Maktkamp i Sverige

Under slutet av 1800-talet var Sverige på väg att bli ett industriland. Vad ställde det för krav på samhället? Vad innebar det för förändringar för människorna i ett land som Sverige? Hur förändrades samhället?
Detta är några av de frågor vi ska försöka besvara under detta arbetsområde.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
• Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
• Framväxten av det svenska välfärdssamhället.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk­ mord.
• Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning­ ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

Uppgifter

Maktkamp i Sverige

Under detta ämnesområde kommer vi att: - Läsa "Levande Historia 9 -FOKUS" sid 4-11. För de som så önskar och behöver kan vi lyssna på texterna via Inläsningstjänst. Utifrån texterna kommer vi att besvara frågor både skriftligt och muntligt samt prata om centrala ord och begrepp. Se bilaga - Vi kommer att lyssna på podcasten "Införandet av allmän och lika rösträtt" via länken nedan. Efter lyssnade kommer vi att diskutera vissa aspekter. - Vi kommer även att se på Historieätarna - Nationalromantiken via länken nedan. - Via Beta Sli kommer vi att se en kort film "Industrialisering till demokrati - Sverige 1900-1920"