Öjersjö förskolor Teamplan - Månen vt 17

Öjersjö förskolor

Där det goda lärandet och det goda mötet står i centrum

Vi fyller varje barns tid på förskolan med lustfylld lek och lärande.

Detta gör vi genom personlig professionalism, värna om allas lika värde och se möjligheter framåt.

Vi möter varje barn och vårdnadshavare med glädje, nyfikenhet och kunskap.

Vi lär och utvecklas tillsammans och arbetar framåt mot nya möjligheter.

Vi skapar framtiden, och starten på det livslånga lärandet grundas hos oss

 

Resultat - Hur blev det?

Hjälpfrågor: Vad ser vi? Vad visar barnen intresse för? Hur vet vi det? Vilka lärprocesser är barnen inne i?

Utvärdering av hemvisten Månen ht16

Månens lärmiljöer

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, ta ansvar för sina handlingar, förstå och handla efter demokratiska principer genom att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Vart är vi?

Stationsformen och aktivitetstavlan som används ger barnen stöd i valet att ha ett inflytande och en delaktighet i sin vardag. Formen ger barnen stöd att värna om sin lek just vid tillfället. En aktivitet kan ge barn än större variation samt fler möjligheter att samarbeta med olika kamrater.

Månens barngrupp vistas på 2 hemvister vilket genererat i att ena sidan ska inspirera till matematik i olika former. Stationerna som utmanar och inspirerar barnen är Legostation, ett byggrum, matematiska spel, olika material som kan väga och mäta, plusplus, magneter (Geotece) med mera.

Den andra sidan har utrustats med språklig inspirations stationer av olika slag. Det finns stationer för att rita och skriva. Barnen har tillgång till ”hemmagjorda” böcker att själva skriva samt rita tillexempel en egen saga. Stationer för spel av olika karaktärer, pussel av olika modeller med mera. Det mindre rummet har barnen valt att använd till en egen affär.

I mitten finns vår estetiska del med en ateljé där det gjorts en omfördelning av hyllor och material. Det har även tillförts naturmaterial samt annat material som kan inspirera till skapande. Vi låter barnen möta både nytt och gammalt material för att skapa erfarenheter som utmanar dem vidare i utvecklingen.

Hur blev det?

Genom att hörsammat barngruppens tankar och intressen har olika miljöer utvecklat på Månen. På efterfrågan av visst material har vi kunna bistå med olika material. I affären som barnen byggt upp har de själva samlat material hemma som de senare tillför. Barnen har fått en kassapparat, sedlar, småmynt. De har gjort prislappar som satts upp på de platser där varan finns med mera. Vi har även fått flera olika material från en vårdnadshavare som arbetar i en mataffär. Vi ser att rolleken i affären har utökat kamratskapet samt det sociala samspelet mellan olika konstellationer av grupperingar.

Vi ser ett ”flöde” på barnen mellan de olika stationerna inom alla områden. Barnen har blivit mer ”självgående” i sina val av aktiviteter. Det sker en fördelning i nya grupperingar samt att några av barnen utmanar sig själv i sitt utforskande inom både nya samt gamla intresseområdena som finns.

Månens egna mål för ht 2016:

• Göra barnen delaktiga i deras vardag
• Påvisa hur deras inflytande syns för dem
• Skapa lärmiljöer utifrån intressen
• Skapa utmaningar som är relevanta för den nivå som efterfrågas
• Synliggöra barnens delaktighet och inflytande för dom själva.

Naturvetenskap och teknik

Förskolan ska sträva efter att varje barn kan ställa frågor om och samtal om naturvetenskap, urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

Både nya och gamla tekniker har fortsatt att utmana barnen till nya erfarenheter. Under den sista delen av terminen har barnen deltagit i olika experiment genom vår julkalender. Under våra skogsdagar har barnen fått delta i olika aktiviteter som varit styrda av en pedagog. De har samlat naturmaterial till skapande verksamhet på förskolan.  

Vart är vi:

Utifrån vistelsen i skogen har barnens intresse för natur och naturvetenskap blivit större och det finns en genuin nyfikenhet hos barnen. De olika tekniker som barnen utforskat har breddats och kommer att fortsätta att erbjudas samt göra tillägg av nya infallsvinklar samt material. I vår ateljé har det erbjudit massor av olika material som inneburit nya tekniker både för skapande samt måleri 

Hur blev det:

Det finns fortfarande områden som vissa av barnen inte utforskat inom de olika tekniker som finns vilket innebär att detta måste erbjudas under våren. Dessa tekniker samt skapande områden kommer vi att fortsätta erbjuda barnen i derasvardag. Vi ser ändå nu på slutet av terminen att intresset för ateljé ökat och att barnens alster fått en djupare nivå, exempel på detta är deras arbeten i lera som utvecklats från en ”lerklump” till skålar eller skidåkare. Här syns hur deras strategier för vilka material som kan mötas och att de finns inga begränsningar för detta. Det finns vissa kopplingar mellan materialet från skogen och de tekniker som vi erbjuder. Skogen har barnen på egen hand använt sig av en stock som de lagt upp på flera andra stockar. Här har de prövat på rörelsens förmåga genom att de konstruerat en ”gungbräda”. Detta har inneburit att flera barn samarbetat samt samspelat kring en uppgift. Barnen har själva hittat strategier för hur de skall gå tillväga i konstruktionen.

Språk

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv. Utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

Vart är vi?

Vi har delat in barngruppen i tre mindre grupper där vi arbetar med turtagning och att lyssna på varandra. Vi pratar om månader, dagar, och år för att skapa en helhet på året. Vi kopplar också ihop namn och adressen till varje barnens familj på olika sätt. På vilan som också sker i de mindre grupperna läser vi böcker utifrån barnens intressen. En av grupperna ritar och skriver under tiden och förknippar övningen med att de lyssnar på sagan. Dessa bilder skapar reflektioner hos barnen kring sagan. Vi leker grupplekar både inne och ute. Exempel på detta är Ett två rött ljus, Pomeripossa, Knack- knack kommer råttan ut, Mystiska mannen med mera. Det förkommer sångsamling i olika konstellationer. Vi har satt upp ord vid olika saker så som klocka fönster bord stol vägg med mera. Detta för att stimulera och inspirera till att intresset för språket skall öka. Vissa av barnen ritar och skriver ena sago i böcker som vi tillverkat för ändamålet. Barnen har även ett intresse för Pokémon samt barnprogrammet ”Labyrint”.

Hur blev det?

De flesta av barnen känner igen sitt namn och många av barnen kan skriva sitt namn. Många vet även vilka bokstäver som de kan koppla ihop med sina familjemedlemmar. De flesta barnen kan sina adresser, för- och efternamn, föräldrars namn och sitt mellan- efternamn. Vi märker en ökning av ordförråden hos barnen allt eftersom dialogerna i det sociala samspelet som ökat i omfattning. Samarbetsövningarna samt nya kamratkonstellationer har gett barnen verktyg som de använder i sina vardagliga lekar tillsammans med kamraterna. Barnen visar oss intresse för Pokémon samt Labyrint vilket inneburit att vi börjat diskutera –Hur går vi vidare? Inom de olika intresseområdena möter barnen många svåra namn och ord vilket innebär ökad kunskap. Barnen leker, hittar på olika roller, spelar spel med mera som är kopplat till dessa olika områden.

Inspiration till läsning/ljusning/spökskrivning

Stationen som skapat för att rita och skriva har inspirerat barnen till ”spökskrivning” vilket även väcker intresse för skriftspråket. Att få återberätta sin egen saga utifrån den färdiga boken stärker barnens inspiration till fortsatta utmaningar. Spökskrift är när barn själva kombinerar bokstäver till långa ord ett slags laborerande med bokstäver.

Matematik

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna eller andras problemställningar.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning, grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring.

Vart är vi?

Samlingen har gett barnen en insyn i antal & mängden, detta genom räknandet av hur många barn som är på plats i gruppen och hur många som är borta. Även genom ramsor har de fått ”rabbelräkna” vilket skapat ett intresse för siffror, men även när de spelar spel har det väcks intresset för siffror och dess innebörd. En siffervägg är anordnad med siffror. Att sätta barnens bilder fem och fem generar ett tolkande och igenkännande som ger barnen en förförståelse för mängden och antalet. Barnen har vistats i skogen under hösten, där de fått utforska skogens alla möjligheter. Genom olika uppgifter i skogen har barnen utfört matematiska ting.

Hur blev det?

Genom det material inom matematik som erbjudits barnen har de fått ”leka” sig in i det området. Rum, form och läge har de fått möjlighet att träna mycket genom olika bygg och konstruktions lekar och andra enklare övningar. Genom vår mattestation har de erbjudits olika matematiska material som utmanat de vidare. Intresset för matematik har varierat i olika perioder. Olika matematiska spel har utmanat dem både i addition samt subtraktion men också med att spela med två tärningar. En vägg är gjord för att leka matematik med siffror samt plus- minus och lika med tecken. Denna vägg har inte haft den genomslagskraft som vore önskvärt. I sagans värld har barnen läst om herr Pinneman vilket genererade i att barnen letade pinnar i skogen som var så långa som herr Pinneman. Utifrån material ur boken ”Leka och lära matematik ute” har barnen nyfikenhet samt upptäckarglädje väckts för naturen. Här har de erbjudits att göra mönster av naturmaterial. De har även samtalat kring naturens material och vilka likheter samt olikheter det finns inom naturens egna material.

Rörelse/hälsa

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmågan och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.

Vart är vi?

Varje vecka under hösten har gruppen varit i skogen eller på lekplatser där den motoriska träningen utmanats. Vi har även strävat efter att vistats ute en stund varje dag vilket mestadels varit på förskolans gård. Vissa av barnen har i olika mindre grupperingar varit nere på Justin Bäver bakom Kulturum.

Hur blev det?

Barnen har fått en kroppsuppfattning som innebär att det utmanar sig själva i olika lekar, musklerna stärks i takt med att barnen använder kroppen på annat sätt. Motoriskt sker en utveckling där varje barn lär sig kroppen smidighet vid ansträngningar. Vissa av barnen i gruppen har insett sin egen utveckling och lyckan över att kroppen har förmåga att klara av saker som de inte gjort innan. De visar stolt upp sin nyvunna kunskap för alla som vill titta. Detta har blivit synligt genom att flera av barnen utmanat sig själva i klättring både på bergshällar samt klätterställningar som de mött under dessa utflykter.  

Analys och sammanfattning  

Vi startade terminen med metoden av att observera och lyssna in alla barnen för att få en uppfattning av vad deras intressen var. Där efter fick barnen berätta vad för saker och material de behövde för att kunna vara på de olika stationerna som vi börjat bygga upp. Alla barnen har bidragit på ett eller annat sätt att sätta prägeln på Månen miljö.

Vi upptäckte ganska fort på terminen att vi måste dela gruppen i mindre grupperingar för att kunna skapa en tillvaro som var acceptabel för barn och vuxna. Det blev starten till en mindre omorganisation där det bildades tre mindre grupper. Dessa grupper följer varandra under de flesta aktiviteter som är styrda av en vuxen. Det innebär att exempelvis den gula gruppen har gemensam aktivitet, vila samt toalett. Tisdag, onsdag och torsdag är de förmiddagar som är vuxenstyrda. Skogen är under tisdagen och det innebär att varje grupp utifrån färg har en aktivitet i skogen. Onsdag och torsdag sker aktiviteten oftast på förskolan. Resterande tid på förskolan har varje barn möjlighet att själv välja sin aktivitet samt kamrat att vara tillsammans med. Barnen går ifrån lunchen gemensamt med dem som satt suttit vid bordet. Vi försöker med detta att forma ett lugn vid övergången till vilan. Dessa grupperingar försöker vi även hålla när vi skall gå till tamburen. För att se de samspel samt dialoger som uppstått har vi valt att använda oss av dessa metoder och strategier. Utifrån barnens val inom de områden de samspelar med kamraterna har vi pedagoger fått ta del av andra hypoteser och strategier när barnen skapat, konstruerat, haft frågeställningar med mera.

Barnen som är födda 2011 har fått utmaning i att vara veckans kock tillsammans med kocken i köket. Detta har varit ett mycket uppskattat moment där barnen varit förväntansfulla inför uppdraget. De har gemensamt med kocken bestämt måltidens innehåll, hjälpt till att tillaga samt servera maten på de avdelningar som äter klockan 11:00. i sin egen grupp har ”veckans kock” berättat för sina kamrater vad som blivit gjort i köket. Alla väntade intensivt på sin tur. Under senare delen av hösten avbröts ”veckan kock” på grund av sjukdom på huset under en längre period.

Barnen har även varit på biblioteket i skolan samt biblioteket nere i Kulturum. Här har barnen fått möjlighet att själva upptäcka och utforska böcker, miljön med mera. Under vissa av dessa tillfällen har det inneburit att de fått åka buss och utmanas i det samspelet. Vid de tillfällena som barngruppen varit på biblioteket i Kulturum har de även fått möjlighet att utforska Justin Bäver på den nya lekplatsen. Här har det gets möjlighet att utmana sig själv inom den motoriska världen.  

 

Utifrån våra mål på Månen har vi fortfarande förbättringsområden att utveckla.

• att ge tillbaka dokumentation, reflektera tillsammans både vuxna och barn samt fånga upp barnens tankar och idéer för att komma vidare.
• Detta för att vi ska utmana barnen vidare inom deras intressen.
• Skapa en struktur och organisation som håller på avdelningen
• Använd vår dyrbara planeringstid till rätt ändamål

En mindre observation som gjort är att vissa av barnen gör otroligt många saker men ”hastar” igenom processen. För att barnen skall få en förståelse för vad det är de gör kanske dessa frågor hjälper dem i deras egen reflektion kring processen och själva ”görandet”.

En tanke när barnen vill göra saker kan vara att ställa frågor

• Vad vill du göra?

• Varför vill du göra det?

• Hur tänker/vill du utföra detta?

 Detta för att barnen skall utmanas vidare i sitt eget tänkande och bli medvetna om sina val.

Analys - Var är vi?

Hjälpfrågor: Samlad beskrivning av nuläget. Till exempel utifrån den dokumentation som vi har. Var befinner vi oss i förhållande till de nationella målen inom utvecklingsområdet? Hur vet vi det?

Barngruppen har satt sig under hösten och de börjar hitta olika konstalationer. De olika konstalationerna är inte statiska utan barnen varierar sina kompisar under dagarna självmant.

Aktivitetstavlan används flitigt av barnen. Den behövs dock uppdateras.

Lärmiljöerna utgår från barnens intresse och de ändras allt eftersom intresserna skiftar.

 

Målformulering - Vart ska vi?

Hjälpfrågor: Välj mål utifrån vår vision och er barngrupp när det gäller TRYGGHET, DELAKTIGHET OCH LÄRANDE från Lpfö 98/16 som ni ska arbeta med under detta läsår?  Vad händer i verksamheten när målet är nått? Hur ser vi det?

Våra mål är:

- göra barnen delaktiga i deras vardag

- göra barnens inflytande tydligare för dom själva

- skapa tid för gemensamma reflektioner för barnen

- skapa lärmiljöer utifrån barnens intressen och förändra de efter hur intresserna ändras

- skapa utmaningar som är relevanta för den nivån som efterfrågas

Underrubrik 1

Strategi - Hur gör vi?

Hur fortsätter vi utmana barnen i det dom tycker är mest intressant? Med vilka frågor, vilket material, vilka "uppgifter"?

 - Uppdatera aktivitetstavlan med "nya" aktiviteter

- Skapa lärprocessvägg för att synliggöra och reflektera kring barnens lärprocess.

- Se över våra lärmiljöerna och tillföra nya utmaningar.

- Dela upp barnen i mindre grupper som erbjuds olika aktivieter utifrån intressen. De olika grupperna presenterar sitt arbete på processväggen, där kan de delge varandra.

Resultat - Hur blev det?

Hjälpfrågor: Vad ser vi? Vad visar barnen intresse för? Hur vet vi det? Vilka lärprocesser är barnen inne i?