Syfte

Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll

Rättigheter och rättsskipning

• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

Så här arbetar vi

Vi har lärarledda genomgångar som leder till enskilda reflektioner och gruppdiskussioner (enligt EPA-modellen). Vi ser pedagogiska filmer och läser texter, enskilt och gemensamt. Presentation av delmoment läggs upp på klassens youtube-kanal. Läroboken har fakta om ämnet på sidorna 70-120. Följande filmer som kan vara bra att se:

- Varför slog du mig, Peter? (sli.se)

-  FN & UNICEF - En översiktsfilm om FN och barnkonventionen (sli.se)

- Vad gör förvaltningsrätten? (Youtube)

- Från brott till åtal (Youtube)

- Från brott till straff, kopiera följande länk: http://www.so-rummet.se/content/fran-brott-till-straff

- HBTQ, normer och makt, kopiera följande länk: http://www.levandehistoria.se/hbtq

Redovisning

Du visar dina kunskaper genom att vara aktiv i diskussioner (grupp- och helklass) och genom att utveckla resonemang på provet onsdag vecka 42. Du skall kunna resonera kring följande frågor:

- Hur växte tankarna på mänskliga rättigheter fram?

- Vilka artiklar i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna tycker du är viktigast?

- Vad innebär barnkonventionen?

- Vilken roll spelar Rädda barnen, Amnesty international och liknande organisationer för världens människor?

- Kan du berätta om en eller några personer som har gjort avgörande insatser för mänskliga rättigheter?

- Var i världen sker flest kränkningar av de mänskliga rättigheterna? Kan du ge exempel på kränkningar som förekommer?

- Vilka är Sveriges erkända minoriteter? kan du berätta något om varje minoritet?

- Kan du förklara begreppen direkt demokrati, indirekt demokrati, korruption och civil olydnad?

- Vad är skillnaden på allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar?

- Hur fungerar Sveriges rättssystem från brott till straff? Använd begreppen, gripen, åklagare, anhållen, målsägande, försvarsadvokat, häktad, tingsrätt, åtal, domare, nämndemän, dom, påföljd, samhällstjänst, fängelse, skyddstillsyn, rättspsykiatrisk vård.

Bedömningsaspekter:

• Konkretisering I vilken omfattning eleven konkretiserar sitt resonemang med hjälp av exempel eller konsekvensbeskrivningar.
• Problematisering I vilken omfattning eleven problematiserar, till exempel i termer av ”å ena sidan - å andra sidan”, perspektivbyten eller liknande.
• Begreppsanvändning I vilken omfattning och med vilken precision eleven använder relevanta ämnesspecifika begrepp.
• Komplexitet I vilken omfattning eleven kan visa komplexiteten i frågor genom att peka på nyansskillnader eller förklara hur olika faktorer påverkar varandra.
• Generaliseringar I vilken omfattning eleven kan göra övergripande generaliseringar i sitt resonemang.

Sh SO

Samhällskunskap