Smörblommans kulturplan 2016, Getingboet

Beskriver hur vi på Smörblomman ser på begreppet kultur och vad vi på Getingboet gör för att skapa och bära kultur.

Utifrån forskning

Ett interkulturellt förhållningssätt kräver förmåga att vara öppen för det nya, och att olika tankesätt och värderingar genomsyrar hela organisationen (Pirjo Lahdenperä i Interkulturellt perspektiv 2006). När man pratar om interkulturellt lärande tänker man kanske först på olika nationaliteter men det går även att tolka på individnivå, alla har en egen ”hemkultur” där egna erfarenheter och traditioner påverkar. Det handlar om en medvetenhet att det finns andra tankesätt och värderingar i andra miljöer och det kräver kunskap menar Pia Lahdenperä, professor i pedagogik med interkulturell inriktning. Mlekov och Widell (2003) påpekar att mångfald innebär att man ser olikheter som en tillgång och för en levande diskussion i det dagliga arbetet.
Loris Malaguzzi, grundare av Reggio Emilia pedagogiken ansåg att pedagogerna på förskolan skulle utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter. Pedagogen skulle ses som en medforskare och ta tillvara barnets kompetens och nyfikenhet. Det ligger till stor grund för dagens pedagogik i svensk förskola. Som pedagog krävs det att man bortser från det för givet tagna och tar vara på barnens önskningar och frågor och gör dem delaktiga i lärprocessen först då kommer lusten in i arbetet menar Lenz Taguchi (2005).

Lahdenperä, Pirjo (2006). Interkulturella perspektiv, pedagogik i mångkulturella lärande miljöer. Lund: Studentlitteratur AB
Mlekov, Katarina & Widell, Gill (2003). Hur vi möter mångfald på arbetsplatsen. Lund: Studentlitteratur.
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik- etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.

Mål 

Att barnen lyssnar på varandra

Att barnen känner delaktighet i sin egna kultur och visar intresse för andra kulturer

Att barnen vågar uttrycka sig 

Målkriterier

Vi ser att barnen uttrycker sig genom flera olika uttrycksformer. 

Vi ser att barnen delger varandra utifrån sina kulturella erfarenheter. 

Högre resultat i NKI samt i Nacka kommuns enkät.

Vi ser att vi dokumenterar kultur i unikum och i andra sociala medier. 

Vi ser att vi systematiskt dokumenterar hur vi använt kulturpengen 

Syfte

Vår verksamhet ska präglas av ett interkulturellt förhållningssätt, där vi låter olika åsikter och synsätt berika varandra samt att olikheter ses som en tillgång. Vi utgår från barnens kunskaper och erfarenheter. 

Metod ( hur gör vi? Material och aktiviteter för att utmana förmågor inom alla delar av lärandeindex).

Kultur för oss på handlar om att vi respekterar och har förståelse för allas olika åsikter och tankar, där olikheter ses som en tillgång. Vi utgår från barnens kunskaper och erfarenheter från både deras hemkultur och i möten med andra på förskolan. Vi strävar efter att alla barn vågar uttrycka sig utifrån sina intressen och ges möjlighet att prova på nya utryckningsformer, som till exempel; lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama.

Förskolan får även bidrag från kommunen till alla barn över 3 år. Denna peng ska gå till olika kulturella aktiviteter. Under barnens förskoletid ska de både få uppleva och aktivt delta i till exempel; teater, dans, museum och skapande verksamhet.

Vi har under hösten arbetat aktivt med vår kultur och hur vi vill ha det tillsammans på Getingboet. Detta har vi gjort genom att lyfta barnkonventionen och utgått från frågeställningar som skapat samtal och tankar hos barnen. Vi har fortsatt arbetet med kompissolen, där vi lagt till fler strålar. Utifrån detta har vi tillsammans skapat vårt kompiskontrakt.

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

Genom de många samtalen på Getingboet så ser vi att förståelsen för varandra har ökat. Vi ser också att barnen är nyfikna på varandra och har stor kunskap om varandra, vilket har lett till vår goda kultur på Getingboet. Arbetet med måltidspedagogik och "temadagar" om de länder som vi har koppling till har också lett till en nyfikenhet och kunskap. Tillsammans har vi "åkt" till olika länder med hjälp av google Earth, smakat mat, studerat kartan, ritat flaggor.

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen reflektera över arbetet och prata om det vi gjort, var och en efter egen förmåga. Vi dokumenterar i barnens lärlogg).

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm.)

Vi ser att vi tillsammans med barnen har skapat en god kultur på Getingboet. Vi  ser att arbetet med kompissolen och barnkonventionen har lagt grunden till de många och goda samtalen som har förts mellan barn-barn, barn-pedagog i både större och mindre grupper. Barnen har visat stor empati, förståelse och kunskap om varandra. 

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).

Läroplanskopplingar

Läroplan

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,