Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Återberättande text 5
Innehåll
Mål:
Efter arbetsperioden ska du kunna:
- formulera öppna och stängda frågor, samt förklara skillnaden på dem.
- skriva en nyhetsartikel med rubrik, ingress och brödtext.
- använda dig av och svara på de journalistiska frågorna.
- använda talstreck på rätt sätt.
- skriva bildtext till artikelns bilder.
- förklara vad rubrik, ingress, brödtext, bild, bildtext och signatur är och kunna visa de olika delarna i en tidningsartikel.
- göra textkopplingar.
- förstå det du läser genom att använda olika strategier t ex reportern.
- kritiskt granska nyhetsbilder.
- tänka källkritiskt när du läser en nyhetsartikel.
- förstå vem det är som säger eller tycker saker i en nyhetsartikel.
Arbetssätt:
Under arbetsperioden kommer du att få förbereda och genomföra en intervju, träna på att göra textkopplingar t ex genom att jämföra med egna erfarenheter, träna på att ställa frågor till en läst text (använda reportern), titta på olika nyhetsbilder tillsammans och prata om vad vi ser, titta i dagstidningar för att hitta de olika delarna, titta på och läsa nyhetsartiklar för att se strukturen, repetera vad återberättande texter är och vad som kännetecknar dem, prata om tidsord, jobba med verb i preteritum, titta på olika filmklipp och diskutera dem, få en nyhetsläxa, gemensamma genomgångar samt resonera om saker genom att använda EPA-metoden.
Bedömning:
Under lektionerna bedömer vi ditt engagemang och hur du visar att du hänger med på det vi gör. Vi bedömer också de texter du producerar, och de självreflektioner du kommer att göra i slutet på avsnittet. Slutligen kommer du att få skriva en tidningsartikel som vi bedömer efter matrisen.
Matriser
Återberättande text
|
|
Grundläggande
|
Goda
|
Mycket goda
|
|---|---|---|---|
|
Struktur
|
Rubrik
Uppbyggnaden går att följa.
Någon styckeindelning finns.
|
Rubrik
Uppbyggnaden är tydlig.
Texten är indelad i några stycken som berättar om olika saker.
|
Rubrik
Uppbyggnaden av texten fungerar väl. Texten blir lätt att följa.
Texten delas in i stycken med olika områden.
|
|
Tidsord
|
Några stycke inleds med tidsord.
|
Meningarnas längd och ordföljd varierar.
Tidsorden är till viss del varierade och gör texten något tydligare.
|
Meningarnas längd och ordföljd varieras.
Skriver sammanhängande och varierat med hjälp av olika tidsord.
|
|
Stavning
|
Många ord stavas rätt.
Det finns vissa återkommande stavfel.
Stavningen stör inte förståelsen.
|
Det flesta ord stavas rätt.
Stavningen stör inte förståelsen.
|
Korrekt stavning.
|
|
Skiljetecken
|
Stor/liten bokstav används i viss utsträckning.
|
Stor/liten bokstav används nästan alltid rätt.
|
Stor/liten bokstav används alltid rätt.
|
|
Verb
|
Viss tempusvariation förekommer. Ändelser i preteritum saknas ibland: träffa istället för träffade.
Enkla verb med viss variation.
|
Tempusvariation förekommer vid några tillfällen, ändelser saknas sällan.
Verben är beskrivande och varierar till viss del..
|
Samma tempus (preteritum) används i hela texten. Tempusändelser finns alltid med.
Verben är beskrivande och tydliga och varierar.
|
|
Språk
|
Har till största delen ett vardagligt språk.
|
Använder ett inte helt vardagligt språk.
|
Har inte enbart enklare ord, utan väljer ord som gör texten mer avancerad.
|
|
Inledning
|
Har med ett försök till inledning
|
Har en inledning som svarar på några av frågorna vem, vad, var, när, varför?
|
Har en tydlig inledning som svarar på frågorna vem, vad, var, när, varför?
|
|
Händelser
|
Har med enstaka händelser som delvis står i kronologisk ordning.
|
Har med flera händelser varav de flesta står i kronologisk ordning.
Innehållet ger information om det som hänt.
|
Har med flera händelser i kronologisk ordning.
Innehållet är varierat och ger god information om vad som hänt.
|
|
Sammanfattning
|
Har med en antydan till avslut.
|
Har med en avslutning som försöker sammanfatta texten.
|
Har med en klar avslutning som tydligt sammanfattar texten.
|
