Språkhistoria

Hur kommer det sig att vi har så många ord som är likt engelskan eller ord som kommer från arabiskan, tyskan, franskan?! Språket är konstant i utveckling, även så svenskan. Vi tittar på vart den kommer ifrån och vart den är på väg och fördjupar oss sedan i några av de typer av språk som finns runt oss.

Konkretisering

Du ska:

• ha kännedom om och förstå svenska språkets utveckling
• ha kännedom om vad som påverkar språk och förstå hur det påverkas
• ha kännedom om och förstå olika typer av kategorier för lånade ord
• presentera och förmedla fakta 

Arbetssätt

Vi pratar om språken som finns i världen och tittar på språkträdet där vi får illustrerat hur språken är besläktade. Därefter delas ni in i grupper och varje grupp får ansvar för en språkepok inom det svenska språket.  I gruppen ska ni ta reda på fakta såsom kännetecken, lånord, tid, samhället och texter från er tidsepok. Detta ska sedan redovisas dels muntligt i en presentation dels skriftligt i ett dokument som sedan resten av klassen får del av. Den skriftliga delen ligger till grund för ett prov i slutet av arbetsområdet.

Bedömning

Jag kommer i huvudsak att bedöma:

• din kunskap om svenska språkets utveckling 
• din kunskap om lånade ord och din förståelse för hur de delas in i olika grupper
• din förmåga att presentera och förmedla fakta
• din förmåga att söka och sammanställa fakta
• din förmåga att följa instruktioner

Läroplansmål

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
• Nya ord i språket, till exempel lånord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kriterier

• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.