Undervisningen ska stimulera till att öka läsglädjen.
Lästräningsprojektet ska öka din läsförmågan, läsförståelse, läshastighet och stavning.
Målet är att:
Du ska kunna läsa med flyt och förstå vad du läser.
Du ska kunna återberätta för någon annan vad du har läst.
Du ska kunna svara på frågor på, mellan och bortom raderna.
Du ska ha kunskap i hur man läser en ny text och förstå innehållet.
Genom läsning ska du öka din stavningsförmåga.
Vi arbetar i olika grupper med att läsa skönlitterära.
Vi läser vid ett tillfälle per vecka. Varje vecka arbetar eleverna med ett nytt kapitel.
Eleverna läser texten många gånger högt både enskilt och tillsammans.
Läraren ska tillsammans i gruppen samtalar om bokens innehåll, uttryck, ord, och bildens betydelse.
Som avslutning ska eleverna kunna skriva en bokrecension.
Läraren lyssnar hur du läser och om du läser med betoning och flyt.
Vi samtalar om innehållet och textens budskap. Då kontrolleras din förståelse.
Du ska kunna skriva olika typer av texter med hjälp av stödord, skriva recensioner samt skriva egna texter.
Avstämning A
Du har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet.
|
Avstämning B
Du läser med hjälp av både ljudning och otrografisk helordsläsning samt visar förståelse vid egen läsning.
|
Avstämning C
Du läser flytande med förståelse både kortare och längre texter där ortografisk helordsläsning dominerar.
|
Avstäming D
Du läser obehindrat med förståelse.
|
Avstämning E
Du läser längre texter inom olika ämnen med flyt och anpassar användningen av förståelsestrategier samt har ett kritiskt förhållningssätt till texters syfte, innehåll och form.
|
|
---|---|---|---|---|---|
Ny aspekt
|
Du kan namnge de flesta bokstäver och vet hur de låter.
|
Du är fortfarande beroende av ljudningsstrategin, men läsningen börjar automatiseras allt mer med hjälp av ortografisk helordsläsning.
|
Du läser obehindrat med flyt och förståelse där ortografisk helordsläsning är den dominerande avkodningsstrategin.
|
Du tar hjälp av ordens uppbyggnad för att underlätta läsflyt och läsförståelse.
|
Du börjar använda kunskap om ords betydelse och texters innehåll för att berika ditt samtal.
|
Ny aspekt
|
Du urskiljer ord i meningar.
|
Du läser enkla meningar utan bildstöd med flyt.
|
Du utnyttjar den mer avancerade ljudningsstrategin vid okända eller krångliga ord.
|
Du använder varierande sätt att läsa beroende på syftet med läsningen.
|
Du använder kunskap om texters uppbyggnad, layout och komposition för att fördjupa förståelsen.
|
Ny aspekt
|
Du har förstått principen för hur man ljudar ihop ord.
|
Du stannar upp i läsningen när det uppstår problem med förståelse av ord och sammanhang.
|
Du rättar dig själv vid läsning.
|
Du läser regelbundet längre texter av olika slag med flyt och förståelse.
|
Du läser längre texter med flyt och är på god väg att anpassa användningen av förståelsestrategier beroende på såväl syfte som typ av text.
|
Ny aspekt
|
Du läser enkla ord och meningar med hjälp av både logografisk läsning och ljudningsstrategin.
|
Du läser om och rättar dig själv vid behov.
|
Du läser elevnära skönlitterära texter och återberättar handlingen muntligt.
|
|
|
Ny aspekt
|
Du visar förståelse för innehållet.
|
Du visar förståelse för texters innehåll genom att återberätta och besvara frågor.
|
Du läser elevnära faktatexter och beskriver innehållet muntligt.
|
|
|
Ny aspekt
|
|
Du börjar använda olika förståelsestrategier som att leta efter ledtrådar, dra slutsatser och göra förutsägelser under och efter läsningen.
|
Du drar slutsatser och gör förutsägelser under och efter läsningen.
|
|
|