Vasatiden

Vi tittar på hur Sverige enades och blev ett land.

Ämne/arbetsområde:

Detta ska ämnet/arbetsområdet behandla utifrån det centrala innehållet i kursplanerna samt till läroplanens övergripande mål och riktlinjer. (Ett arbetsområde kan innehålla flera ämnen.)

Vi ska belysa den period i Sveriges historia som kallas för Vasatiden, som lade grunden för Sveriges statsbildning. Under denna tidsperiod utvecklades även handelsvägarna, vilket banade väg för olika kulturmöten. De europeiska upptäckarnas frammarsch innebar många förändringar för ursprungsbefolkningen i berörda länder.

Undervisning / metod ( En kortfattad beskrivning om hur vi ska arbeta.)

Vi kommer tillsammans läsa igenom och diskutera innehållet i texterna och med hjälp av instuderingsfrågor formulera och reflektera över texterna. Med hjälp av tankekarta kommer vi att skriva faktatexter om Erik XIV, Johan III eller Karl IX. Dessutom kommer vi att se på olika historiska filmer om Vasatiden.

Vi kommer att söka information om en eller flera upptäckare via böcker och dator, samt sammanställa denna antingen enskilt och/eller i form av ett grupparbete. Vi kommer även att se på filmer och reflektera över innehållet. Vi kommer att ha läxförhör och/eller muntlig framställning.

Vi kommer att bedöma elevens förmåga att:

Hur bedömer vi?

Vi bedömer genom att titta på elevens delaktighet under lektioner, (muntligt och skriftigt) och hur väl eleven genomför arbetsuppgifter. I slutet genomförs ett prov/test om Vasatiden samt Upptäckarna.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.