Skolbanken Logo
Skolbanken

Pedagogisk planering: arbeta med språket genom sagan

Jungfrustigens fsk/Bosgårdens ped. enhet, Mölndals Stad · Senast uppdaterad: 1 september 2020

Genom att läsa, berätta och dramatisera sagor vill vi utveckla barnens språkliga förmåga och väcka intresse för litteracitet.

Varför? Koppling till läroplan. Varför ska vi välja just detta innehåll? (Utifrån barnens förmågor, förståelse och intressen.)

Syftet är att utifrån olika sagor ge alla barnen erfarenheter av muntligt berättande som kommunikationsform och genre, något som stimulerar och utvecklar språket och fantasin. För att konkretisera berättandet tar vi hjälp av bilder, text, handdockor och övrigt material.

Vad? Vad vill vi barnen ska få erfara/lära? Vad är barnen intresserade av? Vad har barnen delaktighet och inflytande i? Lärande objekt: Vad riktar vi barnens intresse mot, utvecklar deras förståelse för och undervisar om.

Barnen erbjuds delta i undervisning där berättandet i olika former är i fokus utifrån bilder och konkret material. I tidigare fokusområden har vi arbetat med berättande som form för undervisning och kommunikationsväg med barnen, något vi upplevt att barnen visat intresse och engagemang kring. Under berättandets gång försöker vi få med barnen i berättandet och efteråt  samtalar vi om vad som hänt och på så sätt involveras barnen i berättelsen och detta leder till ökad språklig stimulans. 

Vad ska barnen få erfara/lära på utbildningen? Till exempel pedagogiska miljöer.

Efter att vi avslutat berättandet av sagan i undervisningsform kommer barnen möta sagan utifrån bilder som vi sätter upp som dokumentation. På så vis lever sagan vidare i utbildningen och vi kan berätta, samtala och fundera vidare tillsammans. 

Hur? Vilken metod ska jag använda för att skapa bästa tänkbara förutsättning för lärande? Koppling till teorier och beprövad erfarenhet. Vilka kunskaper behöver jag skaffa mig? Hur gör vi det möjligt för barnen att nå målen? Hur skapar vi/ser lärmiljön ut? Hur utvärderar vi/tar vi reda på om målen uppfylls?

Under undervisningarna delas barnen in i mindre grupper då vi upplever att detta är gynnsamt för barnen. Det är lättare för samtliga att aktivt delta. 

Vi dramatiserar olika sagor, däribland temasagan, med hjälp av bilder och konkret material. Vi väljer berättelser som har en igenkänningsfaktor för barnen för att barnen ska kunna koppla händelser till egna erfarenheter och på så sätt få lättare att ta till sig språket och själv kunna uttrycka sig. För att ytterligare vidga barnens upplevselse ser vi till att även läsa sagan så barnen får uppleva det skrivna språket samt att vi använder oss av smart- Tvn för att "läsa" då vi upplever  att detta sätt gör det enklare för barnen att hänga med i berättelse då alla ser bilderna samtidigt som pedagogen läser. 

På ett lustfyllt sätt och som en arbetsform där barnen är aktiva, blir berättandet en del i utvecklingen av språket och kommunikationen för barnen. Berättandet som genre är en viktig del i språkutvecklingen och barnens litteracitet. Om detta skriver Björklund (2009) i sin avhandling Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, text, och tecken i förskolan om litteracitet hos de yngsta barnen i förskolan, alltså alla olika bilder, symboler, texter och muntligt tal som barnen erfar i sociala sammanhang. 

Hur planerar vi att arbeta med: Normkritiskt förhållningssätt, flerspråkighet, hållbar utveckling, Grön flagg, kulturell mångfald, estetiska lärprocesser, motorik och hälsa samt värdegrund.

Vi låter barnen få möjlighet att dramatisera utefter en saga och på så sätt arbetar vi med estetiska lärprocesser. Genom dramatiseringen utmanas även barnen  i sin motorik. 

För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

  • Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
  • Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området.
  • Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
  • Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att diskutera hemma tillsammans med sina barn.

Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback