Grundplanering hösten 2017 Aprikos

En övergripande presentation: - Barngruppen utifrån ålder och antal barn . - Personalen utifrån kompetens, antal och ev. erfarenhet. - Miljön, vilka utrymmen vi har tillgång till och hur de ser ut. - Särskilda intentioner som finns för gruppens arbete. Arbetslaget består av 3 pedagoger som barnskötare och de har olika antal års erfarenhet inom barnomsorgen. Aprikos avdelningen är det för tillfället 19 barn men den gruppen ska utökas till ca 21 barn. Barnens ålder är 1-3 år. Aprikos, avdelning består av fyra rum som används för lek,mat, vila,ateljé och hem vrån. Det finns också en entréhall för av/påklädning och två toaletter på avdelning. Vi har även en gård som delvis är asfalterad, har gräsmatta, sandlådor, gungredskap samt en lekstuga. Vi ska arbeta efter målet att ha kul tillsammans för när man har roligt lär man sig som bäst.

Normer och värden

Grundverksamhet

Vi bemöter varje barn utifrån dess nivå och behov, det vi tycker som är väldigt viktigt för barnen är att de ska känna sig trygga och accepterade.

Vi använder oss av FUB principen, FUB står för; förbereda, uppmuntra och berömma, då vi förbereder våra barn inför varje aktivitet,vi uppmuntrar varje barn och sedan berömmer vi barnen så att det skapar en bra självkänsla och mer intresse för utveckla aktivitetet vidare. Vi strävar efter att barnen ska trivas och må bra, känna trygghet och tillit till oss pedagoger och sig själva.

Vi tror på det kompetenta barnet. Barn kan om de får möjligheten att pröva på och utvecklas. Vi utgår ifrån barnens intressen och deras nyfikenhet. Vi utmanar dem utifrån deras behov och uppmuntra dem att tro på sig själva. Vi diskuterar kontinuerligt i arbetslaget om en gemensam barnsyn och vikten av att vi är konsekventa i de svar vi ger dom. Vi delar in oss i smågrupper då det främjar barnen i deras språkutveckling samt att de då ges en större möjlighet att komma till tals och att de vågar ta för sig mer.

Rutiner

 Vår förskola har öppet mellan kl. 6.30-17.30.

Vi öppnar förskolan på Rosa avdelning. Frukost serveras från klockan 8.00- 8.30. Efter frukost går vi ut på vår gård. Runt 9.15 delar vi upp oss i mindre grupper för att ha olika aktiviteter.

Cirka klockan 10.40 har vi samling för att sedan äta lunch klockan 11 och sedan vila. Mellanmål serveras klockan 14.30. Därefter är det olika aktiviteter antingen ute eller inne. Barnen har en fruktstund två gånger per dag (förmiddag och eftermiddag). Klockan 16 slår alla våra avdelningar ihop för att sedan stänga klockan 17.30.

Vardagsrutiner så som blöjbyte, dukning, vila med mera görs efter bestämt schema.

Avdelningsplanering har vi en gång i veckan mellan klockan 8-9 då de andra avdelningarna tar hand om våra barn.

Regler

 Vi vuxna tar fram regler som rör barnens säkerhet i de vardagliga rutiner och;

• Vi strävar efter att barnen ska ta ett eget ansvar över sin miljö, t.ex. att ta undan det man tagit fram innan man tar fram något nytt.
• Att barnen lär sig att vänta på sin tur
• Att ha Social kompetens
• Att känna sig självständigt.
• Regler om hur vi bemöter varandra
• Bland annat på samlingen då pratar vi om hur man är en bra kompis.
• Genom att vi som pedagoger visar på och är en bra förebild för våra barn
• Vi strävar efter att barnen ska lära sig att ta ett ansvar för sin miljö bland annat genom att plocka undan det man tagit fram innan något nytt påbörjas.
• Våra barn ska ges möjlighet att genom att få försöka själva och med hjälp och uppmuntran ifrån oss vuxna lära sig att klä på sig själva.
• Vår strävan är att barnen ska visa varandra hänsyn och hjälpa varandra om någon ber om hjälp eller fråga om de vill ha hjälp.
• Vid lunchen har vi bestämda platser för att skapa en lugn och trygg miljö för barnen.
• Vi uppmuntrar barnen att våga smaka och prova på den mat som erbjuds.
• Vi utmanar barnen utifrån deras förutsättningar att använda t.ex. kniv, gaffel. Vi anpassar det utifrån barnens förmåga. Vår strävan är att ge stöd och utmaning till varje barn gällande att vänta på sin tur, lägga upp mat, duka av efter sig.
• Vi blandar barnens fria lek med vuxenstyrda lekar. Ibland deltar vi i barnens fria lek ibland tar vi ett kliv tillbaka.
•  Vi delar in barnen i grupper utifrån ålder och olika behov.
• Vi är barnens förebilder och måste därmed tänka på vårt egna språkbruk. Det är viktigt att tänka på språkval och ton i våra samtal.

Barns inflytande

Vi utgår ifrån barnens intresse och behov. Det är viktigt att barnen lär sig grunden till att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö eftersom det är grunden till demokrati, och en grundläggande förutsättning för att samspel mellan människor och miljöer ska fungera.

Lista på olika aktiviteter utifrån de målområden som vi valt:

Vi kommer att  ha Babblarna som tema till höst terminen och göra mest förmiddags aktiviteter utifrån de och ha följande aktiviteter under samlingar/ eftermiddag.

• Samspelslekar
• Drömmen om det goda
• Tio små kompisar
• Quintus
• Sagor med bilder/ flano
• Stödtecken till sånger och sagor

 Utveckling och lärande

Följande  läroplansmål fokuserar kring och konkretiserar.

• Varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.
• Varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

Vår strävan är att få en trygg barngrupp där hänsyn till andra, sig själv och sin omgivning ska ligga i fokus. Vi vill även att våra barn ska bli självständiga och få en tillit till sin egna förmåga. Vi utgår ifrån barnens intressen och behov för att det ska bli lustfyllt och lärorikt.

Vår strävan är att uppmuntra barnen i det som intresserar dom och ta tillvara på barnens egna tankar och idéer, genom att komma med öppna frågeställningar som t.ex. "Vad tror ni händer, hur tror ni att det är" och på så sätt vara medforskare i barnens intressen.

Vårt arbete med att få självständiga barn ska genom styras av att vi alltid uppmuntrar barnen att försöka själva. T.ex. Vid av och påklädning, under matsituationen. Uppmuntra de att hjälpa varandra för att på så sätt får barnen att växa i sin självkänsla och får ett ökat självförtroende.

Inre och yttre miljön

Inre Miljön

Genom att observationer ser vi vad som lockar barnen mest i den inre miljön och ordning ställer miljön utifrån det. Vi fortsätter jobba  med den inre miljön och försöker få till rum som tydligt visar vad man gör i rummet med olika stationer så som tex, ateljé, dock vrå, sagorum.

Yttre Miljön

Vi har sandlådor och klätterställning ute på vår gård och oftast brukar ta ut oss till skogen, stranden och lekparker i närområden.

Förskola och hem

Föräldramedverkan

Vi har en föräldraaktiv introduktion där föräldrarna är med det första dagarna. Introduktionen brukar läggas upp på ca 4 dagar där den fjärde dagen är den första dagen föräldern lämnar en stund. Varje introduktion är individuell och exakt hur lång tid den tar är helt beroende på förälder, barn och oss pedagoger.

Första dagen kommer föräldern/föräldrarna för en information om upplägget på introduktionen, vi går igenom alla papper som ska fyllas i, vi tar reda på allergier och annat som är av vikt för barnet/föräldern och oss.

Vår strävan är att föräldern/föräldrarna ska bli trygga med oss under den här tiden och att det ska känna tillit till att deras barn har det bra hos oss.

Föräldrarna har möjlighet till delaktighet via föräldramöten, uppföljningssamtal utvecklingssamtal men också genom den dagliga kontakten.

Hur ger vi föräldrarna möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av verksamheten?

Genom enkätundersökning är föräldrar delaktiga och  utvärdera verksamheten.

Följande  aktiviteter erbjuder vi våra föräldrar?

• Föräldramöte/Samkväm
• Uppföljningssamtal/ Utvecklingssamtal
• Luciafirande

Föräldramöten ska vi erbjuda en gång per termin, likaså utvecklingssamtal. Föräldrafika ca 1 -2 ggr per läsår. Traditionella samkväm när det är årstid. Gårdsfest ca 1 gång per läsår

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Vi diskuterar barns inflytande på våra avdelningsplaneringar och vi använder oss av olika dokumentationer för att kunna utvärdera det. till exempel observationer, fotodokumentationer, reflektioner.Vi dokumenterar genom fotografering, språkobservationer, lekobservationer, samtal och unikum m.m.

Genom att barnen är med i dokumentationen där vi tillsammans tittar på vad vi  har gjort och skriver ner vad barnen säger och tänker gör vi pedagogiska dokumentation.

Dels synliggör vi det i unikum samt vi använder oss av väggdokumentation för att barnen ska få en naturlig tillgång till att titta på och reflektera över vad de/vi gjort.