Kiwi

Att lära sig läsa innebär inte bara att kunna läsa med flyt, utan också att veta vad man har läst. När vi arbetar med Kiwi tränar vi på läsflyt, ordförråd, läsförståelse och att samtala om texter.

Vad vi ska lära oss. Varför just detta?

• sambandet mellan ljud och bokstav.
• att använda lässtrategier.
• att använda skiljetecken samt stor och liten bokstav.
• att läsa med flyt och inlevelse.
• att lyssna och återberätta.
• några barnboksförfattare och illustratörer.
• att läsa olika typer av texter.
• fler ord och begrepp.
• förstå vad texten handlar om.
• samtala om texter.

Hur ska vi lära oss detta?

 

Vi ska lära oss detta genom att vi:

• i läsgrupper läser texter av olika slag.
• har samtal om bilder.
• samtalar om textens budskap och uppbyggnad.
• pratar om nya ord och begrepp kopplade till bilder och text.
• gör uppgifter kopplade till texten.
• har gruppdiskussioner kring storbok.

 

Vad som kommer att bedömas:

Vi kommer att bedöma om du kan:

• Läsa med flyt genom att använda lässtrategier. 
• förstå vad du läst och då kan kommentera och återge några för dig viktiga delar av innehållet.
• prata om vad som är viktigt i texten och jämföra med något du själv har varit med om.
• använda stor bokstav, punkt och frågetecken när du gör ditt kiwijobb.
• stava vanliga ord rätt när du gör ditt kiwijobb.
• kombinera din text med bild när du gör ditt kiwijobb.
• ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
• prata om vardagliga händelser så att andra förstår.
• ge och ta instruktioner angående ditt kiwijobb.

Hur du får visa vad du kan:

Du visar vad du kan när du:

• läser texter i läsgrupper.
• diskuterar bilder och texter i kiwiböckerna.
• deltar i de gemensamma diskussionerna om storböckerna.
• genomför uppgifterna till texterna enligt anvisningar

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Kriterier

• Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
• I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
• Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
• När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
• Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.