Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Krönikor och Patrik Lundberg

Skapad 2016-10-01 09:38 i Förslövs skola F-9 Båstad
När du använder denna mall, gör så här: Ta en kopia på mallen. Döp till arbetsområdets namn Koppla till rätt ämnen i Lgr11 Välj vilka årskurser den ska användas för. Spara utkast. Börja skriva. Publicera när du är klar.
Grundskola 1 – 9
Tisdagen den 8 november får ni besök av författaren och krönikören Patrik Lundberg. Han är bl a krönikör i Aftonbladet. Dessutom har han skrivit en roman om sitt eget liv och ursprung som heter Gul utanpå. Innan hans besök ska ni få tillfälle att stifta bekantskap med hans författarskap och förbereda ert möte med honom.

Innehåll

Syfte - förmågor från kursplanen:

-Förmågan att kommunicera i tal och skrift.

 

 

 

 

Konkretisering av målen – detta visar du genom att:

- Du visar att du kan skriva en krönika med anpassning till textens uppbyggnad och språkliga normer.

-Du visar att du kan ge ett omdöme om en krönika utifrån dess uppbyggnad och språk.

 

 

 

 

Bedömning – dessa förmågor kommer att bedömas:


-Din förmåga att skriva en krönika med anpassnig till textens typ, uppbyggnad och språkliga normer. (matris)

-Din förmåga att ge ett omdöme om krönikan som texttyp utifrån uppbyggnad, språk/stil samt anpassning till språkliga normer. (kommentar)

 

Undervisning - detta kommer vi att arbeta med:

-Vi kommer att läsa några av Patrik Lundbergs krönikor samt andra typiska krönikor och diskutera dem utifrån innehåll och texttyp.

-Vi kommer att träna på att skriva egna krönikor utifrån en uppgift som Patrik Lundberg kommer att lämna till er.  

-Vi kommer att ge omdömen om andras krönikor.

-Vi kommer att, utifrån respons, bearbeta den egna krönikan mot större anpassning till texttyp och mot större korrekthet.

-Vi kommer att läsa utdrag ur romanen Gul utanpå, presentera textutdraget och diskutera det i grupper.

-Vi kommer att förbereda frågor till Patrik Lundberg.



Matriser

Krönika

1
2
3
Krönikans övergripande kvalitet
Texten fungerar i huvudsak som en krönika.
Texten fungerar relativt väl som en krönika.
Texten fungerar väl som en krönika.
Innehåll
Elevens tankegång framgår. Eleven resonerar på ett enkelt sätt, t ex genom att lyfta fram några exempel.
Elevens tankegång framgår tydligt. Eleven resonerar på ett utvecklat sätt. Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgarresonemanget. Retoriska frågor bidrar i viss mån till fördjupning av innehållet. Krönikan innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem.
Eleven resonerar på ett välutvecklat och nyanserat sätt. Elevens exempel är träffande och fördjupar och/eller utvidgar resonemanget. Retoriska frågor bidrar till fördjupning av innehållet. Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna.
Struktur
Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Textbindningen är enkel genom mestadels huvudsatser och enstaka bisatser. Avslutningen är något otydlig.
Texten är samman-hängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning och inledning. Textbindningen är utvecklad. Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren.
Texten är samman- hängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv inledning. Textbindningen är välutvecklad. Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren.
Språk och stil
Ordvalet är enkelt. Menings- byggnaden fungerar i huvudsak. Tempusbruket förstör inte förståelsen av krönikan.
Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar . Menings- byggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Det finns en god variation mellan korta och långa meningar. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan.
Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av liknelser och metaforer. Menings- byggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Det finns en god variation mellan korta och långa meningar samt en variation av sambandsord . Tempus används på ett riktigt sätt.
Skrivregler
Du följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Du använder stora skiljetecken, såsom (.!?) relativt korrekt. Stor bokstav vid behov används i större delen av texten.
Du följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Du använder stora skiljetecken korrekt. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.
Du följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Du använder stora skiljetecken samt kommatecken korrekt. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: