Konkretisering av målen
Du ska kunna
Undervisning
Vi inleder arbetsområdet med att lyssna på sången Sacré Charlemagne av France Gall, som beskyller Frankrikes medeltidskung för att ha skapat skolan.
Du får en första tillfälle att visa ditt läsflyt när vi högläser texten, studerar budskapet och kartlägger ämnesorden för skolan. Vi samlar också alla ord och uttryck i texten som stödjer åsikten att skolan är en dålig uppfinning.
En elev genomför en muntlig presentation för att klargöra när och hur i historien skolan har inrättats. Vi planerar då ett antal muntliga elevpresentationer i syfte att jämföra skolsystemen i olika länder (Frankrike, Belgien, Québec, Kongo och Österrike).
Vi gör ett första diktamen om skolstarten för att testa stavning och språkriktighet med särskild vikt på verb i nutid och dåtid. Vi förbereder ett häfte ägnat en serie strukturövningar om verbböjning. Vi studerar även homonymer (grammatiska och lexikaliska) som orsakar svårigheter när det gäller stavning.
Vi öppnar en ordbank för att kartlägga ett stort ordförråd om skolan. Den ska fyllas allteftersom vi läser diverse texter.
Vi läser ett antal texter kring temat skolan: förklarande, beskrivande, berättande, argumenterande, poetiska, dramatexter. Vi studerar texternas innehåll, struktur och syften. Vi spårar bildspråk och metaforer i texterna. Varje text ger tillfällen för muntliga tolkningar och resonemang
Under arbetsområdets gång genomför du minst en strukturerad muntlig presentation om ett valt ämne som rör skolan.
Tillämpning
Efter att ha uppmärksammat berättande, beskrivande och argumenterande texters typiska drag, får du nu skriva en argumenterande text med inslag av berättelse, beskrivningar och dialoger. Det ska handla om en längre skrift där du beskriver din egen skola, berättar om en skoldag samt resonerar och argumenterar om det som gör det till en bra (eller mindre bra) skola. Du får gärna dokumentera din text med några bilder.
Kunskapskrav Åk 6
Hur väl du kan
Förmågor |
År 6 – E |
År 6 – C |
År 6 – A |
Kommentar |
Läsa med flyt och använda lässtrategier
1 |
Du läser diverse texter om skolan med visst flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier. |
Du läser diverse texter om skolan med relativt gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier. |
Du läser diverse texter om skolan med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, använda lässtrategier. |
|
Visa läsförståelse genom samman-fattningar och kommentarer
2 |
Du visar grundläggande läsförståelse genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av innehållet i olika texter om skolan och du kommenterar centrala delar med viss koppling till samman-hanget. |
Du visar god läsförståelse genom att göra utvecklade sammanfattningar av innehållet i olika texter om skolan och du kommenterar centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget. |
Du visar mycket god läsförståelse genom att göra välutvecklade sammanfattningar av innehållet i olika texter om skolan och du kommenterar centrala delar med god koppling till sammanhanget. |
|
Resonera om texters budskap
3 |
Dessutom kan du föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap. |
Dessutom kan du föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap. |
Dessutom kan du föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap. |
|
Skriva med språklig variation och precision, använda ämnesord och begrepp 4 |
Du kan uttrycka dig enkelt i skrift med viss språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp. |
Du kan uttrycka dig utvecklat i skrift med relativt god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp. |
Du kan uttrycka dig välutvecklat i skrift med god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp. |
|
Använda regler för stavning och språkriktighet
5 |
Du använder då med viss säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som du själv ofta använder och som är vanligt förekommande. |
Du använder då med relativt god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som du själv ofta använder och som är vanligt förekommande. |
Du använder då med god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som du själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. |
|
Jämföra och resonera om skillnader och likheter mellan franskan och svenskan 6 |
Du kan föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan franska och svenska genom att jämföra franskt och svenskt skriftspråk. |
Du kan föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan franska och svenska genom att jämföra franskt och svenskt skriftspråk. |
Du kan föra välutvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan franska och svenska genom att jämföra franskt och svenskt skriftspråk |
|
Samtala om bekanta ämnen
7 |
Du kan samtala om bekanta ämnen på ett enkelt sätt med ett i huvudsak fungerande ord-och begrepps-förråd. |
Du kan samtala om bekanta ämnen på ett utvecklat sätt med ett ända-målsenligt ord-och begrepps-förråd. |
Du kan samtala om bekanta ämnen på ett välutvecklat sätt med ett ändamålsenligt och effektivt ord-och begrepps-förråd. |
|
Ställa frågor och framföra dina åsikter i samtal 8 |
I samtalen kan du ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. |
I samtalen kan du ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl. |
I samtalen kan du ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. |
|
Berätta om vardagliga händelser så att innehållet framgår 9 |
När du berättar om vardagliga händelser beskriver du dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med viss tydlighet. |
När du berättar om vardagliga händelser beskriver du dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med relativt god tydlighet. |
När du berättar om vardagliga händelser beskriver du dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med god tydlighet. |
|
Beskriva och resonera om kunskaps-områden med anknytning till franska 10 |
Du kan på ett enkelt sätt beskriva och resonera om viktiga kunskapsområden med anknytning till franska och områden där franska språket talas. |
Du kan på ett utvecklat sätt beskriva och resonera om viktiga kunskapsområden med anknytning till franska och områden där franska språket talas. |
Du kan på ett välutvecklat sätt beskriva och resonera om viktiga kunskapsområden med anknytning till franska och områden där franska språket talas. |
|
Syfte:Använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande
|
||||
Kvalité I | Kvalité II | Kvalité III | Kvalité IV | |
---|---|---|---|---|
Språkfärdighet
Hörförståelse
|
Eleven lyssnar och förstår huvudinnehållet i tydligt vardagligt språk om välkända företeelser
|
Eleven förstår uppläst text, samtal, tvprogram, ljudfil och deltar i samtalet om det eleven har hört
|
Eleven återberättar en stor del av innehållet och ställer relevanta frågor till det eleven har hört
|
Eleven lyssnar, förstår och reflekterar över ålders- och nivåadekvata tvprogram, ljudfiler, uppläst text m.m. som gäller dagsaktuella frågor och belyser egna och andras villkor
Eleven för resonemang om texternas/samtals/tvprograms budskap
|
Muntlig interaktion/ produktion
|
Eleven deltar i samtal: ställer frågor, ger svar om ämnen av personligt intresse
Eleven kan uttrycka sina känslor, erfarenheter och tankar
Eleven återberättar strukturerat händelseförloppet i en bok/berättelse eller en film
|
Eleven deltar i samtal om elevens familj, skola, fritidsintressen, erfarenheter o.d.
Eleven använder synonymer och motsatsord
Eleven förstår betydelsen av rätt uttal, betoning och satsmelodi för att göra sig förstådd
|
Eleven ger och tar information och instruktioner, bidrar med relevanta frågor, kopplar till egna erfarenheter
Eleven känner till ords och begrepps nyanser och värdeladdning
Eleven kan göra enkla jämförelser mellan modersmålets och svenskans uttal och satsmelodi
|
Eleven kan utan förberedelse gå in i ett samtal med anknytning till vardagslivet
Eleven i samtalet bidrar med frågor, åsikter, argument och egna erfarenheter
Eleven gör ett medvetet urval av ord och begrepp som passar mottagaren
Eleven gör presentationer anpassade till olika mottagare
Eleven jämför modersmålets uttal, betoning och satsmelodi med svenskans
|
Läsförståelse
|
Eleven läser och förstår huvuddelen av innehållet i texter som består av högfrekvent och åldersanpassat språk som hör till vardag och skola
Eleven skiljer mellan olika slags texter: berättande, poetiska, beskrivande, förklarande och instruerande
|
Eleven förstår i stort sätt olika slags texters uppbyggnad och typiska språkliga drag
Eleven känner till berättande och poetiska texters typiska språkdrag samt deras ord och begrepp
Eleven kan använda ordböcker/andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse
|
Eleven läser med viss flyt
Eleven förstår beskrivande, skönlitterära, förklarande och instruerande texter, återger grundläggande delar av innehållet och samtalar om det
Eleven särskiljer berättande och poetiska texters typiska språkdrag samt deras ord och begrepp
|
Eleven läser med flyt både högt och tyst
Eleven förstår budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna, i åldersanpassad skön- och saklitteratur, sammanfattar och samtalar om läsningen, reflekterar över texternas budskap
Eleven förstår modersmålets grundläggande struktur i jämförelse till svenskans
|
Skriftlig produktion
|
Eleven skriver enkla sammanhängande texter om sina intressen och upplevelser
Språkbruket är någorlunda varierat, synonymer och motsatsord förekommer
|
Eleven skriver berättande och beskrivande texter som har en viss struktur
Eleven använder synonymer och motsatsord
Eleven tillämpar några vanliga skrivregler
Eleven använder ordböcker, andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse
|
Eleven skriver berättande, beskrivande, informerande texter som har viss språklig variation med vardagliga och skolrelaterade ord
Eleven använder med viss säkerhet några vanliga regler för språkriktighet
|
Eleven skriver texter som har tydlig struktur och språklig variation med inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp
Eleven använder nyanserat och värdeladdat språk för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter
Eleven använder några vanliga regler för språkriktighet
Eleven kan föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålets och svenskans skriftspråk
|
Kultur och samhälle
|
Eleven känner till några seder och traditioner från områden där modersmålet talas och jämför dem med svenska traditioner
|
Eleven berättar om för eleven betydelsefulla traditioner, skolan och skolgången och kan jämföra med svenska traditioner och skolan
|
Eleven har kunskaper om geografi och kultur i områden där modersmålet talas
|
Eleven berättar om viktiga seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas, samt jämför dem med svenska förhållanden
Eleven kan jämföra skolgång i området där modersmåls talas med skolgång i Sverige
|