Kartläggning av barnens intressen

Vi har under höstterminens första veckor observerat barnen och erbjudit och samtalat kring olika ämnen för att finna ett mönster för vad de har som intresse. Vår barngrupp har visat  stort intresse och återkommande frågat efter att få måla. Vi upplevde också ett stort engagemang och nyfikenhet hos barnen när vi samtalade om babblarna och de började direkt prata om dem. Vi pedagoger såg även en stor möjlighet att svara upp mot barnens intresse och behov genom att använda oss av babblarna på olika vis. Tillsammans bestämde vi att babblarna blir temat och med hjälp av babblarna som redskap kommer vi bryta ner det till tre fokusområden - skapa, språk och matematik.

Mål

Eget formulerat mål

* I större utsträckning få skapa med olika tekniker, material och redskap.

* Stimulera och stärka barnens språkutveckling på ett lustfyllt och roligt sätt.

* Lägga grunden för ett matematiskt tänkande - upptäcka skillnader och likheter.

Läroplanens mål

Se under kopplingar till läroplanen längre ner.

Barnens erfarenheter

Det märktes tydligt att några av barnen hade sett och hört babblarna innan, men för de flesta barnen verkade babblarna vara något nytt och intressant. Barnens erfarenheter av våra fokusområden skiljer sig åt då de har kommit olika långt i sin utveckling och vilka möjligheter de har haft att utforska dem. Vi vill därför bygga vidare på barnens tidigare erfarenheter genom babblarna då vi tror att dessa figurer kommer att skapa en nyfikenhet och upptäckarlust i sitt möte med skapandet, språket och matematiken.

Insatser - åtgärder för att nå målet

Arbetslaget har valt att dela upp fokusområdena mellan sig och ta hjälp av en babblare som representerar var sitt område. I arbetslaget kommer vi stötta varandra och hjälpa varandra till viss del med de olika fokusområdena.

Babblaren Diddi kommer vara med barnen när det ska skapas. För att nå målet kommer vi erbjuda barnen nya tekniker, material och redskap som är anpassat för barnens ålder, samt att vara lyhörda och fånga när barnen spontant vill måla/skapa. Diddi tar även hjälp av andra babblare för att skapa olika alster. Exempelvis ska alla barnen få göra sina handavtryck för att göra babblaren Doddo.

Babblaren Bobbo är med och stöttar barnen vid språkutvecklingen och tillsammans med pedagog göra den lustfylld. Bobbo kommer bland annat använda sig av sin väska där olika aktiviteter dyker upp, så som sångstunder och sångkort med olika teman, lyssna på olika typer av sagor bland annat flanosagor, rim och ramsor. Bobbo kommer även skapa ett alfabet tillsammans med de övriga babblarna som barnen kommer ha fri tillgång till. Bobbo är även babblaren som kommer vara med vid olika motoriska moment, så som rörelsesånger.

Babblaren Dadda kommer vara med barnen och samtala om matematik på olika vis, bland annat genom färg och form. Även Dadda kommer ta hjälp av de andra babblarna för att göra det så intressant och stimulerande som möjligt för barnen.

Andra delar som barnen kommer få ta del av är att vi tittar på babblarna på väggen via projektorn, vi lyssnar på babblarsångerna och barnen själva får leka fritt och mysa tillsammans med babblarna i form av både mjukisbabblare, plastfigurerna och egenskapade babblare.    

Hur målet ska utvärderas

Vi kommer att utvärdera målen via vår dokumentation och observationer av barnens utveckling och vilka möjligheter och förutsättningar de fått av oss pedagoger.

Teoretisk bakgrund

Barn som får skapa och lära känna många olika sorters material, verktyg och tekniker, har större möjlighet att utveckla sitt skapande och sitt bildspråk. De barn som har bäst förutsättningar att uttrycka sig i bildspråket högre upp i skolan, är de barn som redan som 1-2 åringar har haft möjlighet till skapande verksamhet. Att lära sig att skapa kräver både tid och kännedom om material, verktyg och tekniker, därmed blir andra förebilder som kan hantera dessa en viktig del i den skapande verksamheten hos de yngre barnen. Mångfalden och variationen mellan materialen ger nya utforskande och värdefull information till hjärnan via kroppen och sinnena oavsett ålder, och utgör drivkraften i lärandet om dem, vilket leder till större möjligheter till estetisk utveckling från att klottra till att gestalta (Braxell, 2010).

Det icke-verbala språket kan stödja de verbala och tvärtom, exempelvis genom bild, dans och musik där meningsbärande betydelser kan uttryckas utan att ord används. Vår förmåga att reflektera över något, att kommunicera och fantisera påverkas av vårt språkande, där av vikten att skapa möjligheter och tillgång till så många olika sorters språk som möjligt, både verbala och icke-verbala för varje individ. Att få tillgång till olika sorters upplevelser utgör grunden för att kunna ställa frågor om något, och för att kunna skapa sig en mening om dessa upplevelser så behöver individen reflektera över dem (Hjort, 2011).

Barnens ordförråd och deras språkutveckling, förmågan att urskilja likheter och skillnader mellan objekt samt förmågan att kunna se samband och förändringar mellan fenomen grundar för det matematiska tänkandets utveckling och lärande. Det är pedagogens uppgift att skapa möjligheter för barnen att urskilja kritiska aspekter av fenomenet genom variation samt genom aktiviteter som utmanar och problematiserar barnens tankar och erfarenheter (Björklund, 2009).

Dokumentation

Vi kommer dokumentera vårt tema arbete genom att ta kort på de aktiviteter barnen deltar i och sätta upp dessa som bildcollage, där vi kan samtala med barnen om vad som sker på bilderna och för att uppmärksamma oss om sådant de fokuserar på. Barnen kommer vara med i den utsträckningen det är möjligt, exempelvis vara med och välja bilder till sina lärloggar och bilderna till hallen.   

Samverkan med vårdnadshavare

Vi har informerat om temat och dess upplägg via Unikum samt att vi presenterade det under föräldramötet som ägde rum under hösten. Vår dokumentation tillsammans med bildcollagen kommer att läggas ut på avdelningens blogg på Unikum samt i barnens lärloggar, bildcollagen kommer också att sättas upp i hallen under arbetets gång som en del av samverkan med vårdnadshavare och vår dokumentation. 

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

  Lpfö98 Rev. 2016