Kemi - kemiska bindningar och periodiska systemet

Varför fyller man inte ballonger med vätgas på marknader längre? Varför fungerar helium så mycket bättre i det syftet? Vilken är egentligen skillnaden i gasernas uppbyggnad?

Tänk så fel de första kemisterna hade när de döpte atomen. Ordet atom betyder nämligen ”odelbar”. Idag vet vi att atomen är uppbyggd av ännu mindre delar och att den har en kärna som elektroner kretsar runt i svindlande fart. Att känna till de olika delarna i atomen hjälper oss att förstå mer av världen runt oss och varför olika atomslag har så olika egenskaper.

Efter avslutat arbetsområde förväntas du:

• Förstå periodiska systemets grundläggande tanke.
• Känna till atomens uppbyggnad.
• Känna till grupperna ädelgaser, halogener och alkalimetaller.
• Förstå hur en jon bildas
• Förstå skillnaden mellan en molekylförening och en jonförening.
• Kunna balansera enkla formler

Aktiviteter och uppgifter:

• Genomgångar och demonstrationer
• Film/bildspel
• Laborationer
• Studier i läroböckerna (Spektrum Kemi sid.340-363, Lpo sid. 15-25)
• studi.se - Kemi - Kemi i naturen, begrepp och teorier (”Periodiska systemet”, ”Jonförening och kovalent bindning”, ”Atomen blir en jon”, ”Atomer bli en molekyl”, ”Atomens och dess delar”)
• Avslutande prov/test

Bedömning:

• Din förmåga att kunna beskriva och förklara uppgifter utifrån målen vid provtillfället.
• Ditt aktiva deltagande under lektionstiden, din förmåga att delta i diskussioner och föra dem framåt.
• Din förmåga att planera, genomföra och dokumentera det praktiska arbetet.
• Din förmåga att kunna dra egna slutsatser.

Centralt innehåll

Kunskapskrav:

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Kriterier

• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.
• Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
• Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.