Mal SO samhällskunskap 7-9

Mall att utgå ifrån när man gör en planering i samhällskunskap.

Syfte

Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll

Individer och gemenskaper

• Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
• Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
• Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.
• Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

Information och kommunikation

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
• Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier.

Rättigheter och rättsskipning

• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

Samhällsresurser och fördelning

• Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
• Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer

• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

• Några olika stats- och styrelseskick i världen.
• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
• Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Så här kommer vi att arbeta

Denna text formulerar du fritt med eleven som mottagare. Här beskriver du vad som kommer att ske i undervisningen och hur du avser att utgå ifrån och möta elevernas erfarenheter, kunskaper och intressen. Ange även hur du ger eleverna möjlighet att ha inflytande över innehåll och arbetssätt i undervisningen.

Förslag:

lärarledda genomgångar 

pedagogiska filmer

läsa texter, enskilt och gemensamt

diskussioner 

Frågeställningar med modell EPA

skriftliga uppgifter på lektionstid/hemarbete

fördjupningsarbeten

muntlig redovisning

prov

inlämningsuppgifter

Redovisning

Du visar dina kunskaper genom att:

- vara aktiv i diskussioner

- utveckla resonemang på prov och i fördjupningsarbeten

- göra en muntlig presentation med tex power point

Bedömningsaspekter:

• Innehållets bredd I vilken utsträckning eleven tar upp centrala tankar och principer och kopplar dem till olika processer.
• Konkretisering I vilken omfattning eleven konkretiserar sitt resonemang med hjälp av exempel, paralleller eller konsekvensbeskrivningar.
• Problematisering I vilken omfattning eleven problematiserar, till exempel i termer av ”å ena sidan - å andra sidan”, perspektivbyten eller liknande.
• Begreppsanvändning I vilken omfattning och med vilken precision eleven använder relevanta ämnesspecifika begrepp.
• Komplexitet I vilken omfattning eleven kan visa komplexiteten i frågor genom att peka på nyansskillnader eller hur olika faktorer påverkar varandra.
• Generaliseringar I vilken omfattning eleven kan göra övergripande generaliseringar i sitt resonemang.
• Träffsäkerhet I vilken omfattning eleven tar upp det som är väsentligt för ämnet/frågan.
• Relevanta slutsatser I vilken omfattning eleven kan dra egna slutsatser som är relevanta för frågan/området.