👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här
Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Matematik årskurs 3
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/lund/apelskolan2/lund_07m/2913885606_1486297024710.png
Skapad 2017-01-29 09:15
i Apelskolan Lunds för- och grundskolor
unikum.net
Grundskola
3
Matematik
Varför ska man kunna matte? För matte finns överallt! Matte behöver man kunna hela livet. För att betala räkningar, jobba, handla m.m. Men även som barn behöver man kunna fundera över om jag ha råd med det jag önskar. Hur mycket pengar fattas? Det är roligt med matte. Att mäta på olika sätt, att bygga geometriska figurer, upptäcka mönster m.m. Att kunna fundera, klura och prata matte med sina kompisar är viktigt och roligt. Att lösa lurigheter tillsammans. Men då måste man också kunna prata matte, använda ord och begrepp som andra förstår. Man måste kunna beskriva och förklara vad man menar så att de andra förstår. Då blir matte roligt och spännande!
Innehåll
Kursplanens syftestext
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
- använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
- välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göraberäkningar och lösa rutinuppgifter,
- föra och följa matematiska resonemang, och
- använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Mål till eleven
Lösa problem:
- Uppskatta och fundera över rimlighet.
- Använda strategier när du räknar.
- Kunna lista ut hur man skriver på mattespråk.
Begrepp:
- Kunna matematiska begrepp bla lägesord.
- Beskriva begreppens egenskaper.
- Kunna jämföra begreppen.
- Kunna dela upp tal t.ex. 10-kompisar, 100-kompisar.
- Förstå positionssystemet.
- Kunna och förstå enkla bråk och kunna jämföra dem.
- Kunna geometriska begrepp, beskriva och jämföra dem.
Metoder:
- Kunna de 4 räknesätten och förstå när man ska använda vilket. Förstå och kunna använda ”lika med”-tecknet.
- Kunna använda olika metoder beroende på vad du ska räkna ut t.ex. huvudräkning, överslagsräkning, skriftliga metoder och använda miniräknare.
- Rita och göra geometriska objekt. Skala, förstoring, förminskning.
- Uppskatta, mäta och jämföra längd, massa, volym och tid med rätt enhet.
Kommunicera:
- Beskriva och samtala om hur du löst en uppgift och visa genom t.ex. bilder, symboler, plockisar.
- Läsa av tabeller och diagram.
- Resonera om val av metoder och räknesätt, rimlighetslumpmässiga händelser och mönster.
Läraren bedömer
Hur eleven:
- löser problem.
- Förstår och använder begrepp.
- Använda olika metoder
- Kunna kommunicera matematik.
Genom elevinflytande har vi bestämt att vi ska bedöma genom:
- Diagnoser med återkoppling. Gå igenom diagnosen gemensamt.
- Visa vad vi kan på blanka papper, inte alltid klara diagnoser.
- Att berätta, prata matematik.
I undervisningen kommer vi att arbeta med:
Gemensammagenomgångar, individuellt material, gruppövningar som ger eleven möjlighet att träna på:
- Att lösa problem.
- Förstå och använda begrepp.
- Använda olika metoder
- Kunna kommunicera matematik.
Genom elevinflytande har vi bestämt att vi ska:
Jobba i matteboken Favoritmatematik.
Titta på film.
EPA (Ensam, Par, Alla).
Mäta.
Spela mattespel (exempelvis areaspelet).
Använda datorn/datorplattan (exemplevis: King of math, Nomp).
Läsa - punkt, stopp, rita (metod vid problemlösning).
Programmering (exempelvis i scratch.jr, code.org).
Genomgångar
Bygga
Lekar så man lär.
