Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Svenska år 1 (Skulltorp skola)
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/1907067854_1421243373522_scaled.png
Skapad 2016-08-30 15:00
i Skulltorps skola Partille
unikum.net
Bokstavsinlärning samt läsinlärning
Grundskola
1
Svenska som andraspråk
Svenska
Att lära sig läsa och skriva öppnar många möjligheter i livet.
Innehåll
Ämne/ämnesområde
Svenska/ läsinlärning
Elevgrupp
Klass 1A och klass 1B
Tid/tidsperiod
Fortlöpande under hela årskurs 1.
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Följande mål från Lgr 11 ligger till grund för arbetsområdet (centralt innehåll)
I arbetsområdet ska du få möjlighet att utveckla
Du ska lära dig bokstävernas form, namn och ljud.
Du ska lära dig att läsa olika texter.
Du ska lära dig att lyssna och samtala i grupp.
Undervisning/detta ska vi göra
Vi skall forma bokstäver, pussla ihop bokstäver, gå på bokstavsjakt i olika texter och på skolgården.
Vi skall enskilt och i grupp öva på hur bokstäver låter och vad de heter.
Vi skall enskilt och i grupp ljuda ihop bokstäver till ord.
Vi skall efter varje individs nivå och förmåga forma bokstäver och ord.
Bedömning/detta ska vi bedöma
Vi kommer att fortlöpande bedömma dig på tre olika sätt:
Vi lyssnar på din läsläxa.
Vi ser hur du skriver.
Vi hör när du är med och samtalar.
Kopplingar till läroplanen
- Syfte
-
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,Sv
- Centralt innehåll
-
Alfabetet och alfabetisk ordning.Sv 1-3
-
Sambandet mellan ljud och bokstav.Sv 1-3
-
Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.Sv 1-3
Matriser
Bedömningsstöd skrivutveckling
| Avstämning A
Du börjar skriva för att uttrycka dig.
|
Avstämning B
Du skriver kortare texter med enkelt innehåll.
|
Avstämning C
Du skriver längre texter med handling och innehåll.
|
D
Från Nya språket lyfter.
|
E
Från Nya språket lyfter.
|
F
Från Nya språket lyfter.
|
|
|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Du har skrivriktningen klar för dig.
|
Du skriver så att texten är läslig för dig själv och för andra.
|
Du skriver läsligt med gemener och versaler.
|
Du följer nästan genomgående de vanligaste reglerna för såväl stavning som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande.
|
Du följer de vanligaste reglerna för såväl stavning som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande.
|
Du behärskar användning av de vanligaste reglerna för stavning, meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande.
|
|
|
Du prövar att skriva för att kommunicera.
|
Du skriver text för att kommunicera.
|
Du skriver berättande texter med röd tråd och i huvudsak fungrande handling.
|
Du använder ibland några texttypiska drag vid skrivande och prövar att bearbeta dina texter med stöd av andras råd.
|
Du använder oftast olika texttypiska drag vid skrivande och bearbetar dina texter med stöd av andras råd.
|
Du behärskar användning av texttypiska drag vid skrivande, ger omdömen och bearbetar dina texter med stöd av andras råd.
|
|
|
Du utforskar skrivandet genom att använda versaler och/eller gemener.
|
Du använder de flesta versaler och gemener på ett korrekt sätt.
|
Du skriver beskrivande texter där innehållet blir begripligt.
|
Du visar förståelse för att texten kan skrivas för olika syften och mottagare.
|
Du försöker anpassa dina texter för olika syften och mottagare.
|
Du använder olika tekniker för att anpassa din text till syfte och mottagare.
|
|
|
Du gör ofta mellanrum mellan orden.
|
Du gör mellanrum mellan orden.
|
Du söker och hämtar information från någon anvisad källa.
|
|
|
|
|
|
Du kan koppla ihop i stort sett alla bokstavsljud med bokstäver.
|
Du kan stava några för dig vanligt förekommande ord.
|
Du kan stava många för dig vanliga ord.
