Historia: Kalla kriget

Konflikter och utvecklingslinjer i världshistorien efter 1945.

Konkretiserade mål

I arbetet med Kalla kriget ska eleven kunna:

• resonera om orsaker och konsekvenser av någon konflikt eller företeelse med koppling till det Kalla kriget,
• se samband mellan händelser eller företeelser under Kalla kriget och nutid, och ange tänkbar fortsättning, som motiveras med kunskaper om nuet och historien,
• välja ut lämpliga källor, och bedöma deras trovärdighet källkritiskt,
• använda historiska begrepp, t ex begrepp som gäller en viss period som efterkrigstiden, eller kopplade till det man fördjupar sig i som järnridån, terrorbalans eller glasnost, eller kopplat till källkritik som tendenskriteriet eller närhetskriteriet.

Undervisningen

Eleven väljer ut en konflikt eller företeelse med koppling till Kalla kriget och fördjupar sig i den. (Detaljerad uppgift, se i classroom)

På lektionerna får eleverna stöd i hur man söker och värderar information, hur man sammanställer sitt material och hur man bäst presenterar det. 

Redovisningssätt är valfritt, men bör utformas i samråd med läraren.

Bedömning

Jag bedömer elevens förmåga att:

• resonera om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, här blir det viktigt att utveckla sina förklaringar och att ens slutsatser är underbyggda. Bra om man kan se på saker ur mer än ett perspektiv.
• se samband mellan olika tidsperioder och ange tänkbar fortsättning, här är det centralt att resonemangen styrks med historiekunskaper och kunskaper om nuet. 
• resonera om källors trovärdighet och relevans, här bedömer jag både förmågan att välja ut material som passar till uppgiften och förmågan att använda källkritiska metoder.
• använda historiska begrepp, här tittar jag på förmågan att använda rätt begrepp vid rätt tillfälle

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya makt förhållanden i världen.
• FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
• Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
• Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.