Civilisationernas framväxt

För mer än femtusen år sedan byggdes det runt om på jorden upp framstående civilisationer som vi kallar för flodkulturer. Detta skedde på olika platser på jorden vid ungefär samma tid och har präglat en stor del av vårt sätt att tänka och leva idag.

Vad ska vi lära oss? Varför just detta?

Under de kommande veckorna (43- 48?) kommer vi att arbeta med historia. Vi kommer att fokusera på flodkulturerna Mesopotamien och Egypten. Därefter kommer vi beröra de stora civilisationerna Antikens Grekland och Romarriket (som växer fram först senare).

I slutet av arbetsområdet ska du känna till:

• varför vi läser historia och hur vi får kunskaper om historien
• var och när de första civilisationerna uppstod och varför de utvecklades
• hur människorna levde (kvinnor, män, barn)
• hur dåtidens samhälle fungerade och styrdes
• vilka delar av vår kultur som har sina rötter i de tidiga civilisationerna
• likheter och skillnader mellan flodkulturerna

Hur ska du lära dig detta?

Du kommer att få:                                                                                                    

• lyssna vid genomgångar
• använda www.binogi.se 
• se faktafilmer och göra tankekartor
• läsa olika texter
• diskutera i helklass och mindre grupp
• göra test i digiexam

Bedömning

Under det här arbetsområdet kommer du framförallt att få träna din analysförmåga men vi kommer också träna din begreppsförmåga och din förmåga att hantera information. Dina förmågor kommer vi att träna både muntligt och skriftligt. Vi kommer ha både muntliga diskussioner och uppgifter där du ska resonera skriftligt. På så sätt får du även utveckla din kommunikativa förmåga. Vi avslutar arbetsområdet med en skriftlig uppgift.

Arbetsmomenten är till för att du ska få chans att visa

• hur väl du kan beskriva civilisationernas orsaker, händelser och konsekvenser
• hur väl du kan föra resonemang om samhällsförändringar och levnadsvillkor
• hur väl du kan se samband mellan dåtid, nutid och framtid
• hur väl du kan använda dig av ord och begrepp som hör till ämnet
• hur väl du kan använda och föra resonemang om historiskt källmaterial

Kunskapskrav historia

	Betyget E	Betyget C	Betyget A
Kunskaper   Resonemang         Samband   Resonemang       Använda källor Resonemang   Använda begrepp	Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.	Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl under byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.