Matematik åk 2

Avsnitt 1

Mål med arbetet

Du ska kunna:

- skriva talföljder, avläsa tallinjer och jämföra tal inom talområdet 0-100

- addition och subtraktion utan och med tiotalsövergång inom talområdet 0-100

- se samband mellan addition och subtraktion

- dubbelt och hälften

- använda ordningstal

- göra enkla diagram

- lösa enkla matematiska problem, visa hur du tänkt och välja rätt räknesätt

- känna igen udda och jämna tal

- utveckla förmågan att föra matematiska samtal och resonemang

- se samband mellan addition och multiplikation

- förstå räknesättet multiplikation och kunna multiplikationstabellerna 2, 5 och 10

- enkel division

- kunna jämföra och beskriva geometriska objekt

- känna igen symmetriska figurer

- kunna se enkla mönster

- förstå likhetstecknets betydelse

- analoga klockan hel, halvtimmar och kvartar

Underrubrik 1

Arbetssätt

Vi kommer att arbeta både med praktiska övningar och med matteboken som bas.Vi samtalar och diskuterar matematik och tankestrategier. Det kan vara enskilt, tillsammans parvis eller i grupp. Vi löser matematiska problem.

Avsnitt 2

Bedömning

Vi har fortlöpande diagnoser där du visar upp vad du har lärt dig. Du kommer både enskilt och i grupp att få förklara hur du har tänkt och löst problem, både skriftligt och muntligt.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• 
  
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.