Matematik årskurs 3

Varför ska man kunna matte? För matte finns överallt! Matte behöver man kunna hela livet. För att betala räkningar, jobba, handla m.m. Men även som barn behöver man kunna fundera över om jag ha råd med det jag önskar. Hur mycket pengar fattas? Det är roligt med matte. Att mäta på olika sätt, att bygga geometriska figurer, upptäcka mönster m.m. Att kunna fundera, klura och prata matte med sina kompisar är viktigt och roligt. Att lösa lurigheter tillsammans. Men då måste man också kunna prata matte, använda ord och begrepp som andra förstår. Man måste kunna beskriva och förklara vad man menar så att de andra förstår. Då blir matte roligt och spännande!

Kursplanens syftestext

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göraberäkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 Mål till eleven

 Lösa problem:

• Uppskatta och fundera över rimlighet.
• Använda strategier när du räknar.
• Kunna lista ut hur man skriver på mattespråk.

 Begrepp:

• Kunna matematiska begrepp bla lägesord.
• Beskriva begreppens egenskaper.

• Kunna jämföra begreppen.
• Kunna dela upp tal t.ex. 10-kompisar, 100-kompisar.
• Förstå positionssystemet.

• Kunna och förstå enkla bråk och kunna jämföra dem.
• Kunna geometriska begrepp, beskriva och jämföra dem.

 Metoder:

• Kunna de 4 räknesätten och förstå när man ska använda vilket. Förstå och kunna använda ”lika med”-tecknet.
• Kunna använda olika metoder beroende på vad du ska räkna ut t.ex. huvudräkning, överslagsräkning, skriftliga metoder och använda miniräknare.
• Rita och göra geometriska objekt. Skala, förstoring, förminskning.
• Uppskatta, mäta och jämföra längd, massa, volym och tid med rätt enhet.


 Kommunicera:

• Beskriva och samtala om hur du löst en uppgift och visa genom t.ex. bilder, symboler, plockisar. 

• Läsa av tabeller och diagram.

• Resonera om val av metoder och räknesätt, rimlighetslumpmässiga händelser och mönster.

 Läraren bedömer

Hur eleven:

• löser problem.
• Förstår och använder begrepp.
• Använda olika metoder
• Kunna kommunicera matematik.

Genom elevinflytande har vi bestämt att vi ska bedöma genom:

• Diagnoser med återkoppling. Gå igenom diagnosen gemensamt.
• Visa vad vi kan på blanka papper, inte alltid klara diagnoser.
• Att berätta, prata matematik. 

 I undervisningen kommer vi att arbeta med:

Gemensammagenomgångar, individuellt material, gruppövningar som ger eleven möjlighet att träna på:

• Att lösa problem.
• Förstå och använda begrepp.
• Använda olika metoder
• Kunna kommunicera matematik.

Genom elevinflytande har vi bestämt att vi ska:

Jobba i matteboken Favoritmatematik. 

Titta på film.

EPA (Ensam, Par, Alla).

Mäta.

Spela mattespel (exempelvis areaspelet).

Använda datorn/datorplattan (exemplevis: King of math, Nomp).

Läsa - punkt, stopp, rita (metod vid problemlösning).

Programmering (exempelvis i scratch.jr, code.org). 

Genomgångar

Bygga

Lekar så man lär.

Utematemaik

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• 
  
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
• Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
• Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
• Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationera.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
• Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
• Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
• Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
• Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
• Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
• Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
• Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.