Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Judendom, kristendom, islam

Skapad 2017-01-23 10:07 i Torpskolan Lerum
Grundskola 7 – 9 Religionskunskap
Judendom, kristendom och islam brukar ibland kallas för de abrahamitiska religionerna eller syskonreligioner pga. Att de har samma stamfader, nämligen Abraham. De tre religionerna har både likheter och skillnader och detta kommer du bla. att får lära dig mer om.

Innehåll

Arbetssätt: Genomgångar, film, instuderingsuppgifter, jämförande uppgifter m.m.

 

Prov fredag v. 11

Symboler

Historia

Viktiga personer

Övergångsriter

Religiösa handlingar (Bön, sakrament, fem pelare m.m.)

Skrifter

Byggnader

Levnadsregler

Riktningar

Högtider

 

Kunna jämföra de olika religionerna!

Hur påverkar religionen en troendes identitet och liv i t.ex. Sverige? (levnadsregler, handlingar, högtider, kön, riktning osv.) 

Glöm ej de fyra frågorna: Hur ser det? Varför/orsak? Konskvenser/vad leder det till? Spelar det någon roll/egna tankar och kopplingar?

 

Sidor i boken:

Judendomen s. 154-185

Kristendom s. 186 – 215, 222-227

Islam s. 228-257

 

Digilär:

SO->Religion-> Världsreligioner->

 

Judendom -> religiösa uttryck och handlingar

Kristendom -> religiösa uttryck och handlingar

Islam -> religiösa uttryck och handlingar

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
    Re  7-9
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  7-9
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
    Re  7-9
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.
    Re  7-9
  • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
    Re  7-9
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
    Re  7-9
  • Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
    Re  7-9

Matriser

Re
Judendom, kristendom, islam

E
C
A
Världsreligionerna
Du har grundläggande kunskaper om judendomen, kristendomen och islam och visar det genom att beskriva centrala tankegångar (läran m.m.), urkunder (skrifter) och konkreta religiösa uttryck (levnadsregler, byggnader m.m.) och handlingar inom religionerna.
Eleven har goda kunskaper om judendomen, kristendomen och islam och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar (läran m.m.), urkunder (skrifter) och konkreta religiösa uttryck (levnadsregler, byggnader m.m.) och handlingar inom religionerna.
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar (läran m.m.), urkunder (skrifter) och konkreta religiösa uttryck (levnadsregler, byggnader m.m.) och handlingar inom religionerna.
Likheter och skillnader
Dessutom för du enkla resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Dessutom för du utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Dessutom för du välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Livsfrågor och identitet
  • Re  A 9
Du kan också föra enkla resonemang om hur identiteter kan formas av judendom, kristendom och islam på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Du kan också föra utvecklade resonemang om hur identiteter kan formas av judendom, kristendom och islam på ett sätt som för resonemanget framåt.
Du kan också föra välutvecklade och nyan­serade resonemang om hur identiteter kan formas av religioner på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Källor
Du kan välja information om religioner och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Du kan välja infor­mation om religioner och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Du kan välja information om religioner och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informa­tionens och källornas trovärdighet och relevans.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: