Svenska åk 3 Rodret

Syfte:

Ur LGR11

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

-formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

-läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

-anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

-urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

-söka information från olika källor och värdera dessa.

 

Konkreta mål med undervisningen under läsåret 2016/2017 är att eleven ska:

Läsa, skriva, tala, lyssna, samtala

* Kunna läsa elevnära texter med flyt

* Kunna visa grundläggande läsförståelse

* Kunna föra resonemang om budskap i texter

* Kunna skriva enkla texter med läslig handstil

* Kunna skriva enkla texter på dator

* Kunna använda stor bokstav, punkt och frågetecken

* Kunna stava vanligt förekommande ord

* Kunna skriva berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning

* Kunna söka information ur anvisad källa

* Kunna återge grundläggande delar av information i enkla faktatexter

* Kunna skriva faktatexter med ämnesspecifika ord och begrepp

* Kunna kombinera text och bild

* Kunna ge enkla omdömen om olika texter

* Kunna bearbeta sina texter utifrån respons

* Kunna samtala om elevnära frågor och ämnen och framföra egna åsikter

* Kunna berätta om vardagliga händelser

* Kunna ge och ta enkla muntliga instruktioner

Hur vi ska arbeta och vad vi ska träna på för att nå målen. (elevmedverkan)

För att nå målen kommer vi på ett tydligt sätt visa eleverna vilka mål vi strävar mot och vad de förväntas lära sig. Eleverna kommer på ett aktivt sätt tillsammans med läraren arbeta för att förstå och kunna använda de olika delarna av svenskämnet. Vi arbetar enskilt, tillsammans i grupp eller i hel klass. Vi använder oss av olika läromedel och övningar som kräver samarbete och samtal.
Vi utvärderar också vårt arbete kontinuerligt, ibland enskilt och andra gånger tillsammans med någon i klassen.

Bedömning / Kunskapskrav
I läroplanen finns kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3. För att uppnå dessa i slutet av årskurs 3 bör eleverna ha arbetat med och visat förståelse och färdighet för de moment och förmågor vi presenterat ovan.
Jag kommer att bedöma elevens utveckling utifrån de kunskapskrav som finns för åk. 3, både när det gäller förmågor och det centrala innehållet för ämnet.

Detta sker genom:

Analyser av strategier
Iakttagelser under olika övningar
Bedömning av arbetsuppgifter
Arbetet under lektionerna
Diagnoser
Nationella Prov

Eleverna kommer att få arbeta med självbedömning för att öka förståelsen av sitt eget lärande och öka motivationen.

/Nina 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.