Utematemaik
Kopplingar till läroplanen
- Syfte
-
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,Ma
-
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,Ma
-
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,Ma
-
föra och följa matematiska resonemang, ochMa
-
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.Ma
- Centralt innehåll
-
Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordningMa 1-3
-
Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.Ma 1-3
-
Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.Ma 1-3
-
De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.Ma 1-3
-
Ma 1-3 -
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.Ma 1-3
-
Rimlighetsbedömning i vardagliga situationerMa 1-3
-
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.Ma 1-3
-
Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckasMa 1-3
-
Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.Ma 1-3
-
Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.Ma 1-3
-
Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.Ma 1-3
-
Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.Ma 1-3
-
Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.Ma 1-3
-
Slumpmässiga händelser i experiment och spel.Ma 1-3
-
Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.Ma 1-3
-
Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.Ma 1-3
-
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.Ma 1-3
-
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.Ma 1-3
- Kunskapskrav
-
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.Ma 3
-
Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.Ma 3
-
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.Ma 3
-
Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.Ma 3
-
Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.Ma 3
-
Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.Ma 3
-
Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.Ma 3
-
Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.Ma 3
-
Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationera.Ma 3
-
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.Ma 3
-
Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.Ma 3
-
Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.Ma 3
-
Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.Ma 3
-
Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.Ma 3
-
Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.Ma 3
-
Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.Ma 3
-
Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.Ma 3
-
Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.Ma 3
Matriser
Matematik årskurs 3
Rubrik 1 |
|||
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
|---|---|---|---|
|
Lösa problem
|
Jag kan med stöttning använda strategier när jag räknar. Jag kan hur man skriver på mattespråk med minst två räknesätt. Jag funderar ibland över om mitt svar är rimligt.
|
Jag kan flera strategier och använder dem ofta. Jag vet hur man skriver på mattespråk med alla fyra räknesätten. Jag kommer oftast ihåg att fundera över om mitt svar är rimligt.
|
Jag kan de strategier som vi gått igenom och känner mig säker på dem. Jag utmanar mig med att försöka hitta smarta sätt att lösa problem. Jag vet hur man skriver de fyra räknesätten och kan jämföra dem och fundera över vilken som är bäst att använda i just min uträkning. Jag funderar över rimligheten och kan stanna upp och tänka att det inte stämmer när jag räknat ut ett tal. Jag kan då hitta fel i min uträkning och fundera över vad som var felet och varför det blev fel.
|
|
Begrepp
|
Jag kan med stöttning flera matematiska begrepp och kan beskriva begreppens egenskaper. Jag kan några utan stöttning. Jag kan jämföra begreppen. Bl.a. likhetstecknet och de fyra räknesätten.
|
Jag kan flera matematiska begrepp och vet vad de betyder och förklara dem för en kompis. Jag kan jämföra begreppen och förstår likheter och skillnader mellan dem, hur man tänker och hur man använder dem.
|
Jag förstår och använder de matematiska begreppen. Jag kan använda dem både muntligt och i en uträkning på rätt sätt. Jag jämför och kan analysera om vilket som jag kan använda när. Jag kan förklara begreppens egenskaper för en kompis.
|
|
Taluppfattning
|
Jag kan dela på tal. Jag är helt säker på 10- kompisarna och 100- kompisarna. Jag förstår positionssystemet med hela tal. Jag vet vad bråk är och kan några vanliga bråktal.
|
Jag kan dela på hela tal på olika sätt. Jag förstår 100- rutan och kan använda den på ett effektivt sätt. Jag förstår positionsystemet med ental, tiotal och hundratal. Jag förstår och kan jämföra vanliga bråktal.
|
Jag är helt säker på att dela hela tal och använder det ofta för att göra uträkningar på ett effektiv sätt t.ex. vid huvudräkning. Jag förstår positionsystemet och jag funderar också över höga tal och även decimaltal. Jag förstår bråk kan jämföra dem och. Jag förstår att det finns en koppling till decimaltal. Jag vet när man kan använda sig av bråkform t.ex. i vardagen.
|
|
Metoder: Räknesätten
|
Jag kan de fyra räknesätten och förstår när jag ska använda vilket. Jag förstår och kan använda likhetstecknet.
|
Jag kan de fyra räknesätten och vet när jag ska använda vilket. Jag har förståelse för talfamiljer och vet på så sätt hur räknesätten hänger ihop. Jag förstår och kan använda likhetstecknet även vid enkla ekvationer.
