Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik åk 2

Skapad 2016-11-01 13:55 i 0 Lextorpsskolan F-6 Trollhättan
Grundskola F – 3 Matematik
Som du vet finns matematik överallt och används dagligen. Nu lär vi oss räkna med större tal. Matematik är spännande och roligt! Häng med och lär tillsammans med oss alla!

Innehåll

Vad ska vi lära oss?

Matematik i årskurs 2

I åk 2 arbetar vi utifrån Favorit matematik 2A och 2B.

Du ska lära dig:

  • talområdet 0-1000
  • addition och subtraktion med uppställning
  • jämföra figurer och se likheter och skillnader
  • namn och bild för rektangel, kvadrat, månghörning, kub, cirkel, rätblock och klot.
  • geometriska mönster.
  • hela klockan, digitalt och analogt och tidsföljd
  • vikt, volym, massa och längd
  • göra egna uppgifter och lösa andras.
  • multiplikation 2, 3, 4, 5 och 10
  • division
  • tal i bråkform
  • avrundning och överslagsräkning
  • punkt, linje, stråle, öppen polygon och olika vinklar
  • jämföra tal
  • dubbelt och hälften

 

Hur ska vi arbeta?

  • Vi kommer att arbeta laborativt och ha matematiska samtal i klassrummet.
  • Vi kommer att arbeta i matematikböckerna 2a och b.
  • Vi kommer att ha genomgångar i både helklass och i grupper.
  • Vi kommer att arbeta med problemlösning både enskilt, i par och i grupp.
  • Vi använder oss av iPads som ni får träna matematik på.
  • Vi kommer att arbeta med färdighetsträning med hjälp av arbetsblad och laborativa materiel och övningar.

 

 

Kunskapskrav

Kunskapskraven utgår från följande områden:

  • Taluppfattning och tals användning
  • Algebra
  • Geometri
  • Sannolikhet och statistik
  • Samband och förändring
  • Problemlösning

 

 

Bedömning

Under arbetets gång ska du redovisa det du lärt dig genom att göra diagnoser, delta i diskussioner och praktiskt visa hur du löser uppgifter.

Vi bedömer din förmåga att:

  • använda talen 0 - 1000
  • jämföra figurer och se likheter och skillnader
  • namn och bild för rektangel, kvadrat, månghörning, kub, cirkel, rätblock och klot.
  • räkna addition och subtraktion med uppställning
  • räkna addition och subtraktion 0-1000
  • fortsätta ett geometriskt mönster
  • läsa av hela klockan och tidsföljd
  • mäta med vikt, volym, massa, längd
  • göra egna textuppgifter och lösa andras

 

 

Arbetstid

Årskurs 2.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
    Ma
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Ma
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    Ma
  • föra och följa matematiska resonemang, och
    Ma
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
    Ma
  • Centralt innehåll
  • Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
    Ma  1-3
  • Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
    Ma  1-3
  • Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
    Ma  1-3
  • De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
    Ma  1-3

  • Ma  1-3
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
    Ma  1-3
  • Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
    Ma  1-3
  • Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
    Ma  1-3
  • Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
    Ma  1-3
  • Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
    Ma  1-3
  • Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
    Ma  1-3
  • Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
    Ma  1-3
  • Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
    Ma  1-3
  • Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
    Ma  1-3
  • Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Ma  1-3
  • Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
    Ma  1-3
  • Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
    Ma  1-3
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
    Ma  1-3
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
    Ma   3
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
    Ma   3
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
    Ma   3
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
    Ma   3
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
    Ma   3
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
    Ma   3
  • Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
    Ma   3
  • Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
    Ma   3
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationera.
    Ma   3
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
    Ma   3
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
    Ma   3
  • Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
    Ma   3
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
    Ma   3
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
    Ma   3
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
    Ma   3
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
    Ma   3

Matriser

Ma
Matris i matematik, år 1-3

Matematik

beträffande tal och talens beteckningar

Jag kan läsa och skriva tal och ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-20.
Jag kan läsa och skriva tal och ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-100.
Jag kan läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-1000.
Jag kan läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-10000.
Jag kan jämföra och storleksordna tal inom heltalsområdet 0-20.
Jag kan jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet 0-100.
Jag kan jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet 0-1000.
Jag kan jämföra, storleksornda och dela upp tal inom heltalsområdet 0-10000.
Jag kan beskriva mönster i och fortsätta enkla talföljder t.ex. 2, 3, 4, 5 eller 16, 15, 14, 13, inom talområdet 0-20.
Jag kan beskriva mönster i och fortsätta enkla talföljder t.ex. 3, 6, 9 eller 30, 20, 10 inom talområdet 0-100.
Jag kan beskriva mönster i talföljder som t.ex. 3, 6, 12, 24 och 12, 23, 34, 45.
Jag kan beskriva svårare mönster i talföljder som t.ex. 18, 17, 16, 14, 13, 12, 10,9.
Jag kan 2- 5- och 10-hopp.
Jag förstår sambandet mellan upprepad addition och multiplikation. Jag kan räkna mulitplikation med 2, 5 och 10:ans tabeller.
Jag kan räkna 2, 5 och 10:ans tabeller med stor säkerhet och visar förståelse för talmönstren i tabellerna.
Jag kan använda mig av hela tabellen, samt 3, 4:ans tabeller med stor säkerhet.

