Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bedömning i svenska Skolan LÄR

Skapad 2016-09-12 17:33 i Skolan Lär Grundskolor
Nya Språket lyfter, Lgr11 Läsa, skriva, tala, samtala, lyssna.
Grundskola 1 – 6 Svenska Svenska som andraspråk

Bedömningsstöd för åk 1-6 Svenska och Svenska som andraspråk enligt Lgr11

Innehåll

Syfte Lgr11

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom under- visningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utveck- lar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.

Kopplingar till läroplan

  • Sv  1-3
    Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Sv  1-3
    Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Sv  1-3
    Läsa och skriva Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
  • Sv  1-3
    Läsa och skriva Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Sv  1-3
    Läsa och skriva Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Sv  1-3
    Läsa och skriva Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sv  1-3
    Läsa och skriva Sambandet mellan ljud och bokstav.
  • Sv  1-3
    Tala, lyssna och samtala Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Sv  1-3
    Tala, lyssna och samtala Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Sv  1-3
    Tala, lyssna och samtala Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
  • Sv  1-3
    Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Sv  1-3
    Berättande texter och sakprosatexter Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Sv  1-3
    Berättande texter och sakprosatexter Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
  • Sv  1-3
    Berättande texter och sakprosatexter Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
  • Sv  1-3
    Berättande texter och sakprosatexter Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
  • Sv  1-3
    Berättande texter och sakprosatexter Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
  • Sv  1-3
    Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
  • Sv  1-3
    Språkbruk Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
  • Sv  1-3
    Språkbruk Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
  • Sv  1-3
    Språkbruk Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
  • Sv  1-3
    Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
  • Sv  1-3
    Informationssökning och källkritik Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
  • Sv  4-6
    Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Sv  4-6
    Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Sv  4-6
    Läsa och skriva Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Sv  4-6
    Läsa och skriva Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
  • Sv  4-6
    Läsa och skriva Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Sv  4-6
    Läsa och skriva Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
  • Sv  4-6
    Tala, lyssna och samtala Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Sv  4-6
    Tala, lyssna och samtala Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Sv  4-6
    Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Sv  4-6
    Berättande texter och sakprosatexter Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
  • Sv  4-6
    Berättande texter och sakprosatexter Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
  • Sv  4-6
    Berättande texter och sakprosatexter Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Sv  4-6
    Berättande texter och sakprosatexter Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Sv  4-6
    Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Sv  4-6
    Språkbruk Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Sv  4-6
    Språkbruk Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
  • Sv  4-6
    Språkbruk Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.
  • Sv  4-6
    Informationssökning och källkritik Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
  • Sv  4-6
    Informationssökning och källkritik Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Matriser

Sv SvA
När eleven har avslutat årskurs 3 bör de ha kommit till sista nivån i läsning och skrivning i observationspunkt C för att nå kunskapsmålen.

Läsa och skriva

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Observationspunkt A Läsa
Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig. Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning.
Jag förstår vad texten handlar om när någon läser för mig. Eleven "läser" både på och mellan raderna vid lärarens högläsning.
Jag känner igen en del ord och bokstäver när jag läser. Eleven läser ord som helheter (logografisk läsning) och börjar känna igen några bokstäver.
Jag känner igen flera bokstäver, kan läsa ihop dem till ord och förstår vad jag läser. Eleven känner igen flera bokstäver och har börjat knäcka läskoden.
Observationspunkt A Skriva
Jag använder bilder, tecken och symboler för att berätta något. Eleven visar förståelse för bilder, tecken och symboler.
Jag kan skriva mitt namn och skriva av bokstäver och ord. Eleven skriver sitt namn och kopierar bokstäver och ord.
Jag kan skriva flera bokstäver och vet hur de låter. Eleven känner igen och skriver flera bokstäver och kopplar dem till bokstavsljuden.
Jag prövar att skriva för att berätta eller komma ihåg. Eleven skriver för att uttrycka sig eller minnas.

Avstämning A: Har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet.

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Observationspunkt B Läsa
Jag kan alla bokstäver och kan läsa själv. Eleven kan alla bokstävers namn och ljud, ljudar ihop ord och börjar uttnyttja den ortografiska avkodningsstrategin, helordsläsning.
Jag förstår det jag läser och kan berätta vad det handlar om. Eleven visar förståelse för egen läsning.
Jag förstår och kan hitta bra poänger i det jag läser. Eleven "läser mellan raderna" vid egen läsning av elevnära texter.
Jag använder olika sätt för att läsa och förstå en text. Eleven använder olika strategier som stöd i läsningen.
Observationspunkt B Skriva
Jag kan skriva ord och korta texter. Eleven skriver ord eller kortare text med eller utan bildstöd.
Jag använder alla bokstäver och skriver så att andra kan läsa. Eleven formar bokstäver på ett funktionellt sätt och skriver läsligt för hand.
Jag skriver meningar med stor bokstav och punkt. Eleven visar förståelse för hur meningar skrivs.
Jag använder olika slags stöd när jag skriver en text. Eleven använder olika strategier som stöd i skrivandet.

Avstämning B: Läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning samt visar förståelse vid egen läsning.

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Observationspunkt C Läsa
Jag läser för att uppleva och lära. Eleven läser för upplevelse och lärande.
Jag läser olika slags texter ofta och regelbundet. Eleven läser ofta och regelbundet både korta och längre texter i olika genrer.
Jag förstår det viktiga i berättelser och faktatexter. Eleven "läser mellan raderna", dvs tolkar och förstår innehåll i berättelser och faktatext.
Observationspunkt C Skriva
Jag skriver berättelser med inledning, händelseförlopp och avslutning. Eleven skriver berättande texter med tydlig handling.
Jag kan stava många ord och vet hur man tar reda på hur ord stavas. Eleven följer vanliga stavningskonventioner vid skrivande av texter och börjar använda ordlista eller datorns stavningskontroll.
Jag kan skriva om det jag lärt mig med egna ord så att andra förstår. Eleven hämtar information och kunskaper från olika källor, redovisar med egna ord samt skriver sammanhängande text.
Jag planerar mitt skrivande och ändrar i texten för att göra den bättre. Eleven visar sin förmåga att planera, organisera och bearbeta innehåll och form i en text.

Avstämning C: Läser flytande med förståelse både kortare och längre texter där ortografisk helordsläsning dominerar.

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Observationspunkt D Läsa
Jag läser med flyt och känner igen olika typer av texter och hur ord böjs. Eleven tar hjälp av ordens uppbyggnad för att underlätta läsflyt och läsförståelse.
Jag läser på olika sätt beroende på syftet med läsningen. Eleven använder varierande sätt att läsa beroende på syftet med läsningen.
Jag kan läsa långa texter flytande och förstår det jag läser. Eleven läser regelbundet längre texter av olika slag med flyt och förståelse.
Observationspunkt D Skriva
Eleven följer nästan genomgående de vanligaste reglerna för såväl stavning som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande.
Eleven använder ibland några texttypiska drag vid skrivande och prövar att bearbeta sina texter med stöd av andras råd.
Eleven visar förståelse för att texter kan skrivas för olika syften och mottagare.

Avstämning D: Läser obehindrat med förståelse.

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Observationspunkt E Läsa
Eleven börjar använda kunskap om ords betydelse och texters innehåll för att berika sitt samtal om texter.
Eleven använder kunskap om texters uppbyggnad,layout och komposition för att fördjupa förståelsen.
Eleven läser längre texter med flyt och är på god väg att anpassa användnigen av förståelsestrategier beroende på såväl syfte som typ av text.
Observationspunkt E Skriva
Eleven följer de vanligaste reglerna för såväl stavning som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande.
Eleven använder oftast olika texttypiska drag vid skrivande och bearbetar sina texter med stöd av andras råd.
Eleven försöker anpassa sin text för olika syften och mottagare.

Avstämning E: Läser längre texter med flyt och är på god väg att anpassa användningen av förståelsestrategier beroende på såväl syfte som typ av text.

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Observationspunkt F Läsa
Eleven använder kunskap om ords betydelser och texters innehåll för att samtala om dem på ett kritiskt sätt.
Eleven använder kuskap om texters uppbyggnad och layout för att inta ett kritiskt förhållningssätt till texter.
Eleven läser längre och mer komplexa texter och anpassar samt varierar användningen av förståelsestrategier för att inta ett kritiskt förhållningssätt vid läsning.
Observationspunkt F Skriva
Eleven behärskar användning av de vanligaste reglerna för stavning, meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande.
Eleven behärskar användning av texttypiska drag vid skrivande, ger omdömen och bearbetar sina texter med stöd av andras råd.
Eleven använder olika tekniker för att anpassa sin text till syfte och mottagare.

Avstämning F: Läser längre texter inom olika ämnen med flyt och anpassar användningen av förståelsestrategier samt har ett kritiskt förhållningssätt till texters syfte, innehåll och form.

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4

Samtala och lyssna

Utvecklingen av den muntliga förmågan utvecklas inte lika linjärt som läs- och skrivförmågan. Därför bedöms delen om att samtala och lyssna på nytt under varje läsår. Detta beror på att svårighetsgrad i det centrala innehållet och kunskapskraven i undervisningen stegras med stigande ålder. Se under kopplingar till läroplanen.
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Observationspunkt Berättande
Jag kan prata i grupp och lyssna på andra. Eleven berättar händelser, historier och upplevelser och kan lyssna på andra.
Jag kan berätta en händelse eller saga så att andra förstår vad jag menar. Eleven berättar sammanhängande händelser, sagor eller andra berättelser.
Jag kan berätta längre berättelser så att poängen blir tydlig. Eleven berättar sammanhängande berättelser med tydlig poäng.
Observationspunkt Beskrivande, Förklarande, Instruerande; Argumenterande
Jag kan beskriva olika saker så andra förstår vad jag menar. Eleven beskriver olika företeelser så andra förstår.
Jag kan förklara så andra förstår vad jag menar. Eleven förklarar på ett begripligt sätt.
Jag kan ge och ta muntliga instruktioner. Eleven ger och tar muntliga instruktioner.
Jag talar om vad jag tycker och tänker, och lyssnar på andras åsikter. Eleven uttrycker åsikter, argumenterar och tar intryck av andras argument.
Observationspunkt Samtala, Redogöra
Jag kan använda språket på olika sätt beroende på vilken situation det är och vilka som lyssnar. Eleven anpassar sitt sätt att tala till olika syften, situationer och mottagare.
Jag kan förbereda och prata om ett speciellt ämne för mina klasskamrater eller andra som lyssnar. Eleven förbereder och genomför en muntlig redogörelse med anpassning till syfte, situation och mottagare.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: