Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Modersmål

·

Årskurs:

1 - 2

Taoki, ton fidèle compagnon

Enheten för flerspråkighet grundskola, Uppsala · Senast uppdaterad: 8 oktober 2017

Draken följer med dig när du idrottar och på semester. Du har fortfarande en del att lära dig innan du kan läsa och skriva.

Konkretisering av målen

Du ska kunna

  • högläsa enkla berättande och beskrivande texter med de nya ljud, bokstäver, ord och meningar du lär dig,

  • rätta dig själv vid högläsning,

  • förstå och skilja på ord och begrepp du behöver kunna när du lär dig läsa och skriva. Du kanjämföra dessa med motsvarande svenska ord,

  • förstå enkla meningar och korta texter om sporter och semester. Du översätter texter till svenska och kan jämföra med svensk stavning och ordföljd,

  • återberätta texter efter egen läsning,

  • berätta enkelt om vad du gör under dina lov. Du ställer och besvarar frågor om dina och dina kamraters semester,

  • beskriva, diskutera och jämföra enkelt i samtal med gruppen om dina idrottsaktiviteter. Du använder nya ord för att beskriva olika idrott, men också ord för känslor och åsikter för att berätta varför du tycker om att sporta och vad du känner när du idrottar,

  • kopiera i fransk skrivstil nyinlärda bokstäver, ord, uttryck och meningar som du lärt dig,

  • lyssna på korta dikter och sånger, förstå, läsa, lära dig utantill dessa texter och framföra dem i klassen. Du fortsätter att använda nya ord om hur dikter låter och ser ut.

 

Undervisning

Vi börjar med hjälp av bilder och kortfilmer att titta på olika sportaktiviteter och semesterort. Vi diskuterar om olika sporter, var de utövas, vilka kläder och material man behöver, olika spelregler.

Du stärker ditt ordförråd genom att läsa enkla texter om resor till Paris, till savannen i Afrika och om en skidsemester i fjällen.

Du lär dig och övar nya ljud med motsvarande olika bokstavskombinationer i följande ordning:

 

  • j, g, d, an/en, t, h, digraphes med r och l (br, cl...), in, on, am/em/im/om, au, ai/ei/-et, -er/-ez.

Vi uppmärksammar ständigt skillnader och likheter med svenska ljud och bokstäver samt hur viktigt det är med rätt uttal och intonation för att undvika blanda ihop språken.

Vi fortsätter skilja begrepp som ljud, små och stora bokstäver, textade bokstäver och skrivstil, stavelser, ord, meningar, texter, stycken, olika skiljetecken, uttal, betoning och intonation. Vi nämner dessa begrepp också på svenska.

Vi lär oss grundläggande stavningsregler: stumma bokstäver, pluralformer, feminimum och maskulin, att böja verb,

Vi läser meningar och korta berättande och beskrivande texter om idrott och semester.

Du fortsätter att träna franska skrivstilen och övar din skrivförmåga utifrån lästa texter. Du kopierar nya bokstäver, stavelser och ord, och skapar meningar efter modell. Du börjar även att skriva av korta inlärda dikter.

Du lär dig också att läsa, förstå, memorera och framföra muntligt några dikter inför gruppen (”publiken”). Dikterna innehåller ett rikt ordförråd för att beskriva årstider och för att uttrycka känslor och åsikter. Vi lär nya ord som beskriver hur dikter och sånger ser ut (strof, versrad, rim, refräng, mm).

 

Tillämpning

Allteftersom du lär dig ljud och bokstäver avancerar du i din skrivbok där fransk skrivstil övas. Du kombinerar skriftligt bokstäver, stavelser och ord, stavar viktiga ”verktygsord”, till enkla meningar och korta texter. Du bör nu ha avslutat din första skrivstilboken och börjar på en ny skrivbok med övningar i ordklasser (substantiv, adjektiv och verb).

Du tillverkar en dikt-och klippbok, där du klistrar, ritar till dina dikter. Du klistrar bilder rörande de saker, platser, människor och djur som som vi pratar om i klassen och möter i texter.

Du kan också visa och kommentera muntligt de klistrade bilderna. Frågor och diskussionner väcks kring detta. Du ska också lära sig utantill och framföra muntligt dikter inför gruppen.


Läroplanskopplingar

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Strategier för att skriva olika typer av texter om för eleven välbekanta ämnen.

Läsriktning och skrivteckens form och ljud i jämförelse med svenska.

Ordföljd och interpunktion samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. Jämförelser med svenskans ordföljd, interpunktion och stavningsregler.

Muntligt berättande för olika mottagare.

Uttal, betoning och satsmelodi och uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Modersmålets uttal i jämförelse med svenskans.

Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Rim, ramsor och gåtor ur modersmålets tradition.

Beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.

Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Lekar och musik från områden där modersmålet talas.

Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.

Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.

Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.

Eleven använder då med viss säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.

Eleven kan med ett i huvudsak fungerande ord- och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett enkelt sätt.

I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.

När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med viss tydlighet.

Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett enkelt sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.

Matriser i planeringen
Modersmål- Uppsalas bedömningsmatris åk 1-3
Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback