Fg åk 6 Sveriges historia – Från krigsnation till kunskapsnation 2016-17

Mellan 1600 och 1850 förändrades Sverige på många olika sätt. De allra flesta svenskarna hade det ganska fattigt och många svalt och saknade både bostad och inkomstkälla. Enbart kungen och hans närmaste män bestämde över Sverige och alla svenskar.

Sverige vare ett fattigt land där kungar som varit enväldiga fick börja att dela med sig av makten, Sveriges gränser förändrades under ca 200 år av krig kring Östersjön, jordbruket förbättras med nya metoder, vilket ledde till en befolkningsökning, vetenskapen förändrade bland annat människors sätt av leva och vanliga människan lärde sig att läsa och skriva.

Detta vet vi för att kyrkoböcker, protokoll och andra skriftliga dokument blev viktiga för att hålla koll på Sveriges befolkning.

ELEVDEL

Ämnes- /arbetsområde

Mål

Under arbetsområdet ska du träna dig så du efter arbetsområdet kan:

• förstå och använda ord och begrepp som t ex krig, fred, vapenstillestånd, stormaktstid, frihetstid, parlamentarism, parti, skifte, riksdaler, fälttåg, myndig, skolplikt
• återberätta hur det svenska östersjöriket växte fram och hur skickliga invandrargrupper hjälpte till i detta. Kan förklara hur nationsgränser förändras med hjälp av historiska kartor. 
• återberätta hur den svenska handeln med resten av världen utvecklades, samt att även kunna se det kulturella utbytet.
• återberätta hur människors vardag såg ut under den studerade tidsperioden och relatera (=tänka och koppla ihop) det du berättar till vår vardag.
• återberätta vilka förändringar som skedde inom jordbruk, vetenskap, teknik, industri och vad detta ledde fram till och syns i vårt samhälle idag.
• se en utvecklingslinje, t ex att bli soldat eller kyrkans roll i samhället, eller synen på makt.
• använda och kritiskt granska olika historiska källor (kartor, brev, protokoll, monument, byggnader, landgränser mm) och se hur de bidrar till vår kunskap om denna tidsperiod.
• förstå och se att olika tolkningar av historiska skeenden och personöden ger olika bilder av det som hänt.

Arbetssätt (det här kommer vi att arbeta med)

• Vi repeterar först Vikingatiden och medeltiden med hjälp av olika studietekniker. 
• Vi ser tillsammans filmer/program och bildspel som gestaltar historien. 
• Vi har gemensamma genomgångar och arbetar med läromedel och instuderingsuppgifter. Det kommer att finnas kompletterande material på SO-siten. 
• Du kommer att få arbeta med fördjupningsuppgifter där du skriver dagboksanteckningar, brev, artikel, egen berättelse utifrån historiska händelser. 
• Du kommer att ha ett prov över stormaktstiden och på frihetstiden är ni med och bestämmer bedömningssätt.

• Vi gör studiebesök på Arkivcentrum Syd och Kulturen, samt undersöker vad vår närmiljö kan berätta om den här tidsperioden.

   

Redovisning (det här ska du göra)

• Du läser och förstår angivna sidor ur läromedlet Levande historia 6, samt visst annat material. 
• Du jobbar med de olika frågeställningar och fördjupningsuppgifter ni får ut, både i klassrum och på studiebesök.
• Du är aktiv i när vi bearbetar filmer och berättelser i klassrummet.

På bilden ser ni Karl X, kungen som erövrade Skåne så vi blev svenskar.

Bedömning

Jag kommer då och då att kontrollera att ni förstår och kan använda centrala begrepp genom "exit pass".

Dina olika uppgifter kommer att visa mig t ex hur du kan dra slutsatser om människors levnadsvillkor, samt hur du kan resonera kring orsaker till och konsekvenser av händelser och förändringar i samhället. 

Du kommer även att få visa dina kunskaper och förmågor på ett prov under arbetsområdet. 

Reflektion (det här ska du tänka på efter vi har avslutat temat)

 

• Hur har du lärt dig att förstå hur människorna levde på 16/1700-talet?
• Vilka samband finns mellan 16/1700-talets händelser och dagens samhälle?
• Vilken nytta kommer du att ha av dina nya kunskaper? Ge exempel genom att plocka fram minst tre nya kunskaper och visa hur du har nytta av dem.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.