Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Grovplanering Åk 3 Matematik

Skapad 2016-09-01 21:17 i Fria Maria Barnskola Grundskolor
Pedagogisk Matematikplanering åk.3 2015-2016
Grundskola 3 Matematik

En beskrivning av vad vi ska arbeta med i trean. 

Innehåll

Syfte och centralt innehåll

Syfte
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och
metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa
rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för
frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

Taluppfattning och tals användning
• Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk
förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid
beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

Geometri
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor…., klot, koner, cylindrar och rätblock
samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med
vanliga nutida och äldre måttenheter.

Sannolikhet och statistik
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla
undersökningar

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. 

• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Taluppfattning och tals användning

Vi arbetar med:

  • Positionssystemet: Skillnaden mellan ental, tiotal, hundratal och tusental och var dessa har sin plats i ett tal. Detta gör vi från början med konkret material, t.ex. pengar,klossar och abakusmaterialet.

  • Tallinjen och vilka tal som är grannar med varandra. Särskilt mycket tränar vi på olika övergångar mellan tiotal och hundratal.

  • De fyra räknesätten: Dels tränar vi på  huvudräkning och dels använder vi de fyra räknesätten vid problemlösning, t.ex när vi leker affär, skriver räknesagor, arbetar i matteboken, eller när vi mäter olika storheter. Det är viktigt att man får en egen strategi för att tänka ut tal i huvudet. Detta tränar vi under genomgångar och matematiska samtal. Frågor som: -Vilka räknesätt hör ihop med uppgiften? Hur kan du  lista ut skillnaden mellan dessa objekt? Vi arbetar också med skriftliga räknemetoder för att räkna ut större tal vid addition och subtraktion. (Talsortsräkning, omgruppering, "räkna uppåt"-strategin.  Vi arbetar också med algoritmer (uppställningar). 

  • Likhetstecknets betydelse: Hur blir det lika mycket på båda sidor? Detta lär vi oss genom experiment och mattekluringar där vi letar efter "det hemliga talet".

  • Enkla bråktal : Hur delar man en pizza i fem delar? Genom laborativt arbete lär vi oss de vanligaste bråken och vilket bråktal som är störst.

Geometri

  • Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Vi gör också egna geometriska former och lär oss förminska och förstora dessa, samt lär oss vad skala är.
  • Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd,massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.

Samband och talmönster

Talmönster: Vi lär oss upptäcka mönster, både i geometriska figurer och i talföljder. Vi konstruerar egna mönster i färg och form och hittar på egna talföljder.

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Detta är ett led i förståelsen för multiplikation och division.

Sannolikhet och statistik

Eleverna arbetar med att göra egna enkla undersökningar då eleverna för statistik och tillverkar diagram över saker som finns runt omkring oss. Vi använder oss av främst stapeldiagram men introducerar även cirkeldiagram.

Eleverna arbetar även med spel och matematiska expriment.

 

Algebra

Eleverna arbetar mycket med förståelsen av likhetstecknets betydelse. Det gör de i sitt dagliga arbete med arbetsböcker då stor del av bokstrukturen i arbetsboken bygger på den förståelsen.

Eleverna arbetar också med förståelsen för geometriska mönster och talföljder genom matteverkstäder, skriftliga och muntliga reflektioner samt individuellt arbete i arbetshäften, diagnoser samt arbetsböcker.

Matriser

Ma
Bedömningsmatris i matematik åk 1-3, baserad på Lgr11.

Taluppfattning och tals användningspekt 1
Jag kan koppla ihop antal med rätt siffra.
Jag kan dela upp tal 0-10.
Jag kan ordningstalen första till tjugonde.
Jag förstår att siffror kan ha olika värden beroende på var i talet de finns (positionssystemet).
Huvudräkning
Du kan räkna addition och subtraktion inom talområdet 0-10 med hjälp av laborativt material.
Du kan räkna addition och subtraktion inom talområde 0-10 utan hjälpmedel.
Du kan räkna addition och subtraktion inom talområde 0-20 med hjälp av laborativt material.
Du kan räkna addition och subtraktion inom talområde 0-20 utan hjälpmedel.
Du har börjat räkna multiplikation med laborativt material.
Du har börjat räkna division med laborativt material.
Du har börjat räknar multiplikation och division utan hjälpmedel.
Du räknar multiplikation och division där svaren ligger inom heltalsområdet 0-20.
Algebra
Du förstår likhetstecknets betydelse.
Du kan använda likhetstecknet på ett fungerande sätt.
Du använder likhetstecknet i samband med addition och subtraktion.
Du använder likhetstecknet i samband med multiplikation och division.
Du kan se mönster.
Du kan göra egna mönster.
Du kan se talföljder.
Du kan konstruera och beskriva mönster och talföljder.
Skriftliga räknemetoder
Du kan räkna med laborativt material. Du kan även visa hur du tänker med hjälp av laborativt material.
Du räknar och använder dig av skriftliga räknemetoder men behöver stöd av de laborativa materialen.
Du har börjat använda dig av skriftliga räknemetoder vid uträkningar, utan stöd av laborativt material.
Du är säker på de skriftliga räknemetoderna i addition och subtraktion när talen är mellan 0-200.
Bråk
Du förstår att en hel kan delas i olika delar.
Du kan namnge några vanliga delar i bråkform.
Du kan dela upp en hel i olika delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
Du kan använda enkla bråkformer i vardagliga situationer.
Geometri
Du kan känna igen och namnge de geometriska figurerna rektangel, triangel, kvadrat och cirkel.
Du kan känna igen, jämföra, beskriva, rita och namnge de geometriska figurerna rektangel, triangel, kvadrat och cirkel.
Du kan känna igen och namnge några av de tredimensionella geometriska figurerna, t.ex. rätblock, pyramid, kub, klot, och cylinder.
Du kan känna igen, jämföra och beskriva några av de tredimensionella geometriska figurerna.
Måttenheter
Du kan några vanliga måttenheter inom längd, massa, volym och tid.
Du kan använda dig av de olika måttenheterna i samtal eller för att uttrycka ett resultat.
Du kan jämföra och uppskatta måttenheterna för att uttrycka ett resultat.
Du kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar för att uttrycka ett resultat.
Problemlösning
Du kan med hjälp finna strategier för att lösa ett enkelt problem.
Du försöker själv lösa problemet genom att välja en strategi.
Du kan på egen hand hitta en fungerande strategi för att lösa ett enkelt problem.
Du är säker och kan på egen hand hitta strategier för att lösa ett enkelt problem samt kontrollera svarets rimlighet.
Redovisningar och matematiskt språk
Du kan med hjälp avläsa tabeller och diagram.
Du kan avläsa tabeller och diagram.
Du kan med hjälp skapa enkla tabeller och diagram.
Du kan skapa enkla tabeller och diagram.
Du skriver svaret på talet vid en uträkning.
Du skriver svaret på talet vid en uträkning och kan med stöd visa hur du tänker.
Du försöker själv visa hur du tänker genom att rita, skriva och förklara hur du kom fram till svaret.
Du visar tydligt i skrift hur du tänker med hjälp av bilder, symboler, siffror, tabeller eller diagram hur du kom fram till svaret.
Du kan med stöd förklara för andra hur du tänker.
Du kan med egna ord förklara för andra hur du tänker.
Du försöker använda matematiska begrepp för att förklara för andra hur du tänker.
Du kan muntligt förklara hur du tänker genom att använda enkla matematiska begrepp. Du kan även delta i samtal genom att ställa och besvara frågor som rör området.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: