L'école, un lieu de liberté ?

« Skolan möglar, svettas leda och stinker bläck. » skrev Jules Vallès i L’enfant 1879. Har det blivit bättre ?
Vi läser texter om skolan förr och nu, jämför skolan i olika fransktalande länder och i Sverige. Förklarande, beskrivande, berättande, poetiska och dramatexter hjälper oss att undersöka vad som har förändrats i skolan genom tiderna. Lär vi oss mer nu och hur ?
Det läser Du och skriver om.

Konkretisering av målen

Du ska kunna

• läsa med flyt olika texter om skolan och anpassa läsningen till vilka genrer och texttyper de tillhör,
• sammanfatta skriftligt texternas innehåll,
• svara på läsförståelsefrågor som kräver läsning mellan och bortom raderna (dina förkunskaper),
• ställa skriftliga frågor om en text på 3 förståelsenivåer : 1.Vad står det i texten? 2. Vad säger texten? 3. Fundera över texten,
• bygga upp ett brett ordförråd kring temat skolan vid läsning av texterna genom att arbeta med ordfält och tankekartor,
• skriva olika texter om skolan med språklig variation och precision med ord och begrepp relaterade till skolan,
• använda med säkerhet regler för stavning och språkriktighet både i dikterade texter och i dina egna produktioner,
• skriva berättande texter med anpassad berättarstruktur och med inslag av beskrivningar och dialoger,
• anpassa dina texters innehåll, struktur och språk efter syfte och situation,
• översätta lästa texter om skolan och jämföra skillnader och likheter mellan franska och svenska,
• framföra dina åsikter och ställa frågor i samtal om olika ämnen kring skolan,
• delta aktivt i gemensamma muntliga diskussioner och resonemang i klassen om de lästa texternas budskap,
• jämföra skolan i olika länder om du har egna erfarenheter av det eller om du har sett filmer, läst böcker om det,

Undervisning

Vi inleder arbetsområdet med att lyssna på sången Sacré Charlemagne av France Gall, som beskyller Frankrikes medeltidskung för att ha skapat skolan.

Du får en första tillfälle att visa ditt läsflyt när vi högläser texten, studerar budskapet och kartlägger ämnesorden för skolan. Vi samlar också alla ord och uttryck i texten som stödjer åsikten att skolan är en dålig uppfinning.

En elev genomför en muntlig presentation för att klargöra när och hur i historien skolan har inrättats. Vi planerar då ett antal muntliga elevpresentationer i syfte att jämföra skolsystemen i olika länder (Frankrike, Belgien, Québec, Kongo och Österrike).

Vi gör ett första diktamen om skolstarten för att testa stavning och språkriktighet med särskild vikt på verb i nutid och dåtid. Vi förbereder ett häfte ägnat en serie strukturövningar om verbböjning. Vi studerar även homonymer (grammatiska och lexikaliska) som orsakar svårigheter när det gäller stavning.

Vi öppnar en ordbank för att kartlägga ett stort ordförråd om skolan. Den ska fyllas allteftersom vi läser diverse texter.

Vi läser ett antal texter kring temat skolan: förklarande, beskrivande, berättande, argumenterande, poetiska, dramatexter. Vi studerar texternas innehåll, struktur och syften. Vi spårar bildspråk och metaforer i texterna. Varje text ger tillfällen för muntliga tolkningar och resonemang

Under arbetsområdets gång genomför du minst en strukturerad muntlig presentation om ett valt ämne som rör skolan.

Tillämpning

Efter att ha uppmärksammat berättande, beskrivande och argumenterande texters typiska drag, får du nu skriva en argumenterande text med inslag av berättelse, beskrivningar och dialoger. Det ska handla om en längre skrift där du beskriver din egen skola, berättar om en skoldag samt resonerar och argumenterar om det som gör det till en bra (eller mindre bra) skola. Du får gärna dokumentera din text med några bilder.

Kunskapskrav Åk 6

Hur väl du kan

Förmågor	År 6 – E	År 6 – C	År 6 – A	Kommentar
Läsa med flyt och använda lässtrategier   1	Du läser diverse texter om skolan med visst flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier.	Du läser diverse texter om skolan med rela­tivt gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier.	Du läser diverse texter om skolan med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, använda lässtrategier.
Visa läsförståelse genom samman-fattningar och kommentarer 2	Du visar grund­läggande läsförståelse genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av innehållet i olika texter om skolan och du kommenterar centrala delar med viss koppling till samman-hanget.	Du visar god läsförstå­else ge­nom att göra utvecklade sammanfattningar av innehållet i olika texter om skolan och du kommenterar centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget.	Du visar mycket god läsförstå­else genom att göra välutvecklade sammanfattningar av innehållet i olika texter om skolan och du kommenterar centrala delar med god koppling till sammanhanget.
Resonera om texters budskap   3	Dessutom kan du föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.	Dessutom kan du föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.	Dessutom kan du föra välutveck­lade och väl underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.
Skriva med språklig variation och precision, använda ämnesord och begrepp 4	Du kan uttrycka dig enkelt i skrift med viss språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.	Du kan uttrycka dig utvecklat i skrift med relativt god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.	Du kan uttrycka dig välutvecklat i skrift med god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.
Använda regler för stavning och språkriktighet 5	Du använder då med viss säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som du själv ofta använder och som är vanligt förekommande.	Du använder då med relativt god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som du själv ofta använder och som är vanligt förekommande.	Du använder då med god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som du själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
Jämföra och resonera om skillnader och likheter mellan franskan och svenskan 6	Du kan föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan franska och svenska genom att jämföra franskt och svenskt skriftspråk.	Du kan föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan franska och svenska genom att jämföra franskt och svenskt skriftspråk.	Du kan föra välutvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan franska och svenska genom att jämföra franskt och svenskt skriftspråk
Samtala om bekanta ämnen 7	Du kan samtala om be­kanta ämnen på ett enkelt sätt med ett i huvudsak fungerande ord-och begrepps-förråd.	Du kan samtala om bekanta ämnen på ett utvecklat sätt med ett ända-målsenligt ord-och begrepps-förråd.	Du kan samtala om bekanta ämnen på ett välutvecklat sätt med ett ändamålsenligt och effektivt ord-och begrepps-förråd.
Ställa frågor och framföra dina åsikter i samtal 8	I samtalen kan du ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.	I samtalen kan du ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl.	I samtalen kan du ställa frågor och fram­föra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl.
Berätta om vardagliga händelser så att innehållet framgår 9	När du berättar om var­dagliga händelser beskriver du dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med viss tydlighet.	När du berättar om vardagliga händelser beskriver du dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med relativt god tydlighet.	När du berättar om var­dagliga händelser beskriver du dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med god tydlighet.
Beskriva och resonera om kunskaps-områden med anknytning till franska 10	Du kan på ett enkelt sätt beskriva och resonera om viktiga kunskapsområden med anknytning till franska och områden där franska språket talas.	Du kan på ett utvecklat sätt beskriva och resonera om viktiga kunskapsområden med anknytning till franska och områden där franska språket talas.	Du kan på ett välutvecklat sätt beskriva och resonera om viktiga kunskapsområden med anknytning till franska och områden där franska språket talas.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och
• reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
• Modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskans.
• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
• Muntliga presentationer för olika mottagare.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga i form av skönlitteratur, lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Berättande och poetiska texter som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor.
• Berättande och poetiska texters typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.
• Beskrivande, förklarande och instruerande texter för barn och unga med anknytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.
• Texternas innehåll och deras typiska ord och begrepp.
• Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Synonymer och motsatsord.
• Skolgång i områden där modersmålet talas i jämförelse med skolgång i Sverige.