beträffande räkning med positiva heltal

Jag kan beskriva en räknehändelse utifrån ett givet uttryck t.ex. 3+5, 7-4.
Jag kan skriva en räknehändelse utifrån ett givet uttryck t.ex. 54-32, 24+7.
Jag kan förklara vad de olika räknesätten står för och deras samband med varandra med hjälp av till exempel konkret material eller bilder.
Jag kan använda de fyra räknesätten när jag skriver egna räknehändelser.
Jag kan räkna i huvudet med räknesätten addition och subtraktion när talen och svaren i uppgifterna ligger inom talområdet 0-10.
Jag kan räkna i huvudet med räknesätten addition och subtraktion när talen och svaren i uppgifterna ligger inom talområdet 0-100 utan övergång och 0-20 med övergång.
Jag kan räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 med enkla tal inom ett utvidgat talområde.
Jag kan räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-100.
Jag kan välja räknesätt för att lösa enkla och elevnära matematiska problem.
Jag kan välja och anväda begreppen för de fyra räknesätten vid problemlösning.
Jag kan välja, använda begreppen för de fyra räknesätten vid problemlösning och redovisa en lösning i flera steg.
Jag kan addera och subtrahera tal med hjälp av enkla skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet 0-100.
Jag kan addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet 0-200.
Jag kan addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder och uppställning när talen och svaren ligger inom talområdet 0-200.
Jag kan förstå likhetstecknets betydelse och kan lösa ekvationer inom talområdet 0-10 t.ex 3+_=8.
Jag kan lösa enkla ekvationer inom talområdet 0-20 t.ex. 8 + _ = 15 eller 12 - _ = 7
Jag kan lösa enkla ekvationer inom talområdet 0-100 t.ex. 88 + _ = 100 eller 86 - _ = 75.
Jag kan lösa svårare ekvationer inom talområdet 0-200 med övergång t.ex. 95 +_= 175 eller 120 - _ = 80.

beträffande geometri

Jag kan känna igen och namnge de geometriska figurerna rektangel, triangel, kvadrat och cirkel.
Jag kan känna igen, jämföra, beskriva, rita och namnge de tvådimensionella geometriska figurerna rektangel, triangel, kvadrat och cirkel
Jag kan känna igen, jämföra, beskriva och namnge de tredimensionella geometriska figurerna rätblock, pyramid, kub, klot och cylinder.
Jag kan rita och avbilda de tredimensionella geometriska figurerna rätblock, pyramid, kub, klot och cylinder.

beträffande mätning

Jag kan jämföra längder och massor med hjälp av konkret material.
Jag kan jämföra längder, massor och volymer med hjälp av konkret material.
Jag kan göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor och volymer.
Jag känner till måttenheterna cm och kg.
Jag kan uppskatta och mäta längder, massor och volymer med måttenhetern: m, cm, hg och kg.
Jag kan uppskatta och mäta längder, massor och volymer med måttenheterna: km, m, cm, g, hg, kg, dl och l.
Jag kan avläsa klocka analogt: hel, halv timme och jag kan veckans dagar i kronologisk ordning.
Jag kan avläsa klockan analogt: hel, halv, kvart i, kvart över och jag kan beräkna tidsskillnader mellan hela timmar. Jag kan årets månader i kronologisk ordning.
Jag kan avläsa klockan analogt och jag kan beräkna tidsskillnader inom timmen samt mellan timmar och minuter.
Jag kan avläsa hela klockan digitalt och beräkna tidsskillnader.

statistik och sannolikhet

Jag kan sortera enkla data i passande kategorier.
Jag kan avläsa en tabell och ett stapeldiagram och fortsätta ett redan påbörjat stapeldiagram.
Jag kan genomföra enkla undersökningar och fylla i ett stapeldiagram.
Jag kan genomföra enkla undersökningar och samla in data och rita detta i en egen tabell och ett eget stapeldiagram.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: