Zeitungsprojekt ht16

In den Jahrgangsstufen 7-9 werden wir uns in diesem Halbjahr mit einem Zeitungsprojekt beschäftigen. Wir tasten uns von außen an das Thema Tageszeitung heran und untersuchen den Aufbau einer Zeitung und ihre Gliederung. Wir werden auch die Aufmachung verschiedener Zeitungen betrachten. Desweiteren werden wir mit den unterschiedlichen Textsorten der Zeitung arbeiten und eigene Texte schreiben. Schließlich machen wir uns mit den Personen vertraut, die mit der Herstellung einer Zeitung zu tun haben und wollen wissen, woher die Zeitung eigentlich erfährt, worüber sie schreibt. Wir werden uns darüber austauschen, wie die Zukunft der Zeitung im Vergleich mit Onlinemedien aussieht und diskutieren, wie Medien und Demokratie zusammengehören.
Fröhliches Zeitunglesen!

Undervisningens mål

Målen är att eleven

• lär känna olika aspekter av tyska, österrikiska och schweiziska tidningar
• använder sitt modersmål både i tal och skrift
• utvecklar sitt modersmåls ordförråd och språkliga strukturer 
• anpassar modersmålet efter olika mottagare
• läser texter som beskriver eller förklarar Tysklands samhällsfrågor eller kulturella företeelser
• använder sig av det eleven har läst, hört samt lärt sig i samtal och presentationer

Målet med arbetsområdet är att eleven ska lära sig vad som skiljer olika tidningar åt, vilka texter som finns i tidningar och vad som skiljer dem från varandra. Eleven ska också lära sig skriva egna tidningsartiklar av olika slags och vad som är typiskt för just den sortens texter vad det gäller uppbyggnad och språk.

Undervisningens genomförande

Under arbetsområdet kommer eleven arbeta enskilt, i mindre grupper och i helklass. 

Eleven kommer delta i genomgångar och övningar som rör olika tidningstyper, tidningens delar, tidningens texter och strategier för att läsa och skriva tidningsartiklar t.ex. reportage, intervju, nyhetsartikel, ledare och recension.

Eleven kommer att utveckla kunskaper om:

• hur arbetet på en dagstidning går till och vem som jobbar där
• hur en dagstidning är uppbyggd och hur man hittar i tidningen
• ord och begrepp som hör till ämnet
• att läsa och sammanfatta nyheter, genom att utgå från frågorna Vad? När? Var? Vem? Hur? Varför?
• hur man känner igen en faktatext och en åsiktstext
• hur en nyhetsartikel är uppbyggd
• hur en argumenterande text är uppbyggd
• var tidningar får sina informationer ifrån
• hur framtiden av tidningar kan ser ut i en multimedial tidevarv
• hur politisk ansvar ser ut för tidningar

Läxa varje vecka: muntligt återberätta en aktuell nyhetsartikel med hjälp av stödord. Dessutom diskutera källkritik.

Elevinflytande

Delvis har eleven friheten att välja egna områden som den vill undersöka och jobba med om tidningar. 

Vid olika tillfällen väljer eleven i samråd med lärare hur eleven ska redovisa. 

Arbetsområdet utgår från elevens egna kunskaper om tidningar och eleven kommer att ha visst inflytande över innehållet i sina texter.

Bedömning

Bedömning sker kontinuerligt under arbetets gång. 

Redovisning av elevens kunskaper sker när den deltar i gruppuppgifterna och när den skriver artiklar. 

Eleverna ger varandra respons på texterna.

Se matris "Kunskapskrav Modersmål 7-9".

Material

 Olika dagstidningar och tidningsartiklar

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och
• reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka skönlitterära texter. Att utläsa texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskan. Ordbildning och meningsbyggnad på modersmålet i jämförelse med svenskan.
• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar och arbetsbeskrivningar. Texternas innehåll, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.
• Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Bildspråk och idiomatiska uttryck.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Aktuella samhällsfrågor i områden där modersmålet talas, i jämförelse med liknande frågor i Sverige.