Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Att flytta

Skapad 2016-09-13 11:48 i Misterhults Skola Grundskolor
Den pedagogiska planeringen handlar om att på olika sätt och med olika perspektiv behandla hur det kan vara att flytta och att lämna det kända och bli en del av något nytt.
Grundskola F – 3 SO (år 1-3)
Den pedagogiska planeringen handlar om att på olika sätt och med olika perspektiv arbeta med hur det kan vara att flytta och således lämna det som är känt och bli en del av något nytt.

Innehåll

Att lämna det kända och bli en del av något nytt
 Pedagogisk planering för årskurs 2-3

  1. Bakgrund till den pedagogiska planeringens innehåll

Migration och globalisering har under de senaste decennierna utvecklat Sverige till ett mångkulturellt land där människor med olika etnisk, religiös och/eller språklig bakgrund såväl tillhör samhället som utvecklar det. Denna samhällsutveckling har, bland annat, bidragit till förändringar inom utbildningssystemet där fokus flyttats från att ansvara för medborgares socialisation in i nationalstaten till att ansvara för en världsmedborgarutbildning (Lorentz 2006). Detta framgår inte minst i skolans värdegrund där det formulerats att:

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nations­gränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. (Skolverket 2011:7).

Migration och globalisering ger en rik möjlighet för människor att mötas över kulturella gränser och genom detta utveckla nya perspektiv på så väl den egna identiteten som på samhället och omvärlden. Möten mellan människor ställer emellertid krav på förmåga att bemöta olikheter med öppenhet och att uppmärksamhet riktas mot inre kvalitéer istället för yttre skillnader. För att skapa goda förutsättningar för öppenhet mellan människor är förståelse, medmänsklighet och förmåga att leva sig in i andra människors situation viktiga egenskaper att utveckla. I detta hänseende framgår i läroplanens värdegrund att:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. (…). Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Skolverket 2011:7).

  1. Syfte med den pedagogiska planeringen
    I läroplanen (2011) framgår att undervisning i ämnet samhällskunskap, bland annat, ska ”bidra till att elever utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna (…)”(Skolverket 2011:199) samt ge elever förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar (Skolverket 2011:199). Med detta som utgångspunkt är ett delsyfte med den pedagogiska planeringen att eleverna ska få möjlighet att såväl reflektera över varför människor flyttar inom och mellan länder, som över anledningen till att Sverige är ett mångkulturellt land. Ett andra delsyfte är att elever ska fördjupa sin kännedom om barns rättigheter, genom att ha fokus på de rättigheter som kan vara särskilt aktuella för de barn som flyttat från en plats till en annan. Eleverna ska också få erfarenhet av det i ämnet centrala begreppen ”mångkultur”, ”flykting”, ”flyktingläger”, ”fördomar”,” främlingsfientlighet” och ”tolerans”.

I läroplanens värdegrund framgår under rubriken:

  • Förståelse och medmänsklighet att: ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. (…)Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser” (Skolverket 2011:7).
  • Skolans uppdrag att: ”Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet” (Skolverket 2011:9-10).

Med detta som utgångspunkt är ett tredje delsyfte med den pedagogiska planeringen att elever ska ges tillfälle att träna sin förmåga att leva sig in i andras situation, synliggöra och bearbeta normer och värderingar som kan ligga till grund för fördomar och främlingsfientlighet samt att elever ges tillfälle att reflektera över att det egna agerandet, i möten med en annan människa, alltid är en del av den andres upplevelse.

  1. Mål med den pedagogiska planeringen
    I läroplanen (2011) framgår att ett kunskapskrav för godtagbara kunskaper, inom samhällsorientering, i slutet av årskurs tre är att eleven ”har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma (…)”(Skolverket 2011:163) samt att de kan ”(…) ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan, och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer” (Skolverket 2011:163). I skolans värdegrund framgår att ”Skolans mål är att varje elev (…)tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen” (Skolverket 2011:12).

Med detta som utgångspunkt är således ett mål med den pedagogiska planeringen att elever ska känna till barns rättigheter samt vilka av dessa som kan vara särskilt aktuella för barn som flyttar från en plats till en annan. Ytterligare ett mål är att eleverna ska ha kunskap om varför människor flyttar såväl inom ett land som mellan länder och ha förståelse för vad sådana förändringar i livet kan ha för konsekvenser för den enskilda individen. Ett tredje mål är att eleverna ska ha förmåga att leva sig in i andra människors situation, vilja att verka för att nyinflyttade ska trivas, förmåga att möta människor de inte träffat förut med nyfikenhet och tolerans och ta avstånd från fördomar och främlingsfientlighet.

  1. Pedagogisk planering

Den pedagogiska planeringen omfattar sex olika moment, där varje moment beräknas ta 30 – 60 minuter. Moment ett inleder arbetet och moment sex avslutar det. Momenten bör följa den angivna ordningen. Varje moment är beskrivet med syfte och delmål.

4.1. Moment 1

Syfte
Syftet med momentet är att eleverna ska få tillfälle att reflektera över varför människor flyttar inom och mellan länder samt erfarenhet av begreppen ”mångkultur”, ”flykting” och ”flyktingläger”.

Delmål
Eleverna kan ange några orsaker till varför människor flyttar såväl inom som mellan länder, ge exempel på vad som kan kännetecknas som frivillig respektive ofrivillig flytt och känner till begreppen ”mångkultur”, ”flykting” och ”flyktingläger”.

4.2. Moment 2

Syfte

Syftet med momentet är att eleverna ska få kännedom om att Sverige, för inte allt för länge sedan, var ett land många människor lämnade i hopp om bättre levnadsvillkor någon annanstans.

Delmål

Eleverna har kunskap om att det inte är statiskt vilka länder människor lämnar, utan att detta förändras över tid.

4.3 Moment:3

Syfte
Syftet med momentet är att eleverna ska reflektera över hur det kan vara och kännas, att vara ny på en plats och erfarenhet av hur det kan vara att kommunicera med människor när man inte talar samma språk.

Delmål
Eleverna har kännedom om vad som kan vara spännande respektive skrämmande med att vara ny på en plats och förmåga att leva sig in i och förstå andra människors situation.

4.4. Moment 4

Syfte:

Syftet med momentet är att eleverna ska få erfarenhet av vad barns rättigheter innefattar och vilka av dessa som kan vara särskilt aktuella för barn som flyttar inom ett land eller från ett land till ett annat.

Delmål:

Eleverna känner till barns rättigheter och vilka av dessa som kan vara särskilt aktuella för barn som flyttar inom ett land eller från ett land till ett annat.

4.5. Moment 5

Syfte

Syftet med momentet är att eleverna ska få erfarenhet av vad begreppet ”fördom” innefattar och hur fördomar påverkar människor på olika sätt. Eleverna ska även få tillfälle att reflektera över såväl begreppet ”tolerans” som strategier de kan använda för att undvika att få fördomar.

Delmål

Eleverna har kunskap om vad en fördom är, vad fördomar kan innebära för såväl människor som har fördomar som människor som drabbas av andras fördomar, kännedom om begreppet ”tolerans” samt förmåga att möta nya människor med nyfikenhet istället för fördomar och främlingsfientlighet.

4.6. Moment 6

Syfte

Syftet med momentet är att eleverna ska få tillfälle att sätta de kunskaper och insikter de kommit till under föregående lektioner i ett sammanhang och leva sig in i hur det kan vara att flytta, lämna det som är känt och bli en del av något nytt.

Delmål

Eleverna kan visa exempel på sina kunskaper om varför människor flyttar såväl inom som mellan länder, visa hur någon eller några av ”barnets rättigheter” kan vara särskilt aktuella för barn som är nya på en plats, visa att de har förmåga att leva sig in i hur en flytt kan upplevas samt visa hur omgivningen kan agera för att den som kommer ny ska trivas.

  1. Dokumentation och bedömning

5.1. Dokumentation

Läraren dokumenterar det eleverna kommer fram till i pararbeten och helgruppsdiskussioner genom att anteckna på tavlan, så att alla kan se och vara överens om vad som summerar tankegångarna. Efter varje moment fotograferar läraren det som står på tavlan. Dessa foton är till för lärarens egen reflektion kring elevernas tankar och idéer. Den berättelse varje enskild elev skrivit och illustrerat hängs upp på väggen i klassrummet så att såväl lärare som elever kan läsa och reflektera över dess innehåll.

5.2. Bedömning

Lärarens bedömning av elevernas lärande och utveckling sker både löpande och efter det att temat avslutats. Den löpande bedömningen sker genom att läraren aktivt lyssnar på elevernas inlägg i diskussioner och dokumenterar hur enskilda individer når de uppsatta delmålen. Hur delmålen nås tas i beaktning och formar det fortlöpande arbetet. Lektionsplaneringen är bara en skiss över de olika momenten. Läraren är fri att besluta om huruvida vissa moment kräver med tid och fördjupning för att kunskapsmålen ska uppnås.

 Efter temaarbetet avslutats bedömer läraren elevernas kunskaper utifrån de berättelser eleverna skrivit och illustrerat och jämför de kunskaper och den förståelse de har med målet med undervisningen.

Syftet med bedömningen av elevernas kunskaper och förståelse är att ligga till grund för det efterföljande arbetet inom liknande ämnesområde. Bedömningen är således till för läraren att använda som verktyg för såväl utvärdering av det som gjorts, som i planeringen av det som ska göras.

 

 

 

Källor

Lorentz, Hans (2006) Interkulturell kompetens – en pedagogisk utvecklingsmodell. I: Bergstedt, Bosse & Lorentz, Hans (red.). Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur

 

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: