Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Modersmål

·

Årskurs:

F - 1

Taoki et compagnie

Enheten för flerspråkighet grundskola, Uppsala · Senast uppdaterad: 8 oktober 2017

I skolbiblioteket öppnar du en bok och ur boken poppar upp en grön liten drake som följer dig överallt och släpper inte taget förrän du lärt dig att läsa och skriva.

Konkretisering av målen

Du ska kunna

  • läsa både högt och tyst enkla korta berättande och beskrivande texter med de nya ljud, bokstäver, ord och meningar du lär dig,

  • rätta dig själv vid högläsning,

  • förstå och urskilja ord och begrepp som du behöver när du lär dig att läsa och skriva. Du ska jämföra dessa ord med motsvarande ord på svenska,

  • förstå enkla meningar och korta texter om hemmet, skolan och naturen. Du översätter texter till svenska och kan därmed göra enkla jämförelser med svensk stavning och ordföljd,

  • återberätta texter efter egen läsning,

  • berätta enkelt om vad du gör hemma, i skolan och i naturen. Du ställer och besvarar frågor om dina och dina kamraters vardagsmiljöer och aktiviteter,

  • beskriva, diskutera och jämföra enkelt i samtal med gruppen hur det ser ut hemma, i skolan och i naturen. Du lär det nya ord för att beskriva,

  • skriva och öva i fransk skrivstil nyinlärda bokstäver, ord, uttryck och meningar,

  • lyssna på korta dikter och sånger, förstå, läsa, lära dig utantill dessa texter och framföra dem inför klassen. Du lär dig och använder nya ord om hur dikter låter och ser ut.

 

Undervisning                                                                                    

Vi börjar med hjälp av bilder och kortfilmer att titta på hur hemmet, skolan och naturen kan se ut i olika länder och miljöer. Vi resonerar om skillnader i bostäder, i hur skolor ser ut, och vad man behöver när man vistas ute i naturen, olika regler.

Du lär dig och övar in de enklaste ljud med motsvarande bokstäver och bokstavskombinationer i följande ordning:

 

  • a, i/y, r, l, o, é, s, u, f, e, m, ch, n, è, ê, v, ou, z, p, c, b

Vi uppmärksammar ständigt skillnader och likheter med svenska ljud och bokstäver samt hur viktigt det är med rätt uttal och intonation för att undvika sammanblandningar.

Du tränar dig att skilja begrepp som ljud, små och stora bokstäver, textade bokstäver och skrivstil, stavelser, ord, meningar, texter, stycken, olika skiljetecken, uttal, betoning och intonation.

Du bygger ditt ordförråd, läser meningar och korta berättande och beskrivande texter om hemmet, skolan och naturen, om utflykter, fester och sjukdomar.

Du övar finmotorik när du lär dig franska skrivstilen och tränar din skrivförmåga utifrån lästa texter. Du kopierar nya bokstäver, stavelser och ord, och skapar meningar efter modell.

Du lär dig också att läsa, förstå, memorera och framföra muntligt några dikter inför gruppen (”publiken”). Dikterna innehåller bl.a. ord och begrepp som berör teman hem, skola och natur. Vi lär också ord som beskriver hur dikter och sånger ser ut (strof, versrad, rim, refräng, mm).

 

Tillämpning

Allteftersom du lär dig ljud och bokstäver avancerar du i din skrivbok där fransk skrivstil övas. Du kombinerar skriftligt bokstäver, stavelser och ord, stavar viktiga ”verktygsord”, till enkla meningar och korta texter.

Du tillverkar en dikt- och klippbok, där du ritar till dina dikter, samt klistrar bilder rörande de saker, platser, människor och djur som vi pratar om i klassen.

Utifrån det kan du dels försöka läsa dina dikter och sångtexter inför klassen. Du kan också visa och kommentera muntligt de klistrade bilderna. Frågor och diskussionner väcks kring detta.

Du ska också lära dig utantill och framföra muntligt dikterna inför gruppen.

 

 

 

 

 

 

 

 


Läroplanskopplingar

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Strategier för att skriva olika typer av texter om för eleven välbekanta ämnen.

Läsriktning och skrivteckens form och ljud i jämförelse med svenska.

Ordföljd och interpunktion samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. Jämförelser med svenskans ordföljd, interpunktion och stavningsregler.

Muntligt berättande för olika mottagare.

Uttal, betoning och satsmelodi och uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Modersmålets uttal i jämförelse med svenskans.

Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Rim, ramsor och gåtor ur modersmålets tradition.

Beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.

Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Traditioner och högtider som eleven möter i olika sammanhang.

Lekar och musik från områden där modersmålet talas.

Eleven kan läsa elevnära och åldersanpassade texter för barn och ungdomar med visst flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier.

Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.

Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.

Eleven använder då med viss säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.

Eleven kan med ett i huvudsak fungerande ord- och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett enkelt sätt.

I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.

När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med viss tydlighet.

Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett enkelt sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.

Matriser i planeringen
Modersmål- Uppsalas bedömningsmatris åk 1-3
Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback