Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Geometri åk 8

Skapad 2016-10-04 13:26 i Apelskolan Falkenberg
Geometri Kap. 2 - Matematik Direkt 8
Grundskola 8 Matematik
Vi startar nu upp med att arbeta med området GEOMETRI. Ni har många begrepp med er som ni jobbat med tidigare och nu kommer vi föra in nya begrepp i ert mattespråk.

Innehåll

Geometri

Eleverna ska förstå skillnaden mellan omkrets och area. Eleverna ska känna till olika geometriska figurer, kunna beskriva dem samt beräkna figurernas omkrets och area. De ska kunna använda de vanligaste areaenheterna samt omvandla mellan dem. Eleverna ska även förstå skala och kunna räkna med det. Förståelse ska också skapas för spegelsymmetri och rotationssymmetri.

ORD ATT KUNNA:
Grön kurs: area, yta, kvadratmeter, kvadratdecimeter, kvadratcentimeter, rektangel, bas, höjd, parallellogram, triangel, cirkel, radie, hektar, kvadratkilometer, skala, spegling, rotation
Röd kurs: begränsningsyta, spetsvinklig triangel, trubbvinklig triangel, cirkelbåge, medelpunktsvinkel, cirkelsektor, parallelltrapets, befolkningstäthet

Kunskaper att jobba mot (högre måluppfyllelse):

I den här kursen får du lära dig:

  • att räkna ut begränsningsyta
  • mer om areor av trianglar, cirklar och fyrhörningar
  • att räkna ut befolkningstäthet

Kunskaper att uppnå:

Efter avsnittet skall eleven kunna:

  • förklara vad area är för något
  • beräkna arean av rektanglar, parallellogram, trianglar och cirklar
  • använda de vanligaste areaenheterna
  • använda skala och göra mätningar i en ritning
  • förklara spegelsymmetri och rotationssymmetri 

Så här jobbar vi

  • Lärarledda genomgångar
  • Problemlösning
  • Samtal och diskussioner i grupp/klass
  • Eget arbete - enskilt och i grupp - lektionstid
  • Eget arbete - enskilt - hemma
  • Laborativt arbete

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
    Ma
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Ma
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    Ma
  • föra och följa matematiska resonemang, och
    Ma
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
    Ma
  • Centralt innehåll
  • Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
    Ma  7-9
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
    Ma  7-9
  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
    Ma  7-9
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
    Ma  7-9
  • Likformighet och symmetri i planet.
    Ma  7-9
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
    Ma  7-9
  • Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
    Ma  7-9
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
    Ma  7-9
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
    Ma  7-9
  • Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
    Ma  7-9

Matriser

Ma
Bedömningsmatris för Geometri, åk 8 2014

F
E
C
A
Problemlösning (P)
Hur väl eleven använder samband och generaliseringar. Val av strategi/metod för att lösa uppgiften. Hur väl eleven kan lösa en uppgift där lösningsmetoden inte är given i frågeställningen.
Eleven löser ej problemet eller löser endast en mindre del av problemet.
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Kommunikation (K)
Kvaliteten på elevens redovisning och hur väl eleven använder matematiskt språk och uttrycksformer.
Lösning saknas eller är inte inlämnad. Elevens försök till lösning är bristfälligt och inte möjlig att följa. Eleven redogör endast för sin egen ståndpunkt eller lösning. Eleven visar stor osäkerhet i användandet av det matematiska språket.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttyck, formler och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte om sammanhang.
Resonemang (R)
Kvaliteten på elevens slutsatser, analyser och reflektioner och andra former av matematiska resonemang.
Eleven kan inte eller har svårt för att föra, följa och bedöma matematiska resonemang.
Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problem-situationen samt kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar och breddar dem.
Metoder (M)
Kvaliteten på metoder eleven använder, hur väl procedurer och beräkningar genomförs. Med metod menas genomförande av metod/procedur.
Eleven kan inte eller är mycket osäker på att hantera skriftliga räknemetoder och uttryck.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom geometri med tillfredställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom geometri med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom geometri med mycket gott resultat.
Begrepp (B)
I vilken grad eleverna visar kunskaper om matematiska begrepp och samband mellan dessa.
Eleven känner till begrepp men kan inte, eller är mycket osäker vid användandet.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:

Om Unikum

Sveriges största webbtjänst för samarbete kring mål, planer och kvalitet i förskola och skola.

Nyheter från Unikum

Här hittar du nyheter och bloggar från Unikum. Håll dig uppdaterad genom att prenumerera via rss.

Unikums Hjälpsidor

På Unikums hjälpsidor hittar alla som använder Unikum svar på vanliga frågor och dokumentation om Unikum.

Unikums Forum

I vårt forum kan du få hjälp med Unikum, lämna förslag och diskutera med andra som använder Unikum.