L'école, un lieu de liberté ?

« Skolan möglar, svettas leda och stinker bläck. » skrev Jules Vallès i L’enfant 1879. Har det blivit bättre ?
Vi läser texter om skolan förr och nu, jämför skolan i olika fransktalande länder och i Sverige. Förklarande, beskrivande, berättande, poetiska och dramatexter hjälper oss att undersöka vad som har förändrats i skolan genom tiderna. Lär vi oss mer nu och hur ?
Det läser Du och skriver om.

Konkretisering av målen

Du ska kunna

• läsa med flyt olika texter om skolan och anpassa läsningen till vilka genrer och texttyper de tillhör,
• sammanfatta skriftligt texternas innehåll,
• svara på läsförståelsefrågor som kräver läsning mellan och bortom raderna (dina förkunskaper),
• ställa skriftliga frågor om en text på 3 förståelsenivåer : 1.Vad står det i texten? 2. Vad säger texten? 3. Fundera över texten,
• bygga upp ett brett ordförråd kring temat skolan vid läsning av texterna genom att arbeta med ordfält och tankekartor,
• studera texternas bildspråk, metaforer och andra stilfigurer,
• skriva olika texter om skolan med språklig variation och precision med ord och begrepp relaterade till skolan,
• använda med säkerhet regler för stavning och språkriktighet både i dikterade texter och i dina egna produktioner,
• skriva berättande texter med anpassad berättarstruktur och med inslag av beskrivningar och dialoger,
• anpassa dina texters innehåll, struktur och språk efter syfte och situation,
• översätta lästa texter om skolan och jämföra skillnader och likheter mellan franska och svenska,
• framföra dina åsikter och ställa frågor i samtal om olika ämnen kring skolan,
• delta aktivt i gemensamma muntliga diskussioner och resonemang i klassen om de lästa texternas budskap,
• jämföra skolan i olika länder om du har egna erfarenheter av det eller om du har sett filmer, läst böcker om det,
• förberedda och genomföra strukturerade muntliga presentationer kring ämnet skola.

Undervisning

Vi inleder arbetsområdet med att lyssna på sången Sacré Charlemagne av France Gall, som beskyller Frankrikes medeltidskung för att ha skapat skolan.

Du får en första tillfälle att visa ditt läsflyt när vi högläser texten, studerar budskapet och kartlägger ämnesorden för skolan. Vi samlar också alla ord och uttryck i texten som stödjer åsikten att skolan är en dålig uppfinning.

En elev genomför en muntlig presentation för att klargöra när och hur i historien skolan har inrättats. Vi planerar då ett antal muntliga elevpresentationer i syfte att jämföra skolsystemen i olika länder (Frankrike, Belgien, Québec, Kongo och Österrike).

Vi gör ett första diktamen om skolstarten för att testa stavning och språkriktighet med särskild vikt på verb i nutid och dåtid. Vi förbereder ett häfte ägnat en serie strukturövningar om verbböjning. Vi studerar även homonymer (grammatiska och lexikaliska) som orsakar svårigheter när det gäller stavning.

Vi öppnar en ordbank för att kartlägga ett stort ordförråd om skolan. Den ska fyllas allteftersom vi läser diverse texter.

Vi läser ett antal texter kring temat skolan: förklarande, beskrivande, berättande, argumenterande, poetiska, dramatexter. Vi studerar texternas innehåll, struktur och syften. Vi spårar bildspråk och metaforer i texterna. Varje text ger tillfällen för muntliga tolkningar och resonemang

Under arbetsområdets gång genomför du minst en strukturerad muntlig presentation om ett valt ämne som rör skolan.

Tillämpning

Efter att ha uppmärksammat berättande, beskrivande och argumenterande texters typiska drag, får du nu skriva en argumenterande text med inslag av berättelse, beskrivningar och dialoger. Det ska handla om en längre skrift där du beskriver din egen skola, berättar om en skoldag samt resonerar och argumenterar om det som gör det till en bra (eller mindre bra) skola. Du får gärna dokumentera din text med några bilder.

Kunskapskrav i modersmål År 7 – 9

Hur väl du kan

	År 9 – E	År 9 – C	År 9 – A	Kommentar
Läsa med flyt och använda lässtrategier 1	Du kan läsa olika texter om skolan med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.	Du kan läsa olika texter om skolan med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, an­vända lässtrategier utifrån olika texters särdrag.	Du kan läsa olika texter om skolan med mycket gott flyt genom att, på ett ändamåls-enligt och effektivt sätt, använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Visa läsförståelse genom samman-fattningar och kommentarer 2	Du visar grundläggande läsförståelse genom att göra enkla sam­manfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss kopp­ling till tidsaspekter och orsakssamband.	Du visar god läsförståelse genom att göra utvecklade samman­fattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till tidsaspekter och orsakssamband.	Du visar mycket god läsförståelse genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till tidsaspekter och orsakssamband.
Tolka och resonera om texters budskap 3	Dess­utom kan du tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.	Dessutom kan du tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika texter.	Dessutom kan du tolka och föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika texter.
Skriva olika texter med tydlighet och språklig variation 4	Du kan utifrån franskans särdrag skriva olika texter med begripligt innehåll och viss språklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardags­relaterade och ämnes-relaterade ord och begrepp.	Du kan utifrån franskans särdrag skriva olika texter med relativt tydligt innehåll och relativt god språklig variation med en i huvudsak fungerande kombina­tion av vardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord och begrepp.	Du kan utifrån franskans särdrag skriva olika texter med tydligt innehåll och god språklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelate­rade och ämnesrelaterade ord och begrepp.
Beskriva och använda berättar-struktur 5	Dina texter kännetecknas av enkla be­skrivningar och enkel berättarstruktur.	Dina texter kännetecknas av utvecklade beskrivningar och utvecklad berättarstruktur.	Dina texterna kännetecknas av välutvecklade beskrivningar och välutvecklad berättarstruktur.
Anpassa dina texter till syfte, mottagare och situation 6	Du anpassar på ett enkelt sätt dina texters innehåll och språk så att de i huvudsak fungerar i de situationer som skrivandet avser.	Du anpassar på ett utvecklat sätt dina texters innehåll och språk så att de fungerar relativt väl i de situa­tioner som skrivandet avser.	Du anpassar på ett välutvecklat sätt dina texters innehåll och språk så att de fungerar väl i de situationer som skrivan­det avser.
Resonera om språket och jämföra skillnader och likheter mellan franska och svenska 7	Du kan föra enkla och till viss del under­byggda resonemang om likheter och skillnader mellan franska och svenska genom att på ett i huvudsak fungerande sätt jämföra och översätta ord, begrepp och fraser mellan franska och svenska.	Du kan föra ut­vecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan franska och svenska Genom att på ett relativt väl fungerande sätt jämföra och översätta ord, begrepp och fraser mellan franska och svenska.	Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan franska och svenska genom att på ett väl fungerande sätt jämföra och översätta ord, begrepp och fraser mellan franska och svenska.
Samtala om varierande ämnen 8	Du kan samtala om och diskutera varierande ämnen på ett enkelt sätt med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnes-relaterat språk.	Du kan samtala om och diskutera varierande ämnen på ett utvecklat sätt med en ändamålsenlig kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelate­rat språk.	Du kan samtala om och diskutera varierande ämnen på ett välutvecklat sätt med en ändamålsenlig och effektiv kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk.
Ställa frågor och framföra egna åsikter i samtal 9	I sådana situationer kan du ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskus­sionerna framåt.	I sådana situationer kan du ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.	I sådana situationer kan du ställa frågor och framföra åsikter med välutveck­lade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Förbereda och genomföra muntliga framställningar 10	Dessutom kan du förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.	Dessutom kan du förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.	Dessutom kan du förbereda och genom­föra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Resonera kring kunskapsområden och samhällsfrågor med anknytning till franska språket 11	Du kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring några kunskapsområden och samhällsfrågor med anknytning till franska språket och områden där franska talas.	Du kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring några kunskapsområden och samhällsfrågor med anknytning till franska språket och områden där franska talas.	Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring några kunskapsområden och samhällsfrågor med anknytning till franska språket och områden där franska talas.
Jämföra olika områden där franska språket används med egna kunskaper och erfarenheter 12	Du gör då enkla jämförelser med egna erfarenheter och förhållanden i Sverige och drar enkla och till viss del underbyggda slutsatser om vad dessa kan bero på och leda till.	Du gör då utvecklade jämförelser med egna erfarenheter och förhållanden i Sverige och drar utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om vad dessa kan bero på och leda till.	Du gör då välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och förhållanden i Sverige och drar välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om vad dessa kan bero på och leda till.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och
• reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka skönlitterära texter. Att utläsa texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskan. Ordbildning och meningsbyggnad på modersmålet i jämförelse med svenskan.
• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition efter syfte och mottagare.
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Skönlitteratur som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor.
• Språkliga drag, ord och begrepp i skönlitteratur för ungdomar och vuxna.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar och arbetsbeskrivningar. Texternas innehåll, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.
• Översättning av och jämförelser mellan texter på modersmålet och på svenska.
• Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Bildspråk och idiomatiska uttryck.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Aktuella samhällsfrågor i områden där modersmålet talas, i jämförelse med liknande frågor i Sverige.