Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Dagstidningarnas texter

Skapad 2016-09-20 09:50 i Kvarnbyskolan Mölndals Stad
Arbete med olika texttyper som kan finnas i dagstidningar. De berörda texttyperna är notis, nyhetsartikel, instruktioner, insändare och recension.
Grundskola 8 Svenska
Vi kommer att arbeta med olika texttyper som är vanliga i samhället, med inriktning på främst de kortare texter man kan hitta i svenska dagstidningar. Vi kommer att läsa, skriva och diskutera hur de olika texttyperna ser ut. Det ingår även att lära sig hur texterna är uppbyggda, vad de innehåller och vilka språkliga drag som är förekommande.

I temat ingår det att läsa texter och därigenom öva sin läsförståelse genom att hitta och använda sig av information och drag i texterna. Det ingår även att skriva texterna. Ni får möjlighet att ge och ta respons av både era kamrater och mig som lärare för att utveckla era texter och ge er möjlighet att lära er så mycket som möjligt.

Arbetsgången är preliminär, och elevinflytande är givetvis möjligt, men den preliminära arbetsgången är följande:

-Genomgång utav tidningar och hur de ser ut

-Titta närmare på nyhetsartikel och notis, där vi både läser och skriver inom dessa genrer. Dessa kommer bedömas enligt tillhörande matris, och tillfälle ges även att ge varandra respons på texterna.

-Insändare, med mer fokus på att uttrycka personliga åsikter.

Innehåll

Delar av det centrala innehåll som behandlas

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
    Sv  7-9
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  7-9
  • Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
    Sv  7-9
  • Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
    Sv  7-9
  • Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
    Sv  7-9
  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
    Sv  7-9
  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
    Sv  7-9
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
    Sv  7-9

Matriser

Sv
Texttyper i dagstidningar

Nyhetsartikel - bedömningsmatris

Följande matris syftar till att visa var eleven befinner sig när det gäller den aktuella skrivuppgiften. Syftet är även att förtydliga vilka delar som du som elev behöver arbeta med för att utvecklas inom svenskämnet. De olika stegen behöver inte överensstämma med terminsbetyget, utan detta är enbart ett litet delmoment i svenskundervisningen.
1
2
3
Innehåll
Du har följt uppgiftsintstruktionen och dina tankegångar framgår.
Du har följt uppgiftsinstruktionen och dina tankegångar framgår TYDLIGT.
Du har följt uppgiftsinstruktionen och dina tankegångar framgår TYDLIGT.
Din nyhetsartikel innehåller enkla beskrivningar av ett händelseförlopp.
Din nyhetsartikel innehåller UTVECKLADE beskrivningar av ett händelseförlopp där du växlar mellan att beskriva och förklara.
Din nyhetsartikel innehåller VÄLUTVECKLADE beskrivningar av ett händelseförlopp där du växlar mellan att beskriva och förklara.
Du behandlar ämnet för din nyhetsartikel på ett enkelt sätt t.ex. genom att återberätta nyhetshändelsen kronologiskt.
Du behandlar ämnet för din nyhetsartikel på ett UTVECKLAT sätt t.ex. genom att både beskriva bakgrund och låta personer uttala sig.
Du behandlar ämnet för din nyhetsartikel på ett VÄLUTVECKLAT OCH NYANSERAT sätt, t.ex. genom att både beskriva bakgrund och låta personer uttala sig.
Struktur och textbindning
Texten är i huvudsak sammanhängande och har enkel textbindning.
Texten är sammanhängande och har UTVECKLAD textbindning.
Texten är sammanhängande och med VÄLUTVECKLAD textbindning.
Texten har en struktur som passar en nyhetsartikel, t.ex. att du använder rubrik, ingress och brödtext. Din text är styckeindelad.
Texten är VÄLSTRUKTURERAD, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv rubrik, ingress och brödtext.
Språk, stil och normer
Ordvalet är enkelt.
Ordvalet är VARIERAT OCH PASSAR EN NYHETSARTIKEL, t.ex. med ett sakligt och neutralt språk och ord som hör till nyhetens ämnesområde.
Språket är varierat, träffsäkert och lyfter texten.
Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak.
Meningsbyggnaden är RELATIVT VÄL FUNGERANDE och varierad, t.ex. genom att du har både långa och korta meningar, använder bisatser och inleder meningarna på olika sätt.
Meningsbyggnaden är VÄL FUNGERANDE och varierad, t.ex. genom att du har både långa och korta meningar, använder bisatser och inleder meningarna på olika sätt.
Tempus fungerar i huvudsak.
Tempus fungerar RELATIVT VÄL.
Tempus fungerar VÄL
Du följer i huvudsak normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
Du följer RELATIVT VÄL normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
Du följer VÄL normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
Helhetsbedömning
Innehåll och form i din text fungerar i huvudsak som en nyhetsartikel för en läsare i den situationen där den är tänkt att användas.
Innehåll och form i din text fungerar RELATIVT VÄL som en nyhetsartikel för en läsare i den situation där den är tänkt att användas.
Innehåll och form i din text fungerar VÄL som en nyhetsartikel för den läsare i den situation där den är tänkt att användas.

Sv
Texttyper i dagstidningar

Insändare - Bedömningsmatris

Följande matris syftar till att visa var eleven befinner sig när det gäller den aktuella skrivuppgiften. Syftet är även att förtydliga vilka delar som du som elev behöver arbeta med för att utvecklas inom svenskämnet. De olika stegen behöver inte överensstämma med terminsbetyget, utan detta är enbart ett litet delmoment i svenskundervisningen.
1
2
3
Innehåll
Du har följt uppgiftsinstruktionen. Din åsikt och dina tankegångar framgår.
Du har följt uppgiftsinstruktionen. Din åsikt och dina tankegångar framgår TYDLIGT.
Du har följt uppgiftsinstruktionen. Din åsikt och dina tankegångar framgår TYDLIGT.
Din insändare innehåller enkla beskrivningar.
Din insändare innehåller UTVECKLADE beskrivningar.
Din insändare innehåller VÄLUTVECKLADE beskrivningar.
Du behandlar ämnet för din insändare på ett enkelt sätt.
Du behandlar ämnet för din insändare på ett UTVECKLAT sätt, t.ex. genom att ha flera tydliga argument för din åsikt.
Du behandlar ämnet för din insändare på ett VÄLUTVECKLAT OCH NYANSERAT sätt, t.ex. genom att ha flera tydliga argument för din åsikt och att du visar medvetenhet om andra perspektiv och åsikter.
Struktur och textbindning
Texten är i huvudsak sammanhängande och har enkel textbindning.
Texten är sammanhängande och har UTVECKLAD textbindning, t.ex. med ord och fraser som "för det första, för det andra...".
Texten är sammanhängande med VÄLUTVECKLAD textbindning.
Texten har en struktur som passar en insändare t.ex. att du använder rubrik, inledning med presentation av din åsikt och avslutning med en uppmaning.
Texten är välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv inledning och avslutning som passar en insändare.
Din text är styckeindelad.
Språk, stil och normer.
Ordvalet är enkelt.
Ordvalet är VARIERAT och passar en insändare.
Språket är varierat, träffsäkert och lyfter texten.
Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak.
Meningsbyggnaden är RELATIVT VÄL FUNGERANDE och varierad t.ex. genom att du har både långa och korta meningar, använder bisatser och inleder meningarna på olika sätt.
Meningsbyggnaden är VÄL FUNGERANDE och varierad, t.ex. genom att du har både långa och korta meningar, använder bisatser och inleder meningarna på olika sätt.
Tempus fungerar i huvudsak.
Tempus fungerar RELATIVT VÄL.
Tempus fungerar VÄL.
Du följer i huvudsak normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
Du följer RELATIVT VÄL normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
Du följer VÄL normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
Helhetsbedömning
Innehåll och form i din text fungerar i huvudsak som en insändare för en läsare i den situation där den är tänkt att användas.
Innehåll och form i din text fungerar RELATIVT VÄL som en insändare för en läsare i den situation där den är tänkt att användas.
Innehåll och form i din text fungerar VÄL som en insändare för en läsare i den situation där den är tänkt att användas.

Sv
Texttyper i dagstidningar

Recension - bedömningsmatris

Följande matris syftar till att visa var eleven befinner sig när det gäller den aktuella skrivuppgiften. Syftet är även att förtydliga vilka delar som du som elev behöver arbeta med för att utvecklas inom svenskämnet. De olika stegen behöver inte överensstämma med terminsbetyget, utan detta är enbart ett litet delmoment i svenskundervisningen.
1
2
3
Innehåll
Du har följt uppgiftsinstruktionen. Dina tankegångar framgår.
Du har följt uppgiftsinstruktionen. Dina tankegångar framgår TYDLIGT.
Du har följt uppgiftsinstruktionen. Dina tankegångar framgår TYDLIGT.
Din recension innehåller enkla beskrivningar av det du recenserar och dina åsikter om det. Du växlar på ett i huvudsak fungerande sätt mellan att återberätta handling, presentera fakta om verket, citera och att återge dina egna åsikter.
Din recension innehåller UTVECKLADE beskrivningar av det du recenserar och dina åsikter om det. Du växlar på ett RELATIVT VÄL FUNGERANDE sätt mellan att återberätta handling, presentera fakta om verket, citera och att återge dina egna åsikter.
Din recension innehåller VÄLUTVECKLADE beskrivningar av det du recenserar och dina åsikter om det. Du växlar på ett VÄL FUNGERANDE sätt mellan att återberätta handling, presentera fakta om verket, citera och att återge dina egna åsikter.
Du för enkla och till viss del underbyggda resonemang t.ex. om tydligt framträdande budskap i verket.
Du för UTVECKLADE och RELATIVT VÄL UNDERBYGGDA resonemang t.ex. om tydligt framträdande budskap och budskap SOM KAN LÄSAS MELLAN RADERNA i verket.
Du för VÄLUTVECKLADE och VÄL UNDERBYGGDA resonemang t.ex. om tydligt framträdande budskap och budskap SOM KAN LÄSAS MELLAN RADERNA ELLER ÄR DOLDA i verket.
Struktur och textbindning
Texten är i huvudsak sammanhängande och har enkel textbindning.
Texten är sammanhängande och har UTVECKLAD textbindning.
Texten är sammanhängande med VÄLUTVECKLAD textbindning.
Texten har en struktur som passar en recension t.ex. att du använder rubrik, inledning med information om verket och avslutning med bedömning.
Texten är VÄLSTRUKTURERAD t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv inledning och avslutning som passar en recension.
Din text är styckeindelad.
Språk, stil och normer
Ordvalet är enkelt.
Ordvalet är VARIERAT OCH PASSAR EN RECENSION, t.ex. med variation i de beskrivande och värdeladdade orden. Du använder ord som visar hur verket gestaltats t.ex. metafor, berättarperspektiv, kameravinkel.
Språket är varierat, träffsäkert och lyfter texten.
Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak.
Meningsbyggnaden är RELATIVT VÄL FUNGERANDE och varierad, t.ex. genom att du har både långa och korta meningar, använder bisatser och inleder meningarna på olika sätt.
Meningsbyggnaden är VÄL FUNGERANDE och varierad, t.ex. genom att du har både långa och korta meningar, använder bisatser och inleder meningarna på olika sätt.
Tempus fungerar i huvudsak.
Tempus fungerar RELATIVT VÄL.
Tempus fungerar VÄL.
Du följer i huvudsak normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
Du följer RELATIVT VÄL normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
Du följer VÄL normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
Respons
Du kan ge enkla omdömen om andras texter.
Du kan ge UTVECKLADE omdömen om andras texter.
Du kan ge VÄLUTVECKLADE OCH NYANSERADE omdömen om andras texter.
Om du har fått respons på din text kan du bearbeta och förbättra den på ett i huvudsak fungerande sätt.
Om du har fått respons på din text kan du bearbeta och förbättra den på ett RELATIVT VÄL fungerande sätt.
Om du har fått respons på din text kan du bearbeta och förbättra den på ett VÄL fungerande sätt.
Helhetsbedömning
Innehåll och form i din text fungerar i huvudsak som en recension för en läsare i den situation där den är tänkt att användas.
Innehåll och form i din text fungerar RELATIVT VÄL som en recension för en läsare i den situation där den är tänkt att användas.
Innehåll och form i din text fungerar VÄL som en recension för en läsare i den situation där den är tänkt att användas.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: