Människokroppen

Det här temat handlar om kroppen och dess organ. Du ska få lära dig om huden, skelettet och muskulaturen, celler blodet och hjärtat fungerar. Vi kommer även att beröra olika organ och processer i kroppen

Undervisningens mål

• Ha kännedom om den egna kroppens organ och organsystem, och hur de fungerar tillsammans.
• Ha kännedom om hur cellen är byggd och hur de fungerar.
• Kunna föra diskussioner om betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor.
• Ha kännedom om våra sinnen.

STRÄVANSMÅL:

• Utveckla kunskap om människokroppens byggnad och funktion.
• Utveckla förmåga att diskutera frågor och hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk kunskap och personliga erfarenheter.

 Så här kommer vi att arbeta:

• Lyssna på genomgångar
• Titta på film
• Samtala
• Arbeta enskilt och i grupp
• Läsa olika texter
• Söka information på olika sätt
• Göra experiment och undersökningar
• Lära in nya ord och begrepp
• Test, läxförhör och prov

Detta ska du kunna efter områdets slut:

• Eleven ska känna till huden, skelettet och muskulaturens uppbyggnad och funktion
• Eleven ska kunna matspjälkningsapparaten och vilka enzymer som hjälper till i nedbrytningen.
• Eleven ska kunna lilla och stora kretsloppet.
• Eleven ska kunna delarna på de organ vi går igenom och vilken funktion de har.
• Eleven ska känna till organsystemet och hur det fungerar.

Detta bedöms:

Jag kommer att bedöma:

- hur väl du kan delta i en diskussion om kroppen samt din muntliga redovisning
- hur väl du kan genomföra en undersökning, dokumentera den och resonera kring den
- hur väl du kan beskriva hur kroppen och några organ fungerar 
- hur du använder de nya ord och begrepp du har lärt dig

Jag kommer att bedöma genom att läsa och lyssna på:

-dina resonemang och reflektioner i samtal, diskussioner i klassen och i grupper
-din redovisning

- tester, läxförhör och prov
-din dokumentation vid undersökningar

-din redogörelse hur kroppen och några organ fungerar

Film tips!

E:

• Eleven arbetar utifrån egen motivation och genomför ålagda uppgifter efter bästa förmåga.
• Eleven kompletterar sina arbeten och visar prov på utveckling vid respons och handledning av läraren.
• Eleven försöker att svar på direkt fråga och visar prov på att ha en föreställning om aktuellt avsnitt.
• Eleven skriver godkänt resultat på läxförhör och prov.
• Eleven bidrar efter bästa förmåga i diskussioner, laborationer, exkursioner och vad övrigt som ingår i ämnet.

C:

• Eleven visar prov på att utifrån egen motivation genomföra uppgifter på ett bra sätt.
• Eleven söker av egen drivkraft svar på frågor som uppkommer i samband med att eleven genomför sina arbeten.
• Eleven bidrar med egna tankar och funderingar i diskussioner och samtal och ställer frågor som har med ämnet att göra.
• Elevens skriftliga arbeten visar prov på struktur och förmåga att hitta bra fakta i ämnet.
• Eleven skriver väl godkänt på läxförhör och prov.
• Eleven visar god egen motivation i laborationer, exkursioner och övriga moment som ingår i ämnet.

A:

• Eleven arbetar helt utifrån egen motivation och bidrar i samtal och diskussioner med väl formulerade frågor och egna kommentarer där eleven väver samman kunskaper inom andra ämnesområden.
• Eleven formulerar sig på ett sådant sätt att det framgår att han/hon dragit slutsatser i ett vidare perspektiv än i frågor rörande bara det aktuella avsnittet.
• Elevens arbeten visar prov på en mycket god struktur där eleven visar både bredd och djup inom aktuellt avsnitt.
• Eleven visar förmåga att ställa frågor som vidgar diskussioner och samtal inom ramen för ämnet.

Eleven visar prov på mycket god struktur och noggrannhet i genomförande av laborationer och på exkursioner samt i övrigt förekommande moment inom ämnet.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,

Centralt innehåll

• Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.
• Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.
• Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
• Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.

Uppgifter

Laboration - Hur tätt sitter känselkropparna

Hur tätt sitter känselkroppar.docx

Blodomloppet, hjärtat och blodet

Svara på frågorna med hjälp av internet, gleerupsportal, studi samt läroböcker.

Blodomloppet_fragor.docx

Laboration - Kroppens stora muskler.

Testa kroppens största muskler. Vad orkar ni längst? Jämför mellan att sitta i 90-grader mot en vägg och att göra knäböj upp och ner. Vilket hopp når bäst resultat? Jämför mellan att hoppa längdhopp och att hoppa höjdhopp.

Till muskeluppdraget behöver ni: tidtagarur, måttband, penna

och papper för att notera mätningarna

Formulera en hypotes, en gissning, om hur lårmusklerna kommer att prestera i de olika övningarna; stå

i 90 grader, göra knäböj, hoppa högt och hoppa långt.

Anteckna.

jämförelse av hur muskeln arbetar och orkar i olika rörelser. Jobba i mindre grupper där ni alternerar att sköta mätningarna med tidtagarur och måttband.

• Stå med benen i 90 graders vinkel mot en vägg så

kallad jägarvila. Ta tid på hur länge ni orkar. I jägarvilan jobbar muskeln statiskt, i ett konstant spänt läge.

• Gör knäböj så kallade squats. Böj och sträck benen

i en fast rytm, gärna i takt med musik. Ta tid på hur länge ni orkar. I rörelsen jobbar muskeln uthålligt, med en liten vila mellan varje böjning. Var noga med att utföra rörelsen korrekt så att knäna inte belastas fel.

• Gör längdhopp utan sats. Mät hoppen.

• Gör höjdhopp på stället. Gör först en markering på väggen så långt ni når när ni står stilla och sträcker upp handen. Sedan gör ni hoppet med uppstäckt

arm och markera samtidigt med en krita hur långt ni når. Mät avståndet mellan markeringarna. I både längdhopp och höjdhopp jobbar muskeln explosivt,

maximal samlad kraft och sedan vila.

• Diskutera och presentera resultatet. Vilket slags muskelarbete krävs för: fotboll? brottning? brännboll? att springa maraton? sprinta en kort sträcka?

Laborationsinstruktion

Din uppgift är att framställa en laborationsinstruktion om kroppens funktioner.

Du ska skriva om 2 olika laborationer som du kan koppla till kroppens muskelfunktion, skelettet eller huden. Det är valfritt om man skriver 1 eller 2 laborationsinstruktioner.

OBS! Laborationen ska kunna genomföras på skolan, av elever. Kopiering är ej tillåtet.

Nedan sänder jag med tips på hur en laborationsinstruktion kan se ut.

kromotografi.pdf

Huden, skelettet, muskler och skador

Instruktioner

Frågorna ska förklaras så utförligt som möjligt. Du får använda alla möjliga tillgängliga hjälpmedel. Frågorna besvaras enskilt men du får gärna diskutera frågorna med en kompis. Det är mycket viktigt att du besvarar frågorna med dina egna ord. Kopiering av texter från läroboken eller Internet är inte tillåtet.

1. Förklara så utförligt som möjligt om de olika skikten i huden samt vilken uppgift (vilka funktioner) de olika skikten har. Rita gärna!
2. Varför har vi ett skelett? Förklara så utförligt som möjligt.
3. Mellan våra ben i kroppen finns leder. Varför har vi leder i kroppen? Det finns olika typer av leder. Vilka är dessa leder? Ge exempel på vilka leder vi har på sex ställen i kroppen. För högre betyg än E krävs att du beskriver hur de olika typerna av leder fungerar (vilken rörlighet de har).
4. Kroppens muskler delas upp i tre olika typer. Vilka är dessa muskeltyper och var i kroppen finns de?
5. Beskriv två skador sjukdomar eller problem som kan uppstå i huden, skelettet eller i musklerna. Förklara dessa så utförligt som möjligt (hur de uppstår, vad man kan göra för att komma till rätta med problemet mm). Rita gärna!
6. (A - C uppgift) Beskriv hur du på ett bra sätt kan hålla din hud, dina muskler och ditt skelett i god trim (vad bör du göra och vad bör du undvika för att uppnå ett så gott resultat som möjligt?).

Laboration - Leder i handen

Din uppgift är att skriva en fullständig laborationsrapport. Följ instruktionerna du får i klassrummet.

Cellen - Kollage/Affisch

Din uppgift är att rita en affisch/kollage där du skriver och visar cellens olika delar. Du ska göra både en växtcell och en djurcell. Din uppgift är att med bilder och text beskriva cellens olika delar så att en 10-12 åring förstår.

Begrepp som ska finnas med och beskrivas är:

• Organeller
• Ribosomer
• Cytoplasma
• Vakuol
• Kloroplaster
• Cellvägg
• Cellkärna
• Mitokondrie
• Golgiapparat
• Cellmembran

Laboration - Känselexperiment

Känselexperiment.pdf

Sammanfattande text om två organ

Din uppgift är att skriva en kort redogörelse för hur två organ fungerar.

De organ du ska skriv om är:

• Levern
• Njurarna

Din text ska vara max 200-300 ord/per organ.

Minst 100 ord/per organ

Muskler att träna på inför läxförhör 15/9

https://online.seterra.com/sv-an/vgp/3811

Laboration - Puls

Följ anvisningarna på tavlan och skriv en laborationsrapport.

Laboration - Vilka muskler arbetar?

vilka muskler arbetar - laboration.pdf

Ta ställning

Nedan ska du ta ställning och argumentera för dina åsikter utifrån frågeställningen som finns bifogad.

00a_18_uppgift_ta_stallning_1.pdf

Laboration - Statiskt arbete

Statiskt arbete.pdf

Frukostrestaurangen

00a_10_uppgift_frukostrestaurang.pdf

Köttbullens väg

Köttbullarna innehåller näringsämnen. Men vilka och vad händer med dem i kroppen?

I den här uppgiften ska du ta reda på vad som händer med näringsämnena i köttbullar.

1. Leta reda på ett recept med hemlagade köttbullar för att se vilka ingredienserna är.

Exempel: Hemlagade köttbullar .

2. Vilka näringsämnen finns i de olika ingredienserna? Ta med det eller de två näringsämnen som det finns mest av. Sök i Livsmedelsdatabasen .

3. I vilka organ (från munnen till tolvfingertarmen) bryts de olika ingredienserna ned?

Exempel: Potatis. Kolhydrater bryts ned i munnen, matstrupen och tolvfingertarmen.

Laboration - Spottets Ph-värde

Rubrik

Utrustning (Vilket material har du använt?)

Hypotes (Vad tror du kommer hända?)

Utförande (Hur har du gått till väga?)

Resultat (Vad blev ditt resultat?)

Slutsats (Vad hände, och varför blev det så?)

Felkällor (Vad kan gå fel? På vilket sätt kan man göra laborationen bättre?)

Matspjälkningsorganen

Matspjälkningsorganen instuderingsfrågor.docx

Matspjälkningsorganen.docx

Matspjälkning extra

Använd dig av internet för att svara på frågorna

• Rita och sätt ut namnen på matspjälkningsorganen. Glöm inte levern, gallblåsan

och bukspottkörteln!

• Hur mycket magsaft produceras per dygn?

• Är magsaften neutral, sur eller basisk?

• Varför fräts inte magsäcken upp?

• Hur lång tid tar det för maten att passera matspjälkningsapparaten?

• Vad har levern för funktion?

• Varför finns bukspottkörteln? Vad gör bukspott?

• Var börjar matspjälkningen?

• Varför kan man svälja uppåt?

• Varför bör man variera sin kost?

Laboration: Finns det enzymer i saliv?

Den här laborationen kan du göra tillsammans med en kompis. Er uppgift är att undersöka om det finns enzym i saliv och vilken funktion det har i så fall.

Börja med att läsa igenom instruktionerna nedan i lugn och ro

Ni behöver

• stärkelselösning av potatismjöl och vatten

• jodlösning

• 3 provrör

• 3 proppar eller något att blanda med

• provrörsställ

• 1 liten bägare

• saliv (ta en klunk vatten och gurgla runt i munnen stund. Massera samtidigt spottkörtlarna som sitter en bit ner under öronen och under hakan. Spotta ut vattnet i en bägare.)

Utförande

• I två av provrören häller ni lika mycket stärkelselösning. Det räcker att lösningen når 1–2 cm upp i rören.

• I det tredje provröret häller ni bara 1–2 cm vatten (ingen stärkelselösning).

Provrör 1 Provrör 2 Provrör 3

stärkelselösning + saliv stärkelselösning + vatten vatten + saliv

• Som du ser i tabellen ska ni tillsätta saliv till provrör 1 och 3 och vatten till provrör 2. Det bör vara lika mycket saliv som det finns vatten eller stärkelselösning.

• Innan ni går vidare med undersökningen – diskutera vad ni tror kommer att hända i de olika rören och varför. Detta är er hypotes!

• Tillsätt 2—3 droppar jodlösning till samtliga provrör.

• Lät provrören stå 4–5 minuter. Observera vad som händer.

Förklara vad som händer i provrören. Fundera också på varför det inte räckte att bara använda ett provrör.

Laborations­redogörelse

Nu har ni undersökt om det finns enzym i saliv. Det är dags att skriva en laborationsredogörelse.

Dessa rubriker ska finnas med:

Rubrik

Utrustning

Hypotes

Utförande

Resultat

Slutsats

Felkällor

Huden

Vad består huden av?

Vad är den bra för?

Vilka lager har den?

Vilken funktion har de olika lagren?

Hur fungerar det när vi får ny hud?

Hur fungerar pigmentcellerna?

Varför har vissa fräknar?

Vad kallas de små öppningarna i huden?

Vad består håret av?

Vad består naglarna av?

Hur reglerar huden vår temperatur?

Vilka hudproblem kan man få?

Vilka hudsjukdomar är vanliga?

Hur påverkas huden av tobaksrökning?

Varför har vi ett mönster på våra fingeravtryck?

Svaren söker du på internet alternativt studi.se eller gleerupsportal

Pulstagning - Experiment 11 september

Pulstagning.docx

Hjärtat och blodkärlssystemet

1. Vilken funktion har hjärtat?

2. Varför behöver blodet transporteras runt i kroppen?

3. Beskriv hur hjärtat är uppbyggt.

4. Förklara skillnaden mellan artärer och vener.

5. Vad kallas de två kretslopp som blodet pumpas genom?

6. Hjärtats uppgift är bland annat att förse kroppens celler med syre och näringsämnen. Var kommer dessa ifrån?

7. Hur kan det komma sig att det blod som finns i fötterna kan återvända till hjärtat igen?

8. Vad är pulsen? Hur uppkommer den?

9. Hur kan det komma sig att en otränad person har högre puls efter ett träningspass än en vältränad person?

10. Blodtryck anges som två värden, ett övre och ett undre värde. Vad kallas de och vad visar de?

11. Varför brukar äldre personer ha högre blodtryck än de som är yngre?

12. Vad kan högt blodtryck bero på och vad kan det leda till?

13. Var i blodkärlssystemet finns det syrerika blodet? Var finns det syrefattiga?

Extra uppgift!

Förklara vad det finns för fördelar med att sitta i en gungstol jämfört med att sitta på en vanlig stol.

Skelettets instuderingsuppgifter

Skelettet - frågor.docx

Skelettet - text.docx

Extra uppgift Fysik för er som vill ha en chans att höja betyget.

Här kommer en frivillig uppgift för er som vill ha en möjlighet att höja era betyg innan sommaren.

Hemtenta matspjälkningen

Denna uppgift gör ni hemma. Ni kommer få några lektioner i skolan för feedback och frågor för att komma vidare.

Hemtenta Matspjälkning

Denna uppgift gör ni hemma. Ni kommer att få några lektioner att arbeta med denna för feedback och frågor.

Musklerna

Läxförhör den 28/9 på häftet. Du ska kunna svaret på frågorna, samt musklerna på sida 2.

Fördjupningstest och läxförhör

Nedan i kommentaren sen ni alla läxförhörsresultat samt fördjupningstestets betyg. Kom ihåg att detta är bara betyget på området (hud, skelett och muskler), inte för hela biologin. Men det kan vara bra att få veta vart ni ungefär ligger i dagsläget efter ett ganska stort område.

Instuderingsfrågor Matspjälkningen

Instuderingsfrågor till matspjälkningen • Rita och sätt ut namnen på matspjälkningsorganen. Glöm inte levern, gallblåsan och bukspottkörteln! • Hur mycket magsaft produceras per dygn? • Är magsaften neutral, sur eller basisk? • Varför fräts inte magsäcken upp? • Hur lång tid tar det för maten att passera matspjälkningsapparaten? • Vad har levern för funktion? • Varför finns bukspottkörteln? Vad gör bukspott? • Var börjar matspjälkningen? • Varför kan man svälja uppåt? • Varför bör man variera sin kost?

Musklerna

Läxförhör den 29/9

Skelettet

Bifogar med häftet ni fått i skolan för er som vill kolla lite extra. Kom ihåg att första sidan i häftet kan ni slänga så inte gubben är riktig. Bifogar även med det nya skelettet som ni får av mig, som ni kommer ha läxförhör på.

Skelettet

Kom ihåg att första sidan på häftet kan ni slänga, inget stämmer på gubben. Bifogar även med det nya skelettet som ni kommer ha läxförhör på.

Huden

Läxförhör den 1/9 Ni ska kunna frågorna i häftet samt huden i genomskärning.