Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Geometri för år 8 ht 16
Under några veckor kommer vi att arbeta med området Geometri. Du kommer känna igen en del av området och få chansen att repetera detta men samtidigt kommer du att stöta på lite nytt. Som alltid kommer du att få lära dig något historiskt som har med området att göra.
Innehåll
Geometri handlar om hur du kan mäta och beskriva det du har omkring dig. Det är faktiskt så att ordet "Geometri" kommer från ett gammalt grekiskt ord geometria som kan översättas med geo-jord och metria-mätning, alltså jordmätning. Geometrin har utvecklats ur behovet av att kunna göra jordmätningar när människor skulle fördela åkerjord.
Syfte
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang..
Centralt innehåll
Geometri
- Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
- Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
- Likformighet och symmetri i planet.
- Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
- Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
Efter avslutat område ska du kunna:
- Förklara vad area är
- Beräkna area för: rektanglar, parallellogram, trianglar och cirklar
- Använda de vanligaste areaenheterna
- använda skala och göra mätningar i ritningar
- förklara symmetri
använda dig av följande begrepp:
area, yta, rektangel, triangel, cirkel, radie, diameter, bas, höjd, parallellogram, skala, symmetri, kvadratdecimeter, kvadratcentimeter, hektar
Undervisning och arbetsuppgifter:
Vi arbetar med gemensamma genomgångar av de centrala begreppen och av de metoder du behöver för att kunna lösa uppgifter tillhörande arbetsområdet. Gemensamma problemlösningsuppgifter. Dessutom arbetar vi individuellt med utgångspunkt i ”Matte Direkt” år 8. Vi kommer att ha flera avstämningar under tiden och ett slutprov onsdagen 28 september.
Bedömning
Den formativa bedömning sker fortlöpande vid varje undervisningstillfälle. Under lektionerna får eleven även chansen att muntligt visa sina kunskaper inom ämnet.
Bedömningen sker också via kortare test på lektionen samt vid ett avslutande prov där eleverna får visa sina förmågor inom områden som begreppsanvändning, matematisk kommunikation, resonemang, problemlösning,och naturligtvis metoder.
Matriser
Kunskapskrav för matematik ht 16 17
ProblemlösningFörmåga att:
"formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier
och metoder"
|
||||
|
Ej uppnådda kunskapskrav
|
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
|
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
|
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
|
|
|---|---|---|---|---|
|
Lösa problem
förmåga att lösa olika problem i bekanta situationer, välja strategi och medod samt formulera enkla matematiska modeller.
förmåga att värdera tillvägagångssätt och resultatets rimlighet samt att föreslå alternativt tillvägagångssätt.
|
|
Du kan lösa problem på ett i
huvudsak fungerande sätt
genom att välja och använda
strategier och metoder med
viss anpassning till
problemets karaktär.
Du kan även med viss vägledning formulera
enkla matematiska modeller anpassade till problemet.
Du kan föra enkla och till viss del
underbyggda resonemang
om val av tillvägagångssätt
och om resultatens rimlighet
i förhållande till
problemsituationen.
Du kan även med viss vägledning ge något
förslag på alternativt
tillvägagångssätt.
|
Du kan lösa problem på ett relativt väl
fungerande sätt genom att
välja och använda strategier
och metoder med
förhållandevis god
anpassning till problemets
karaktär.
Du kan även formulera
enkla matematiska modeller
som efter någon
bearbetning kan tillämpas till problemet.
Du kan föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang
om tillvägagångssätt och om
resultatens rimlighet i
förhållande till
problemsituationen.
Du kan även ge något förslag på
alternativt tillvägagångssätt.
|
Du kan lösa problem på ett
välfungerande sätt genom
att välja och använda
strategier och metoder med
god anpassning till
problemets karaktär
Du kan även
formulera enkla
matematiska modeller som
kan tillämpas för problemet..
Du kan föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang
om tillvägagångssätt och om
resultatens rimlighet i
förhållande till
problemsituationen.
Du kan även ge förslag på alternativa
tillvägagångssätt
|
Begreppförmåga att:
"använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp"
|
||||
|
Ej uppnådda kunskapskrav
|
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
|
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
|
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
|
|
|
Använda begrepp
Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan olika begrepp.
|
|
Du har grundläggande
kunskaper om matematiska
begrepp och kan använda dem i
välkända sammanhang på
ett i huvudsak fungerande
sätt.
Du kan beskriva olika begrepp på ett huvudsak fungerande sätt och föra enkla resonemang kring hur begreppen hör ihop.
|
Du har goda kunskaper
om matematiska begrepp
och kan
använda dem i bekanta
sammanhang på ett relativt
väl fungerande sätt.
Du kan beskriva olika begrepp på ett relativt väl fungerande sätt och använda dem i bekanta sammanhang och föra utvecklade resonemang kring hur begreppen hör ihop.
|
Du har mycket goda
kunskaper om matematiska
begrepp och kan använda dem i
nya sammanhang på ett väl
fungerande sätt.
Du kan beskriva olika begrepp på ett väl fungerande sätt och växla mellan olika uttrycksformer och föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen hör ihop.
|
Metodförmåga att:
"välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa
rutinuppgifter"
|
||||
|
Ej uppnådda kunskapskrav
|
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
|
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
|
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
|
|
|
förmåga att välja metod för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring
|
|
Du kan välja och
använda i huvudsak
fungerande matematiska
metoder med viss
anpassning till
sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter med tillfredställande
resultat.
|
Du väljer och
använder ändamålsenliga matematiska
metoder med relativt god anpassning till
sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter med gott
resultat.
|
Du väljer och
använder ändamålsenliga och effektiva matematiska
metoder med god anpassning till
sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter med mycket gott
resultat
|
Kommunikationförmåga att:
"använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och
redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser"
|
||||
|
Ej uppnådda kunskapskrav
|
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
|
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
|
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
|
|
|
förmåga att redogöra för och samtala om tillvägagångssätt genom att använda symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer
|
|
Du kan redogöra för
och samtala om
tillvägagångssätt på ett i
huvudsak fungerande sätt,
med viss anpassning till syfte och sammanhang.
|
Du kan redogöra för
och samtala om
tillvägagångssätt på ett
ändamålsenligt sätt,
med förhållandevis god anpassning till syfte och
sammanhang.
|
Du kan redogöra för
och samtala om
tillvägagångssätt på ett
ändamålsenligt och
effektivt sätt,
med god anpassning till syfte och sammanhang.
|
Resonemangförmåga att:
"föra och följa matematiska resonemang"
|
||||
|
Ej uppnådda kunskapskrav
|
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
|
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
|
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
|
|
|
förmåga att föra och följa matematiska resonemang i redovisningar och diskussioner genom att framföra och bemöta matematiska argument
|
|
Du kan föra och följa matematiska
resonemang på
ett sätt som till viss del för
resonemangen framåt.
|
Du kan föra och följa matematiska
resonemang på
ett sätt som för
resonemangen framåt.
|
Du kan föra och följa matematiska
resonemang på
ett sätt som för
resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem
|