|
|
|
|
|
|
Du bildar oftast meningar men markerar dem inte med stor bokstav och punkt mer än sporadiskt.
|
Du visar förmåga att markera meningar med stor bokstav och punkt.
|
Du markerar meningar med stor bokstav, punkt och frågetecken i egna texter.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avstämning A
Samtliga punkter i avstämning A är klara.
|
Avstämning B
Samtliga punkter i avstämning B är klara.
|
Avstämning C
Samtliga punkter i avstämning C är klara.
|
|
|
|
Bedömningsstöd läsutveckling
| Avstämning A
Du har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet.
|
Avstämning B
Du tar hjälp av flera olika sätt för att fördjupa förståelsen av det lästa, märker om det blir problem med förståelsen samt läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning.
|
Avstämning C
Du använder flera olika sätt att bemöta det lästa för att fördjupa förståelsen samt läser med flyt både kortare och längre texter.
|
D
Från Nya språket lyfter.
|
E
Från Nya språket lyfter.
|
F
Från Nya språket lyfter.
|
|
|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Du kan namnge i stort sett alla bokstäver och vet hur de låter.
|
Du är fortfarande beroende av ljudningsstrategin, men läsningen börjar automatiseras allt mer med hjälp av ortografisk helordsläsning.
|
Du läser texter med flyt och förståelse där ortografisk helordsläsning är den dominerande avkodningsstrategin.
|
Du tar hjälp av ordens uppbyggnad för att underlätta läsflyt och läsförståelse.
|
Du börjar använda kunskap om ords betydelse och texters innehåll för att berika ditt samtal om texter.
|
Du använder kunskap om ords betydelser och texters innehåll för att samtala om dem på ett kritiskt sätt.
|
|
|
Du urskiljer ord i meningar.
|
Du läser enkla meningar med flyt.
|
Du utnyttjar den mer avancerade ljudningsstrategin vid okända eller komplicerade ord.
|
Du använder varierande sätt att läsa beroende på syftet med läsningen.
|
Du använder kunskap om texters uppbyggnad, layout och komposition för att fördjupa förståelsen.
|
Du använder kunskap om texters uppbyggnad och layout för att inta ett kritiskt förhållningssätt till texter.
|
|
|
Du läser ord och enkla meningar med hjälp av både logografisk helordsläsning och ljudningsstrategin.
|
Du stannar upp i läsningen när det uppstår problem med förståelse av ord och sammanhang.
|
Du korrigerar dig själv vid behov.
|
Du läser regelbundet längre texter av olika slag med flyt och förståelse.
|
Du läser längre texter med flyt och är på god väg att anpassa användningen av förståelsestrategier beroende på såväl syfte som typ av text.
|
Du läser längre och mer komplexa texter och anpassar samt varierar användningen av förståelsestrategier för att inta ett kritiskt förhållningssätt vid läsning.
|
|
|
Du prövar att läsa om och korrigera dig själv på lärarens uppmaning.
|
Du läser för det mesta om och rättar dig själv vid behov.
|
Du läser elevnära faktatexter och återger innehållet muntligt.
|
|
|
|
|
|
Du visar förståelse för innehållet vid egen högläsning genom att kommentera och återge något av det lästa.
|
Du visar förståelse för texters innehåll genom att återge delar av innehållet och besvara frågor.
|
Du läser elevnära skönlitterära texter och återger handlingenmuntligt.
|
|
|
|
|
|
Du visar förståelse för innehållet vid lärarens högläsning genom att utifrån dina egna referensramar samtala om innehållet och jämföra det med egna erfarenheter.
|
Du börjar använda olika förståelsestrategier som att leta efter ledtrådar, dra slutsatser och göra förutsägelser under och efter läsningen.
|
Du drar slutsatser och gör förutsägelser under och efter läsningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avstämning A
Samtliga punkter i avstämning A är klara.
|
Avstämning B
Samtliga punkter i avstämning B är klara.
|
Avstämning C
Samtliga punkter i avstämning C är klara.
|
|
|
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
