kommunikation, kreativitet, skapande, lek, konstruktion, rörelse, musik och sång. Olika slags media är alltid representerad.

Våra miljöer används, utomhus och inomhus. Vi försöker också att finna andra bra lärmiljöer som passar till arbetet tex bibliotek, naturreservat eller museum.


Vi tittade på julkalendern 2015, “Tusen år till julafton” med svensk historia som tema från 1000-talet till nutid. Efteråt intervjuade vi barnen om programmet. De visade intresse för avsnittet med vikingarna. De kom mest ihåg avsnittet om vikingarna. Barnen ville veta mer om vikingarna, det var så det började med vårt projekt VIKINGARNA.


Vi köper nytt material och läromedel. Nya böcker för att läsa om vikingar och järnåldern. Nya saker för att lära mer om vikingarna och för att studera och utforska, tex svärd, pärlor, torkad fisk, mynta, eldstad, fällar, spjut, tidsenliga kläder. Vi eftersträvar att alla sinnen ska vara med.


Vi målar bilder som passar till vikingar. Samtalar om bilderna.


Vi köper material för att tillverka svärd, sköldar och smycken.


Vi använder våra stora bilder på olika tidsåldrar i Sveriges historia.


Vi skapar ett vikingaskepp.


Vi lever som vikingar under en dag.


Vi gör en tidslinje och tar upp historiska begrepp som stenålder, järnålder, bronsålder, medeltid. Vi använder våra stora bilder på olika tidsåldrar i Sveriges historia för att låta barnen diskutera, reflektera och fundera på olika tidsåldrar.


Vi gör smör och bakar bröd på samma sätt som vikingarnas gjorde.


http://www.ungafakta.se/vikingar/


Vi besöker Historiska museet, guidad tur och bokar samtidigt besök i deras verkstad.

Vi besöker BIRKA VIKINGASTADEN på Björkö i Mälaren.

Vi tittar på bilder och filmer om vikingar.

Vi googlar om vikingar.

Vi leker vikingar.

Vi lär oss om runor. Vi åker till en riktig runsten.

Vi läser om nordisk mytologi, Vikingarnas tro.

Vi skapar en vikingamiljö.

Vi klipper och klistrar bilder samt skriver i skrivböckerna.




Dokumentation

Vad ser vi? Observation. Reflektion.

Enligt styrdokument skall vi dokumentera hur och i vilka situationer barnet lär sig. Vi vill visa på barnets utveckling och lärande. Vi stämmer av mot strävansmålen.


Vi fotograferar under arbetets gång.

Vi antecknar barnens tankar och samtal.


Vi sparar barnets bilder och alster.

Vi dokumenterar med hjälp av Utvecklingspärmarna och google foto.

Utvärdering

Hur blev det? Analys. Utvärdering.

Efter och under projektets gång ställer vi oss frågor som, Hur utvecklades barnen? Nya kunskaper och färdigheter? Har vi kommit en bit på väg mot strävansmålen? Hur går vi vidare? Finns intresse för projektet fortfarande bland barnen? Från 2-3 årsåldern ställer vi också frågor till barnen. Vad tyckte du? Hur var det att arbeta med projektet? Har du lärt dig något? Stäms av och följs upp på utvecklingssamtal.



Barnen har haft många frågor under projektet. Deras frågor och intresse har lett oss vidare i utforskandet. Vi har upplevt ett stort intresse från barnens sida för vikingar och historia. Vi upplever att barnens kunskaper har utvecklats om vikingar, järnålder och att det finns olika tidsåldrar. Vi har i stort sett genomfört det mesta vi planerade, det har även kommit till nya planer under projektets gång, tex en vikingabåt och vikingadagar. Vi ser att barnen gillar att arbeta praktiskt och lär sig väldigt mycket av.

Kunskaper som samarbete har utvecklats även barnens språk och tal. Vi tycker att vi har arbetat mot samtliga strävansmål som tanken var och att samtliga barn har utvecklats mot målen.


(Intervju med barnen)



Vad var roligast? Vad har ni lärt er?


Karla:

Det var roligast att äta vikingamat. Kyckling


Julia: Vikingabrödet var gott! Att baka det.

Vikingamuseumet. BIRKA.


Ludde: Vikingabröd, kycklingar.


Ingrid: Det var roligt att klä ut sig till viking. Dem hade tjocka kläder. Dem hade svärd och yxor. Blått hade dem, rött. Att man fick äta med händerna.


Ian: Dem hade bara en tallrik och det var brödet.


Axel: Det var roligaste och testa deras mat.


Ariadne: Det var roligast att måla vikingaseglet.


Hugo: Det var roligt att baka.


Blå var den dyra färgen.

Runskrift.

Hjälmarna hade inte horn. Hornen drack man ur.

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: