Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Bedömningsstöd i Sv/SvA åk 1-3
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/2717432226_1472648976351_scaled.png
Skapad 2016-10-04 14:43
i Västerås Stad
unikum.net
Riktmärken för bedömning år 1-3
Grundskola
1 – 3
Svenska som andraspråk
Svenska
Riktmärken för bedömningen:
Åk 1 - minst uppnått avstämning A samt en tredjedel av punkterna i avstämning B (valfritt vilka) i slutet av årskursen.
Åk 2 - minst uppnått avstämning B samt en tredjedel av punkterna i avstämning C (valfritt vilka) i slutet av årskursen.
Åk 3 - kunskapskraven för åk 3 med sikte mot avstämningarna D-E.
Innehåll
Matriser
Sammanställning av din skrivutveckling |
|||||
| Avstämning A
Du börjar skriva för att uttrycka dig.
|
Avstämning B
Du skriver kortare texter med enkelt innehåll.
|
Avstämning C
Du skriver längre texter med handling och innehåll.
|
Avstämning D | Avstämning E | |
|---|---|---|---|---|---|
|
|
Du prövar att skriva för att berätta.
|
Du skriver text med enkel handling.
|
Du skriver berättande texter med inledning, händelseförlopp och avslutning.
|
Du följer nästan genomgående de vanligaste reglerna för såväl stavning som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skriande.
|
Du följer de vanligaste reglerna för såväl stavning som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande.
|
|
|
Du har skrivriktningen klar för dig.
|
Du gör mellanrum mellan orden.
|
Du skriver beskrivande texter med relevant innehåll.
|
Du använder ibland några texttypiska drag vid skrivande och prövar att bearbeta dina texter med stöd av andras råd.
|
Du använder oftast olika texttypiska drag vid skrivande och bearbetar dina texter med stöd av andras råd.
|
|
|
Du utforskar skrivandet genom att använda versaler och/eller gemener.
|
Du kan stava några vanligt förekommande ord.
|
Du kan stava många vanligt förekommande ord.
|
Du visar förståelse för att texten kan skrivas för olika syften och mottagare.
|
Du försöker anpassa dina texter för olika syften och mottagare.
|
|
|
Du kan koppla ihop flera bokstäver med bokstavsljuden.
|
Du skriver så att texten är läslig för dig själv och för andra.
|
Du söker och hämtar information från någon anvisad källa.
|
|
|
|
|
Du bildar oftast meningar men markerar dem inte med versal och interpunktion (. och ?) mer än sporadiskt.
|
Du visar förmåga att markera meningar med versal och interpunktion (. och ?) .
|
Du använder versal och interpunktion (. och ?) i egna texter.
|
|
|
|
|
|
|
Du planerar ditt skrivande och ändrar texten för att göra den bättre.
|
|
|
Sammanställning av din läsutveckling
BegreppLogografisk läsning:
● Eleven känner igen hela ord, till exempel sitt namn eller några vanligt förekommande ordbilder som och, hej, jag, men har inte "knäckt läskoden".
● Enkel ljudning: Eleven har "knäckt läskoden" och ljudar ihop enskilda ljud till en helhet.
● Avancerad ljudning: Eleven ljudar ihop orddelar till en helhet.
● Ortografisk helordsläsning: Eleven läser flytande, det vill säga läser ord som helheter.
|
|||||
| Avstämning A
Du har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet.
|
Avstämning B
Du läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning samt visar förståelse vid egen läsning.
|
Avstämning C
Du läser flytande med förståelse både kortare och längre texter där ortografis helordsläsning dominerar.
|
Avstämning D
Du läser obehindrat med förståelse.
|
Avstämning E
Du läser längre texter inom olika ämnen med flyt och anpassar användningen av förståelsestrategier samt har ett kritiskt förhållningssätt till texters syfte, innehåll och form.
|
|
|---|---|---|---|---|---|
|
|
Du kan namnge de flesta bokstäver och vet hur de låter.
|
Du är fortfarande beroende av ljudningsstrategin, men läsningen börjar automatiseras allt mer med hjälp av ortografis helordsläsning.
|
Du läser obehindrat med flyt och förståelse där ortografisk helordsläsning är den dominerande avkodningsstrategin.
|
Du tar hjälp av ordens uppbyggnad för att underlätta läsflyt och läsförståelse.
|
Du börjar använda kunskap om ords betydelse och texters innehåll för att berika ditt samtal om texter.
|
|
|
Du urskiljer ord i meningar.
|
Du läser enkla meningar utan bildstöd med flyt.
|
Du utnyttjar den mer avancerade ljudningsstrategin vid okända eller krångliga ord.
|
Du använder varierande sätt att läsa beroende på syftet med läsningen.
|
Du använder kunskap om texters uppbyggnad, layout och komposition för att fördjupa förståelsen.
|
|
|
Du har förstått principen för hur man ljudar ihop ord.
|
Du stannar upp i läsningen när det uppstår problem med förståelse av ord och sammanhang.
|
Du rättar dig själv vid läsning.
|
Du läser regelbundet längre texter av olika slag med flyt och förståelse.
|
Du läser längre texter med flyt och är på god väg att anpassa användningen av förståelsestrategier beroende på såväl syfte som typ av text.
|
|
|
Du läser enkla ord och meningar med hjälp av både logografisk läsning och ljudningsstrategin.
|
Du läser om och rättar dig själv vid behov.
|
Du läser elevnära skönlitterära texter och återberättar handlingen muntligt.
|
|
|
|
|
Du visar förståelse för innehållet.
|
Du visar förståelse för texters innehåll genom att återberätta och besvara frågor.
|
Du läser elevnära faktatexter och beskriver innehållet muntligt.
|
|
|
|
|
|
Du börjar använda olika förståelsestrategier som att leta efter ledtrådar, dra slutsatser och göra förutsägelser under och efter läsningen.
|
Du drar slutsatser och gör förutsägelser under och efter läsningen.
|
|
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
