Temauppstart Pippi- Fokusområde emotionellt och socialt samspel

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända litterära figurer och även namnet på den första boken om Pippi och hennes vänner, Tommy och Annika. Pippi-böckerna finns översatta till 92 olika språk. Pippi är en ovanlig flicka. Hon är världens starkaste, har fräknar och röda flätor som står rakt ut. Hon bor utan föräldrar i ett hus kallat Villa Villekulla tillsammans med sin prickiga häst Lilla gubben och sin apa Herr Nilsson.

Pippi Långstrump ses som en stark och självständig tjej som vågar utmana sig själv och andra trots omgivningens förmaningar. Detta är något som vi kommer att ta till vara på med hjälp av Pippi och hennes vänner, dels för att gemensamt med barnen lära att värna om varandra och dels för att förmedla känslan av att ALLA KAN.

 

Mål: Vad vill vi ska hända?

Med fokusområdet emotionellt och socialt samspel vill vi lägga grunden för att barngruppen utvecklar sin förmåga att samspela och kommunicera med varandra. Vi vill lägga grunden till en trygg barngrupp där barnen får tilltro till sin egen förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 

Vid ett tillfälle kommer barnen få i uppdrag av Pippi Långstump att skapa kompisregler på Rågfältet. Dessa talar om hur vi vill ha det på Rågfältet så att alla ska må bra och trivas under sin vistelse på förskolan.

Vi vill på detta sätt låta barnen få möjlighet att utveckla sina förmågor kring samarbete och konflikthantering.

Vilka arbetssätt och metoder ska användas?

Vi kommer att gå in i "sagans värld" där barnen först kommer att få möta temafiguren Tommy. Tommy berättar att han och Annika har bråkat med Pippi om vem som skulle få klättra upp i ett träd först. Pippi hade blivit jättearg och sagt massa dumma saker och sedan försvunnit iväg. Han undrar om inte barnen kan hjälpa till att hitta henne, så att de kunde bli vänner igen.

Vår erfarenhet visar att barnens lärande blir mer lustfyllt då vi använder oss av tema och rollspel. Detta har vi upplevt bland annat när vi arbetat med tidigare tema tillsammans med barnen.

Efter det delar vi in oss i två mindre grupper. Utifrån våra tidigare erfarenheter har det visat sig att lärandet fungerar bättre om vi anpassar innehållet utifrån barnens utvecklingsnivå. Vart och ett av barnen får på så vis större talutrymme och det är lättare för barnen att kommunicera och följa varandras resonemang.

Med hjälp av en pedagog kommer gruppen med de äldre barnen hitta en flaskpost från Pippi. I brevet står det att hon är ledsen över att hon bråkat med sina vänner Tommy och Annika, och hon undrar om inte barnen kan ge lite förslag på hur man är en bra kompis, så att hon kan lära sig hur man kan vara en bra kompis och bli vän med Tommy och Annika igen. Hon vill ha förslag nerskrivna på ett papper och att barnen sedan lägger ner det i flaskan så att det kommer fram till Pippi igen.

De äldre barnen får hjälp att skriva ner lite olika förslag på en lapp. Sedan får barnen illustrera det de sagt och med hjälp av iPad kan vi pedagoger ta kort. Dessa kort ska sedan hänga på Rågfältet, tillsammans med text som beskriver hur man är en bra kompis. Detta ska sedan hänga uppe under hela läsåret och det får bli våra nya kompisregler som ska råda på Rågfältet.

Vi stoppar ner vårt brev i flaskan, och hoppas på att Pippi får brevet så att de blir vänner igen. Det får vi reda på vid nästa tillfälle.

Gruppen med de yngre barnen kommer att möta Pippi och hennes vänner i form av dockteater. Vi kommer att dramatisera samma dilemma utifrån de yngre barnens förståelse.

Hur kan barnen påverka innehållet och utförandet?

Genom att lyssna på barnens tankar, funderingar och tidigare erfarenheter gör vi barnen delaktiga i sitt eget lärande. Vi låter barnen kontinuerligt ta del av sina egna lärprocesser genom att tillsammans med barnen utvärdera olika lärandesituationer.

Hur ska arbetsområdet följas upp och utvärderas?

• Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer under tiden och vid olika lärandesituationer. 
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området. 
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det. 
• Vi lägger ut det vi gjort på Unikum för att få föräldrarna delaktiga i det vi gör, samt ge dem möjligheten att diskutera hemma tillsammans med sina barn. 

Hur gick det?

Utifrån förskolans gemensamma temauppstart, där Pippi flyttade in, har vi startat upp Pippitemat på Rågfältet. Vi delade barnen i två grupper utifrån barnens olika behov och förståelse. Utifrån de yngre barnens förmågor anpassade vi temat där de yngsta barnen hade en sång och rörelsesamling med Pippisånger där de tränade på att följa rörelser och röra sig till musik. De fick bekanta sig med Pippi och nästa gång får de kanske träffa herr Nilsson...

De äldre barnen upptäckte att det satt någon i trädet på vår temavägg. Det var en pojke som såg ledsen ut. Han hade sitt namn på sin tröja och tillsammans läste vi att han hette Tommy. Tommy fick hjälp ner och berättade sedan att han och Annika bråkat med Pippi och att Pippi hade försvunnit. Kunde vi hjälpa honom? Det kunde vi så klart men hur skulle vi göra? Efter många bra förslag från barnen upptäckte vi att det fanns ett hål i trädet. Fanns det någon ledtråd där kanske? Vi kände efter och hittade en flaska med ett brev i. En flaskpost! I trädet! Vad konstigt...

Efter en stunds funderingar kom vi fram till att det kanske var från Pippi och vi beslöt oss för att öppna flaskposten. Det var från Pippi och hon var också ledsen över att hon hade bråkat med Tommy och Annika. Kunde vi hjälpa henne med att skriva ner hur en bra kompis ska vara?

Utifrån barnens många bra förslag så skrev vi ner hur vi på Rågfältet vill att en bra kompis ska vara. Vi la brevet i flaskan och stoppade den i sockerdricksträdet. Nu väntar vi spänt på att Pippi ska svara...

Genom temats gång har barnen visat en förståelse för varandras olikheter och att olika kan vara bra. Dem visar också hur man är en bra kompis genom att stötta och hjälpa varandra.

Vad fungerade/fungerade inte?

Redan innan vi startade upp temat ändrade vi på hur aktiviteten för de yngsta barnen skulle gå till. Vi såg ett stort intresse för dans och rörelse till musik och vi ville på detta sätt ta vara på vad som fångade de yngsta barnens nyfikenhet.

De äldre barnen var engagerade och ville verkligen hjälpa Pippi, Tommy och Annika att bli vänner igen. De kom tillsammans fram till vad som är viktiga egenskaper hos en bra kompis. Ett engagemang vi kommer att ta tillvara i vår fortsatta planering av det sociala och emotionella fokusområdet.

Hur går vi vidare?

Vi har nu fått svar från Pippi genom flaskposten i sockerdricksträdet. Pippi skriver att hon behöver vara för sig själv ett tag och tänka. Hon är fortfarande lite ledsen. Hon kommer till oss på Rågfältet när hon känner sig redo. Vi har här utgått från barnens egna erfarenheter där flera av barnen ibland väljer att få gå undan och vara ifred en stund. Vi har pratat om olika känslor och om att ha förståelse för att vi ibland tänker och känner olika.

Utifrån de förslag barnen hade om att vara en bra kompis kommer vi att skapa våra komisregler som vi vill ska gälla på Rågfältet.

Det sociala och emotionella fokusområdet kommer att löpa som en röd tråd genom hela temat. Vi kommer att fortsätta att träna barnens förmåga till samspel och konflikthantering med hjälp av våra temafigurer Pippi och hennes vänner.

Nästa fokusområde är natur och teknik och det startar vi upp när Pippi har kommit till oss. Pippi tar då med oss till skogen och där kan vad som helst hända!

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,