Storybird.com

Världens hav påverkas mycket av människor. Miljögifter, plast, överfiske, övergödning och främmande arter är några av hoten. Allt detta stör den biologiska mångfalden och viktiga livsmiljöer, vilket påverkar havens produktion av livsmedel och andra viktiga resurser.

När sagan är färdig ska ni få göra en teater av sagan och ni kommer att spela upp teater för skolan.

Arbetssätt

Sagor är en bra bas för att lära sig att skriva en berättelse. De har oftast en tydlig uppdelning i händelseförloppet som är lätt att följa och analysera.

Vi kommer arbeta med storybird.com och skriva helt fritt sagor och berättelser fritt för att komma igång med skrivandet. Därefter kommer vi arbeta med TEMA RÄDDA HAVET.

För att skapa en förförståelse och grund för vårt tema börjar vi med att ha högläsning av en saga " Rädda havet med hajen Kaj - En saga om skräpet i våra hav".

http://www.hsr.se/sites/default/files/material_pdf/hajen_kaj.pdf

Vi kommer att se filmer om nedskräpning i våra hav.

Efter det arbetar vi med att skapa själva maratonsagan (alla bidrar med en eller flera meningar till en gemensam klass saga).

Vi redigerar gemensamt vår saga och hittar på en titel som relaterar till sagans innehåll och handling. Därefter gör vi illustrationer som relaterar till texten i vår saga och arbetar sedan med att omvandla vår saga till en teater. Vi skriver manuset, jobbar med musik till teater och gör scenografi (bilder och rekvisita).

 Avslutningsvis uppträder vi inför skolan förhoppningsvis innan Jul.

Under arbetens gång vi funderar över den röda tråden, alla delar i sagan, samt beskrivningarna av huvudpersonerna.

Vi kommer även göra sambedömning över vårt arbete.

Syfte

Mycket i livet består av att kunna skriva och läsa olika texter för att kunna lära sig och göra sig förstådd. Det är då viktigt att lära sig hur man bygger upp en text, oavsett om det är en berättande text eller en faktatext. Likaså är det viktigt att kunna se samspelet mellan text och bild, samt att lära sig att ha mottagaren av texten i åtanke när man skriver så att texten blir begriplig, liksom att hålla den röda tråden i sin text.  

Bedömning

Dina insatser kommer att bedömas fortlöpande under arbetets gång.

Du kommer att få göra en individull bedömning av ert gemensamma arbete med sagan, samt en egen uppskattning av dina egna insatser. Vi kommer bedömma varandras insatser i arbete enligt principen Two stars and a wish.

Mål

NO:

Under arbetens gång kommer du med dina klasskamrater att ta reda på och svara på frågorna:

• Vilken typ av skräp finns det i våra hav och på våra stränder?

• Varifrån kommer skräpet?

• På vilket sätt kan skräp vara farligt?

• Varför stannar gammal plast kvar så länge i havet?

• Hur kan vi förklara vad mikroplast är för någon som inte vet?

• Hur hamnar mikroplast i haven? Varför är mikroplast så skadligt?

• Vad kan vi göra för att minska nedskräpningen i våra hav?

Svenska/Engelska:

Efter maratonsagan ska du känna till hur man bygger upp en saga och hur man håller den röda tråden i sin berättelse. Du ska kunna se och själv skapa sammaband mellan bild och text. Du skall  kunna kritiskt granska begripligheten i din egen text med tanke på mottagaren. Du ska kunna läsa sin egen och andras berättelser och reflektera över innehållet och uppbyggnaden av texten.

Drama/Musik/Bild:

Efter klassen har skrivit klart sagan om havet, kommer ni skriva manus till sagan för att spela teater för klassen/skolan.

Sagan som genre

• Karaktärerna är onda eller goda: en god fe, en elak jätte, en vacker och snäll prins. Ibland har de en magisk eller speciell förmåga.

• ”I ett land långt borta... ”. Sagan utspelar sig i en obestämd miljö, i en svunnen tid.

• Sagan berättas kronologiskt, i då-tid.

• Huvudpersonen får o a hjälp eller råd av djur eller väsen som kan tala.

• I sagan händer det magiska saker som inte skulle kunna hända i verkligheten.

• Magiska föremål och tal är vanligt. Ett förtrollat äpple. Tretal. Talet sju.

• Sagan innehåller o a förstärkningar, liknelser, kontraster och upprepningar: ”I den djupaste sjön”, ”Långt ute i havet är vattnet så blått som kronbladen på den vackraste blåklint, och så klart som det renaste glas” eller ”Spegel, spegel på väggen där.”

• Många sagor innehåller en sensmoral: ”Gör gott så går det dig väl i livet!”

• Det goda vinner alltid över det onda!

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

• Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
• Musikframföranden.
• Rösten som instrument för olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och rap.
• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.

Kriterier

• Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
• De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.
• Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Uppgifter

Introduktion: En liten berättelse om ett hav...

En gång, när din mormor bara var en liten flicka, var en familj ute och seglade i sin segelbåt. Solen lyste och havet var blått. Föräldrarna drack ka e och barnen badade. Till lunch åt de smörgåsar. De hade en fin dag tillsammans. Ingen i familjen, inte ens barnen, märkte att plastpåsen som de hade ha sina smörgåsar i blåste ut över havet. Var tror du att den gamla plastpåsen är idag? Troligen finns den kvar i havet i små, för ögat, osynliga delar. Tillsammans med många nya plastpåsar och annat skräp som människor lämnat e er sig och fabriker släppt ut. Nu kanske du tänker: Jaja, det ser ju inte så fint ut med plastflaskor, kapsyler, fimpar, rostiga konservburkar, trasiga gamla fiskenät och förpackningar som skvalpar i vattnet eller ligger uppsköljda på stranden – men inte är det så farligt med litet skräp? Då ska du veta att skräp i hav och på stränder är inte bara fult – det kan också skada våra djur. Visste du att en sjöfågel i genomsnitt har 40 små plastbitar i sin mage? Fåglar som tror att skräpet är mat och äter det kan dö när deras magar fylls av skräp. Fåglar och fiskar kan också trassla in sig i gamla övergivna nät eller slängda plastpåsar och sakta svälta ihjäl för att de inte kommer loss. Plast bryts ned väldigt långsamt; det kan ta hundratals, ibland tusentals år! Och naturen kan inte ta hand om plasten – den slits istället långsamt sönder av sol och vågor och blir mindre och mindre tills bitarna inte syns längre med blotta ögat. Sådana pyttesmå och ”osynliga” plastbitar kallas mikroplast och svävar idag runt i våra hav. Mikroplasten kommer o a från plastpåsar och annat skräp som blåst ned i vattnet men kan också komma från smink, tandkräm, raklödder och andra produkter som vi spolar ned i våra avlopp. Varje gång du tvättar en fleecetröja lossnar nästan 2000 pyttesmå plastbitar och följer med sköljvattnet rakt ut i våra hav, e ersom de är för små för att fångas upp i reningsverken. Problemet med mikroplasten är att den äts upp av musslor och andra djur som tror den är mat men istället svälter ihjäl. Ett annat problem med plasten är att den kan innehålla gi er som kan skada växter och djur på många olika sätt. När sopor, plast och skräp väl hamnat i havet är det svårt och dyrt att få bort det och hjälpa djuren som skadats av det. Därför är det viktigt att vi inte skräpar ned våra hav. Hur kan vi människor bli bättre på att ta hand om våra hav? Vad kan du och jag göra? En gång, när din mormor bara var en liten flicka, var en familj ute och seglade i sin segelbåt. Solen lyste och havet var blått. Föräldrarna drack ka e och barnen badade. Till lunch åt de smörgåsar. De hade en fin dag tillsammans. Ingen i familjen, inte ens barnen, märkte att plastpåsen som de hade ha sina smörgåsar i blåste ut över havet. Var tror du att den gamla plastpåsen är idag? Troligen finns den kvar i havet i små, för ögat, osynliga delar. Tillsammans med många nya plastpåsar och annat skräp som människor lämnat e er sig och fabriker släppt ut. Nu kanske du tänker: Jaja, det ser ju inte så fint ut med plastflaskor, kapsyler, fimpar, rostiga konservburkar, trasiga gamla fiskenät och förpackningar som skvalpar i vattnet eller ligger uppsköljda på stranden – men inte är det så farligt med litet skräp? Då ska du veta att skräp i hav och på stränder är inte bara fult – det kan också skada våra djur. Visste du att en sjöfågel i genomsnitt har 40 små plastbitar i sin mage? Fåglar som tror att skräpet är mat och äter det kan dö när deras magar fylls av skräp. Fåglar och fiskar kan också trassla in sig i gamla övergivna nät eller slängda plastpåsar och sakta svälta ihjäl för att de inte kommer loss. Plast bryts ned väldigt långsamt; det kan ta hundratals, ibland tusentals år! Och naturen kan inte ta hand om plasten – den slits istället långsamt sönder av sol och vågor och blir mindre och mindre tills bitarna inte syns längre med blotta ögat. Sådana pyttesmå och ”osynliga” plastbitar kallas mikroplast och svävar idag runt i våra hav. Mikroplasten kommer o a från plastpåsar och annat skräp som blåst ned i vattnet men kan också komma från smink, tandkräm, raklödder och andra produkter som vi spolar ned i våra avlopp. Varje gång du tvättar en fleecetröja lossnar nästan 2000 pyttesmå plastbitar och följer med sköljvattnet rakt ut i våra hav, e ersom de är för små för att fångas upp i reningsverken. Problemet med mikroplasten är att den äts upp av musslor och andra djur som tror den är mat men istället svälter ihjäl. Ett annat problem med plasten är att den kan innehålla gi er som kan skada växter och djur på många olika sätt. När sopor, plast och skräp väl hamnat i havet är det svårt och dyrt att få bort det och hjälpa djuren som skadats av det. Därför är det viktigt att vi inte skräpar ned våra hav. Hur kan vi människor bli bättre på att ta hand om våra hav? Vad kan du och jag göra? Exempel på miljöproblem som sagan kan utgå från Miljögi er i våra hav som utgör fara för... Farligt skräp på stränderna som gör att... Ett djur som farit illa av... Flytande öar av plast i världshaven som hotar...