|
Jag kan de fyra räknesätten. Jag vet när jag ska använda vilket och kan analysera när det är bättre att använda det ena räknesättet framför ett annat. Jag kan förklara och beskriva hur räknesätten hänger ihop med varnadra och jag kan dra nytta av mina kunskaper i det ena räknesättet för att enklare räkna ut ett annat tal t.ex. vid huvudräkning. Jag har förståelse för likhetstecknet och kan lösa enkla ekvationer.
|
|
Metoder
|
Jag kan använda olika metoder beroende på vad jag ska räkna ut. Jag kan huvudräkning, överslagsräkning, skriftliga metoder och använda miniräknare.
|
Jag kan använda olika metoder och jag kan också analysera vilken metod som funkar bäst i olika sammanhang. När jag ska använda vilken metod.
|
Jag kan jämföra och analysera metoderna. Se vilka fördelar resp nackdelar det finns med de olika metoderna. Jag kan själv fundera över när det passar att använda de olika metoderna. Jag klarar att hålla flera räknesteg i huvudet och kan utan stöttning klara att lösa matteuppgifter med de olika metoderna.
|
|
Geometri
|
Jag kan några geometriska begrepp och kan beskriva och jämföra dem. Jag kan rita och göra geometriska objekt.
|
Jag kan flera geometriska objekt. många 2- dimensionella och några 3- dimensionella. Jag kan jämföra och beskriva dem med ord. Jag kan se likheter och skillnader mellan objekten och kan upptäcka objekten i vår närmiljö.
|
Jag kan många geometriska objekt. Jag kan många både 2- och 3- dimensionella objekt. Jag kan jämföra objekten. Jag vet vad som är typiskt för de olika objekten. Jag kan rita dem på ett korrekt sätt och vet hur de "bygger" på varandra så jag kan skapa 3-dimensionella figurer och koppla konstruktionen till hur de är upp byggda av 2- dimensionella figurer.
|
|
Mäta
|
Jag kan uppskatta, mäta och jämföra längd, massa, volym och tid. Jag kan någon enhet från längd, massa, volym och tid.
|
Jag kan redskap som man använder vid de olika mätningarna. Jag kan några olika steg i enheterna t.ex. cm, m.
|
Jag behärskar de olika mätningarna. Jag kan jämföra likheter och skillnader mellan de olika mätningarna och mellan enheterna. Jag kan flera olika steg i enheterna och vet kopplingarna mellan stegen t.ex. dl och liter. Jag förstår 10-bassystemet. Jag kan och förstår flera olika begrepp som har med mätning att göra.
|
|
Kommunicera
|
Jag kan visa och förklara hur jag löst en uppgift. Jag använder mig då av plockisar, bilder, symboler eller annat konkret material. Jag kan resonera kring vilket räknesätt som jag ska använda. Jag kan se och upptäcka mönster och förklara det för en kompis.
|
Jag kan på ett tydligt sätt visa hur jag löst en uppgift. Jag använder mig då av ämnesspecifika ord som gör det lättare för en kompis att förstå vad jag menar. Jag ritar och skriver tydligt för att det ska vara lätt att se hur jag tänkt.
|
Jag visar och förklarar tydligt och utförligt hur jag löst en uppgift. Jag använder mig av de ämnesspecifika orden. Jag kan resonera över varför jag gjort som jag gjort t.ex. valt ett visst räknesätt. Jag kan också fundera över om jag kunde löst uppgiften på något annat sätt. Jag har lätt för att se mönster i matematiken och använder mig av dem.
|
|
Tabeller och diagram
|
Jag kan läsa av enkla tabeller och diagram.
|
Jag kan läsa av tabeller och diagram och jag kan själv göra egna tabeller och diagram utifrån någon undersökning t.ex.
|
Jag kan läsa av tabeller och diagram. Jag kan själv göra tabeller och diagram. Jag kan också sortera och redovisa resultatet. Jag Kan dra slutsatser utifrån resultatet.
|
