Matematik årskurs

Vi kommer att arbeta med matteboken, mattespel, matteproblem och konkret material så att du ska nå så långt som möjligt i ditt mattetänk.

2. MÅLET MED UNDERVISNINGEN

Målet med undervisningen är att du ska tycka att det är roligt att öva på att klura på problem, lära dig nya sätt att tänka men också repetera det du redan kan genom att arbeta själv. Du ska också få öva på att samarbeta genom att spela spel i grupp, lösa problem i par och genom att delta i lekar i olika ämnen. 

3. SÅ HÄR SKALL VI ARBETA

Vårt grundmaterial är Singma. Läromedlet bygger på Singaporemodellen och vi följer inlärningsordningen så som den presenteras i boken. Här tränas de olika förmågorna under varje lektion: problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, metodsförmåga, resonemangsförmåga och kommunikationsförmågan. Undervisningen består till stor del av dialog och resonemang i helklass, eller i mindre grupper, där eleverna får möjlighet att reflektera själva och lära av varandra. Lärarens roll är att ställa frågor för att hjälpa eleverna att utveckla sitt tänkande och att uppmuntra dom att finna fler strategier och metoder för att lösa problem. Varje lektion har en tydlig struktur där man varierar undervisningen och låter eleverna vara aktiva och undersöka med laborativt material. Många av de matematiska begreppen befäster vi också på ett medvetet sätt i andra vanligt förekommande skolsituationer och i samarbete med andra ämnen. Ordningstal lärs in vid almanacksläsning. Tabeller och diagram använder vi när vi gör egen statistik av t.ex. tappade tänder och melodifestivalresultat. På idrotten och vid utomhuslektioner har vi olika matematiklekar. Vi repeterar det vi lärt oss genom att arbeta med repetitionshäften, här kan du även få möjlighet att arbeta vidare i din egen takt och få hjälp på den nivå där du befinner dig. 

Varje vecka arbetar vi med ett matteproblem där eleverna får använda sig av EPA-metoden (ensam-tid, par-tid, alla-tid). Problemet är kopplat till arbetsområdet i boken. Matteproblemen dokumenteras och då tränar eleverna med stöd av läraren på strategier och metoder för hur de löser problem. Exempel på strategier är bild, mattespråket och att pröva sig fram. 

En ny del i läroplanen handlar om programmering. Vi delar in klassen i grupper där de får lära sig grunderna i programmering genom att samarbeta med programmeringsappar på ipad, skriva ner koder till "robotar" samt prova på att vara en robot och följa koder, men även att programmera riktiga robotar. 

Vi förstärker de olika matematiska områden genom att använda filmer, bilder, konkret material och spel. Vi övar mer på det vi lärt oss genom att repetera med olika spel och appar på ipaden. 

4. DETTA SKALL BEDÖMAS 

Läraren lyssnar på dig när du förklarar och observerar hur du samarbetar med kamrater när ni löser olika uppgifter tillsammans. Läraren samtalar med dig i olika situationer för att undersöka om du förstår. För att visa vad du kan ska du öva dig på att förklara, delta i diskussionerna och öva dig på att samarbeta under lektionen. Efter ett färdigt område testar vi även skriftligt att du förstått det som vi gått igenom. Du får även chans att visa dina kunskaper genom färdighetsträning på din egen nivå i mattehäftena. 

För att se vad som bedöms, se kopplad matris. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• 
  
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
• Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
• Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
• Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationera.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
• Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
• Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
• Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
• Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
• Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
• Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
• Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.

Uppgifter

reklamkampanj

Hej hej