Varför?

På Lineheds förskola har vi gemensamt tema "Världen". Vi frågade barnen vad "världen" betyder för dem och utifrån deras tankar bildade vi tre olika projektgrupper: solsystemet, länder och städer samt familjen. I de tre olika projekten tänker vi på att verksamheten ska tilltala både flickor och pojkar och alla får samma möjligheter att delta. I projekten ska barnen få möta många olika ord och begrepp och utveckla förståelse för dessa.

Våra utvecklingsområden för läsåret är:

• utveckla arbetet med att involvera vårdnadshavarna i vår verksamhet;
• fortsätta att ta tillvara barnens olika intressen och den populärkulturen de visar för oss;
• ge barnen möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga på många olika sätt.

 Syfte

Tillsammans med barn och vårdnadshavare utveckla verksamheten på Laban genom att sammanbinda barnens erfarenheter och intresse med det vi gör på förskolan och utveckla det vidare.

För barnen

Genom de olika projekten ska barnen få möjlighet till delaktighet och inflytande samt förståelse för demokratiska värden. Barnens ska få möjlighet att rösta om temats innehåll, göra olika tankekartor, välja grupptillhörighet. Genom projektet ska barnen få möjlighet att på olika sätt utveckla sin skapande förmåga och genom detta förmedla upplevelser och tankar. De får möjlighet att utveckla sin förståelse för sin närmiljö och det samhället som finns där, men också för det som finns längre bort t.ex. solen och månen och se samband mellan det stora och det lilla.

För pedagogerna

Att vi som pedagoger tar tillvara på våra olika intressen och kompetenser och lära av varandra.

Prioriterade mål utifrån Normer och värden 2:1

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

Prioriterade mål utifrån Utveckling och lärande 2:2

Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld;

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama;

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Prioriterade mål utifrån Barns inflytande 2:3

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Planera och genomföra

Arrangera miljöer/situationer/relationer som möjliggör:

det kompetenta barnet

•  Ge barnen förutsättningar att lyckas genom att ha förtroende för deras förmåga, få dem att känna tillit till sin egen förmåga, uttrycka sig på många olika sätt och använda sina sinnen. Vi ställer frågor till barnen som utmanar deras tankar och teorier om projektens innehåll.

barns inflytande

• Barnen får möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten samt förståelse för demokratiska värden genom exempelvis rösta om temats innehåll, göra olika tankekartor, välja grupptillhörighet, ta foto. Barnen får inflytande i projekten genom att de får reflektera om innehållet efter varje aktiviteten samt ge förslag på hur vi kan gå vidare.

vårdnadshavares involvering

• Vi involverar vårdnadshavare genom t.ex. svara på frågan om vad de brukar göra tillsammans med barnen, att ta bilder på hemmiljö, att ge vårdnadshavarna möjlighet att uttrycka sina tankar om hur vi kan utveckla våra projekt på föräldramöte och utvecklingssamtal. I kapprummet finns det möjlighet för föräldrar att låna böcker på olika språk med anknytning till teman.

kreativitet och de hundra språken

• I projekten får barnen möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt och använda sig av olika tekniker så som papé maché, böcker, film, dans, drama, Google maps, bilder, populärkultur och Puppet Edu.
• Gemensamt för de tre projekten är att ge barnen möjligheter att lära och uttrycka sig på många olika sätt och med alla sina sinnen.
• Lärväggen ger möjlighet för barnen att se vad kompisarna har gjort i de olika grupperna och "smitta" varandra till nya upptäckter. Vid matbordet sitter barnen blandade för att ge de möjlighet till samtal kring projektarbetet. Våra lärväggar är synliga från kapprummet vilket ger barnen möjlighet att locka in sina vårdnadshavare och andra vuxna att se vad barnen gör i de olika projekten.

nyfiket, lustfyllt, utmanande, lärande och utforskande aktiviteter

•  Vi använder oss av barnens populärkultur t.ex. "Mästarflygarna", litteratur, IKT för att väcka barnens nyfikenhet och intresse. Vi rör oss i närområdet på olika sätt, både fysiskt och med hjälp av Google maps. Vi utgår från det barnen redan känner till och utvecklar det vidare.

introduktion av material, aktiviteter, rutiner mm

• I våra lärmiljöer har barnen tillgång till material och aktiviteter med olika utmaningar som tillhör projektet, men som även utmanar dem utanför projektets innehåll. Vi har olika pussel med solsystemet, länder och familj och kultur som teman samt flera olika spel. Dessutom har vi jordglob och solsystemet respektive världskarta affischer som kan användas som underlag till Blue-Bot.

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Vi och barnen tar bilder med hjälp av Ipad. Vi antecknar både våra och barnens reflektioner. Enskild och tillsammans med barnen gör vi PicCollage och Collage av bilderna.

Vi dokumenterar under de planerade aktiviteterna och direkt efter aktiviteterna om det finns möjlighet.

Ansvarig pedagog för varje projekt dokumenterar själv eller tillsammans med barnen. Anita ansvarar för projektet ”Solsystemet”, Tanja ansvarar för projektet ”Städer” och Danijela ansvarar för projektet ”Familj och bostäder”.

Barnen får möjlighet att reflektera och utvärdera varje aktivitet samt ge förslag för nya aktiviteter. Barnen får återkomma till dokumentation genom vår lärvägg och sina pärmar. Ansvarig pedagog för varje projekt reflekterar och analyserar under och efter aktiviteten samt efter avslutad period.

Koppling till teori, forskning - vetenskaplig grund

I grunden för vårt arbete var det sociokulturella perspektivet (Vygotskij, Bruner, Säljö) som ansåg att barnen utvecklar sina förmågor genom samspelet med andra barn och vuxna med hjälp av olika artefakter. Vi har valt flera artefakter så som papé maché, böcker, film, dans, drama, Goggle maps, bilder och Puppet Edu. Vygotskij (1999) lyfter fram att språket i samspel med andra individer är avgörande för barnens språkutveckling. Vygotskij menar att genom kommunikation med andra individer skapas bland annat kunskap (Vygotskij i Sträng & Persson, 2003).

Vi arbetar både i stor grupp för att alla ska vara inkluderande och i mindre grupper för att alla ska få talutrymme. Genom att ha variationer av arbetsformerna så bidrar det enligt Westerlund (2011) till att barnen på olika sätt kan utöka inflytande i förskolan

Vi använder det interkulturella perspektivet (Bergstedt & Lorents 2004; Lunneblad, 2013) för att skapa förståelse för innebörden av det som sker mellan barnen och barnen och vuxna samt analysera leksaker och andra material som vi använder på avdelningen. Vi är medvetna om att våra barns och föräldrars olika kulturella/och etniska bakgrund, erfarenheter och kunskaper har inverkan på barnens lärande och vi ser det som resurser och tillgångar. Det interkulturella perspektivet hjälper oss att uppnå tolerans, social rättvisa, ömsesidig respekt och jämlikhet samt att göra barnen och föräldrarna delaktiga i processen. I vårt arbete har vi haft användning av utbildningen ”Bygga broar”.

Sandqvist (1998) anser att det är viktigt att pedagogerna låter barnen kliva in i varandras världar för att bryta manliga och kvinnliga mönster. Inom det posthumanistiska perspektivet beskrivs det att individer “blir till” genom de aktörer som förekommer. Kön och genus ses som något som ständigt är i förändring och som skapas i praktiken av aktörerna. I förskolan innebär detta synsätt att konstant granska villkoren för barns subjektskapande. (Taguchi, Bodén & Ohrlander, 2011). Vi valde tre genusneutrala projekt för att motverka traditionella könsmönster och ge både flickor och pojkar möjlighet till samma förutsättningar.