Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Mattespanarna 4A, kapitel 1.Om tal
Skapad 2016-08-24 21:10
i Smedby skola Hedemora
unikum.net
Innehåll som du ska arbeta med och exempel på vad du kan ha det till:
Siffror och tal, för att kunna använda matematiken i vardagen
Tallinje, för att kunna storleksordna tal.
Jämna och udda tal, för att kunna veta vilka som går att dela jämnt mellan två personer.
Positionssystemet, för att du ska förstå hur tal är uppbyggda.
Talmönster, för att logiskt kunna räkna ut nästa tal.
Hälften och dubbelt, för att snabbt och enkelt kunna göra vanliga beräkningar.
Grundskola
4
Matematik
Har du tänkt på att vi bara har 10 siffror? Men trots att vi bara har 10 siffror, kan vi göra massor av tal. Vi kan alltså göra väldigt många tal av våra siffror. Det beror på att siffrorna är värda olika mycket, när de står på olika platser i ett tal
Innehåll
Syfte
Kopplingar till läroplan
- Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
- Syfte använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
- Syfte välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
- Syfte föra och följa matematiska resonemang, och
- Syfte använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Central innehåll
Kopplingar till läroplan
- Taluppfattning och tals användning Positionssystemet för tal i decimalform.
- Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
Matriser
Kunskapskrav
Du kan använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp: |
|||
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
|---|---|---|---|
|
Du storleksordnar tal inom talområde
|
Du sätter tal i rätt storleksordning.
|
Du hittar metoder för att läsa av positionssystemet på ett effektivt sätt, t.ex. att 10 100 är större än 10 099 genom att titta på hundratalssiffran.
|
|
|
Du läser av en tallinje
|
Du läser av och bestämmer tal utmed en tallinje.
|
|
|
|
Du förstår hur tal är uppbyggda med postionssystemet
|
Du läser av ett tal och kan benämna siffrornas värde beroende på placering.
Ex. I talet 4392 är siffran 3 värd 300
|
Du inser betydelsen av de olika platserna och använder detta för att skapa olika tal.
Ex. Använd siffrorna 3, 5, 7, 2 och gör talet närmast 2400.
|
Du använder platsvärdena för att t.ex. lösa talgåtor.
|
Du kan välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter: |
|||
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
|
Du räknar med begreppen hälften och dubbelt.
|
Du behärskar en metod för enklare beräkningar av hälften och dubbelt.
|
|
|
|
Du förstår hur ett talmönster är uppbyggt
|
Du fortsätter på ett givet talmönster med ytterligare tal samt konstruerar ett eget talmönster av enklare slag.
Ex. 1, 4, 7, 10
|
Du kan även beskriva hur ett talmönster är uppbyggt.
|
Du kan konstrueras och beskriva egna talmönster av mer komplicerat slag.
Ex. 1, 3, 7, 13
|
Du kan formulera och lösa problem med hjälp av matematk samt vädera valda strategier och metoder: |
|||
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
|
Du använder strategier i problemlösning
|
Du läser av och löser enklare problem.
Ex. Robin har 2540 kr och köper en bok för 200 kr. Hur mycket har han kvar?
|
Du löser problem i enklare situationer även om räknesättet inte är givet.
Ex. Johan behöver 24 st glas, men de säljs i förpackning med 5 i varje. Hur många glas måste han köpa?
|
Du löser uppgiften, kan variera lösningsstrategi och bedöma rimligheten.
Ex. Hur många siffror går det åt att skriva talen 1-15?
|
Du kan följa och föra logiska resonemang, använda matematikens uttrycksformer för att samtala och argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser: |
|||
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
|
Du samtalar om och redogör för beräkningar i tal och skrift med grundläggande begrepp och symboler. Eleven följer enkla beskrivningar och återger delar av innehållet.
|
Du försöker beskriva en egen lösning, se likheter och skillnader.
Ex. Vad skiljer spanarnas lösningar?
|
Du resonerar kring olika lösningar.
Ex. Lös uppgiften på två olika sätt. Vilket sätt tyckte du var lättast?
|
Du jämför olika lösningar och drar egna slutsatser.
Ex. Vilken metod tycker du är den bästa för uppgiften?
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
