Kyrkvikens P.P Diskriminering/Likabehandlingsplan

Vi strävar efter att vara en förskola som präglas av mångfald och respekt inför varandras olikheter, alla olika sätt att leva och vara ska ses som självklart.

Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

Christian Eidevald tar upp Hellman som studerat hur individer förhåller sig. Forskning visar både internationellt och nationellt att förskolan många gånger förstärker traditionella könsroller genom att oreflekterat gå in i olika händelser/situationer. Forskning visar att om man går in i själva händelsen, situationen och ser de olika positionerna barnet väljer avgör vilka positioner som accepteras av olika individer.

Christian Eidevald (2009 s.175) menar att om pedagogerna i sitt bemötandet av barnet utgår ifrån hur man väljer att positionera sig i olika situationer, ger vi dem möjlighet att öva på olika situationer i olika sammanhang, vilket skapar förutsättningar för att hantera olika positioner senare i livet till barnet.

 "Olika barn är redo för olika mycket ansvar i olika situationer, inte om man är flicka eller pojke eller hur gammal man är"(Eidevald 2009 .176).

Christian menar vidare utifrån sin forskning  att om barnet ges möjlighet att träna sig i att uttrycka sina känslor och önskningar kan därmed all barn bli rustad för att senare i livet använda sig av språket för dessa ändamål. Då ger vi barnet ett verktyg att kunna förklara med ord vad de vill ha och berätta med egna ord hur de upplevt olika situationer utan att bli betraktad utifrån vilket kön man har.

Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare. -Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköpings Universitet.

Forskning som visar på vikten av att ha en bredd i de pedagogiska materialet.

Firo - Från jag till vi. Det innebär att vi arbetar tillsammans i grupp och är vi som pedagoger är en viktig del i att leda barnen för att skapa struktur och sammanhållning. Enligt Firo så går gruppen igenom tre olika faser, Tillhöra, Rollsökning och till sist Samhörighet.

Maslows behovstrappa. 

Mål (Förväntat resultat, vilken förmåga/förmågor ska barnen ges möjlighet att utveckla)

• Att inget barn ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna.
• För att motverka diskriminering och kränkande behandling strävar vi mot att utveckla varje barns förmåga:

      - till empati, 

      - att ta hänsyn, 

      - visa solidaritet, 

      - att reflektera, analysera över olika vardagliga dilemman,

      - respektera varje individ.

• För att motverka diskriminering och kränkande behandling. Strävar vi mot att varje barn utvecklar sin:

      - identitet,

      - självkänsla/medkänsla

Målkriterier (hur ser vi att målet är nått, mätbart)

     - Utfört trygghetsvandring och efter reflektion/analys är åtgärder.

     - När vi ser att barnen uppmärksammar varandras känsloyttringar på ett positivt sätt.

     - När barnen är delaktiga i reflektionen av vad som hände.

     - När vi ser och hör att barnen ber om hjälp eller erbjuda hjälp.

     - När vi ser att barnen gör egna individuella val, fast samtidigt ha en förståelse för att man kan gör olika.

Syfte ( varför gör vi detta, beskriv barnens intressen och förmågor.)

Förskolan ska bli en trygg plats där alla olikheter har samma värde.

Metod ( Pedagogernas förhållningssätt, hur utformar vi miljön för att utmana i förmågorna ?

Trygghetsvandring.

Förhållningssätt ska vara öppet och värderingar ska utgå utifrån styrdokumenten, lyfter olikheter till något positivt.

Att ha en bredd i det pedagogiska materialet där vi lyfter de 7 olika diskriminerings grunderna.

Arbetar aktivt med kompisplanen.

Arbetar med aktiv konflikthantering där barnen efter sin förmåga lär sig förstå händelseförloppet. Strävan är att se framåt och lära sig av konflikten. 

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

Vi kunde observera att trygghetsvandringarna som utfördes tillsammans med barnen i inne och utemiljön var ett väldigt bra verktyg för att få fram hur barnen tänkte och kände sig i miljön. Vi anser att dessa goda resultat i trygghetsvandringarna kommer från att de lite äldre barnen som använde lärplattan och uttrycksbilder fick på ett mer utvecklande och nyanserat sätt fotografera de platser de tyckte om och inte tyckte om för att då kunna ha ett underlag som blev lättare att sätta ord på kring sina tankar och känslor.

Vi pedagoger fick fram både positiva och negativa platser som vi tillsammans med barnen lyfte hur vi skulle kunna ändra på detta eller utveckla till en ännu bättre plats.

Genom vårt arbete med ett öppet förhållningssätt så har vi märkt att barngrupperna har ökat sin kompetens när det kommer till att se till varandras behov och ta till vara på varandras olikheter. Arbetet med kompisplanen som varit levande i verksamheten har bidragit till att barnen börjat samtala mer med varandra och deltar aktivt för att få fram lösningar om en konflikt uppstår.

Vi ska fortsätta att arbeta med att ta in mer pedagogiskt material som lyfter de 7 olika diskrimineringsgrunderna, för att öka barnens medvetenhet och lärande ur olika perspektiv.

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Genom våra kartläggningar och observationer hittills av de vi gjort så kan vi se och höra att barnen på Kyrkviken på det stora hela är trygga på förskolan och att de trivs bra här och med varandra. De barnen berättar i trygghetsvandringarna är att dem finner förskolan lustfylld med majoriteten av positiva miljöer som tilltalar mesta dels av tiden men att det finns ett par ställen på förskolan som ibland kan kännas tråkig och otrygg då: pedagoger ibland saknas där eller konflikter lätt uppstår på dessa platser. Exempelvis: lilla huset på gården, toalettbesök och ”lilla gården”.

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

Trygghetsvandringarna har visat sig vara ett viktigt verktyg för att samtliga avdelningar ska kunna bygga vidare på sin lärmiljö, även de gemensamma utemiljön. Utifrån de som vi observerat och in lyssnat från barnen har vi följt upp och arbetar aktivt med åtgärder för dessa tillsammans med barnen. Exempelvis skapat bättre rutiner för toalettbesök.

Genom att vi utförde trygghetsvandringar kunde vi lyfta varje barns tankar och känslor för att hen skulle få vara med att påverka sin situation på förskolan.

Genom vårt arbete med FIRO och vår kompisplan så har vi sett att barnen har utvecklat sina förmågor att lyfta varandras olikheter och ta vara på varandras kompetenser i barngrupperna. Vi har också observerat att  de utvecklat sina förmåga att uttrycka sig och sätta ord på sina känslor. Detta har visat sig genom att vi observerat att barnen är mer aktiva i sin konfilkhantering och försöker komma fram till lösningar genom att samtala med varandra. Vi pedagoger kan observera och höra i vår vardagliga verksamhet att barnen ber varandra om hjälp och stöd.

Genom vårt arbete med värdegrund och kompisplan för att barnens självkänsla och identitet ska stärkas på bästa sätt så har vi observerat att barnen har fått en grundtrygghet att basera sig på där de känner att deras åsikt och känslor är viktiga för verksamheten. Vi har sett en ökad utveckling när det kommer till att ta egna beslut och vara självsäker i sina beslut genom att inte alltid följa gruppen eller grupptryck.

 

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).

• Vi kommer att fortsätta vårt arbete med uppföljning och åtgärder till de punkter som vi mötte från barnens trygghetsvandringar.
• Vi behöver arbeta mer aktivt med att få till mer material för de 7 diskrimineringslagarna för att få det levande i verksamhetens vardag tillsammans med barnen.
• Vi ska arbete vidare med läslyftet och ta det in som en del av vårt värdegrunds arbete med valet av böcker och på så sätt samtala om känslor genom olika medier och litteratur.
• Vi ska fortsätta att arbeta med oss själva som medvetna och öppna pedagoger, även för att skapa en samsyn som ska genomsyra hela förskolan och gynna varje barns lärande.