Ämnen:
Fysik
·
Årskurs:
7 - 9
Atom- och kärnfysik åk9 (JLT)
Tunabergsskolan, Uppsala · Senast uppdaterad: 29 augusti 2018
Vi kommer att jobba med avsnittet atom- och kärnfysik vecka 34-37. Du kommer under arbetsområdet bland annat lära dig vilka delar består en atom av, beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning, förklara och visa på samband kring partiklar och strålning. Du kommer även att få lära dig vad halveringstid och sönderfall innebär samt hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik.
Efter detta arbetsområde ska du:
1. kunna beskriva hur en atom är uppbyggd
2. veta vad som menas med atomnummer
3. veta vad som menas med masstal
4. veta vad som menas med en jon
5. veta vad som menas med en isotop
6. känna till olika former av joniserande strålning
7. känna till något om de olika strålningarnas egenskaper
8. känna till några användningsområden/praktisk nytta för strålning samt beskriva dessa
9. förklara problemen med radonhus
10. förstå och förklara hur olika radioaktiva ämnen bildas i en sönderfallsserie
11.veta vad som menas med ett ämnes halveringstid och hur detta kan användas praktiskt
12. kunna göra uträkningar på halveringstid
13. veta vad som menas med fission samt för- och nackdelar med detta.
14.Veta vad som menas med fusion samt för- och nackdelar med detta.
15. kunna förklara hur en kärnkraftsreaktor fungerar (hur vi får energi av ett kärnkraftverk)
16.Beskriva vad som hände i Hiroshima och Nagasaki
17.Beskriva något kring följderna av Tjernobylolyckan
Läroplanskopplingar
Syfte (1)
använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Centralt innehåll (4)
Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik.
Kriterier (9)
Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning.
Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
Eleven använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning.
Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning.
Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
