Undervisningsstund Lera

Skapad 2017-02-01 21:06 i Gamla Rindö förskola Vaxholm Stad

Undervisningsstund. Samplanerad undervisning för förskollärare och arbetslag inom UndIF 2015-2018 Vaxholms stad

Förskola

Barnen får möta materialet lera och bekanta sig med dess egenskaper och möjligheter för skapande. Samplanerad undervisningsstund i två cykler för förskollärare och arbetslag kopplat till forskningsprogrammet UndIF 2015-2018.

Innehåll

Här nedan under "Bedömningsmatriser" hittar du underlag för Undervisningsstund.

De två cyklerna ser ut så här:

Vänligen

Katinka Leo

Uppgifter

Deadlines
INSTRUKTIONER

Matriser

UNDERVISNINGSSTUND. Underlag för samplanering, samreflektion och samanalys

	Cykel 1. Samplanering i arbetslag Här fyller ni i planering inför undervisningsstunden. Var ska vi?	Cykel 1. Samreflektion, -utvärdering & samanalys. Här fyller ni i era reflektioner och analyser efter första genomförandet av undervisningsstund. Deadline 28/2 Hur gick det? Varför gick det som det gick?	Cykel 2. Samplanering i arbetslag. Förbättrad undervisningsstund. Här fyller ni i en ny förbättrad planering som ska vara så lik den första som möjligt men med de justeringar som krävs för en ännu bättre undervisningsstund. Hur går vi vidare?	Cykel 2. Samutvärdering & samanalys. Här fyller ni i era reflektioner och analyser efter andra förbättrade genomförandet av undervisningsstund. Deadline 31/3 Hur gick det? Varför gick det som det gick? Vad har vi lärt oss? Vilka lärdomar tar vi med oss in i nätverket?
Rubrik 1 Syftet med undervisningsstunden är att introducera barnen i det pedagogiska materialet lera. I fokus för aktiviteten ligger det fria utforskandet. Lpfö98 Rev. 2016 utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, Lpfö98 Rev. 2016 utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, Lpfö98 Rev. 2016 utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, Lpfö98 Rev. 2016 utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, Lpfö98 Rev. 2016 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, Lpfö98 Rev. 2016 utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Lpfö98 Rev. 2016 utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
Undervisningens ramar: Antal barn Stödfrågor planering: Hur många barn? Vilka barn? Vilken sammansättning av barn och varför? Stödfrågor utvärdering: Vilken effekt antalet och sammansättningen av gruppen på undervisningsstunden?	4 barn samlas kring en iordningställd mötesplats. Mötesplatsen är i ateljén och har syftet att möjliggöra för barnen att kunna möta materialet lera. Barnen samlas på förmiddagen. Resterande barn i gruppen är ute på gården. För flera av barnen är det första tillfället de arbetar med lera. De barn som deltar är barn som vi upplever samarbetar bra ihop och har rika möjligheter att lära av varandra. Undervisningsstunden börjar med att J berättar för barnen att de kommer att få skapa med lera och visar materialet för dom. Leran "går" mellan barnen som själva får skära upp en bit till sig själva. Barnen får i lugn och ro utforska leran och skapa sig en "relation" till den. Allt eftersom utmanar J deras handskande med leran genom att uppmuntra dom till olika "övningar" såsom att "prova att rulla lera till en boll". Men i fokus är det fria utforskandet.	Det var ett lämpligt antal barn för aktiviteten upplever vi. Antalet barn som var, möjliggjorde att det fanns tid och utrymme för nära kontakt och dialog barn-pedagog. Vår upplevelse var att det var en positiv erfarenhet för alla i undervisningsstunden, men att det förekom skillnader i intressets och koncentrationens varaktighet hos barnen. Det lilla antalet barn möjliggjorde ett lugn och en atmosfär full av koncentration, kreativitet, upptäckarlust och gemenskap. Lärdom: att ge barnen tid att bekanta sig med det nya materialet i sin egen takt. Att verkligen lägga fokus på hur materialet känns i handen och att lägga fokus på vad som händer med materialet när vi gör olika saker med våra händer.	Utifrån första tillfället ser vi att den andra stunden kan förbättras genom att vi pedagoger än mer uppmuntrar det samarbete och den dialog som uppstår i skapandet. Och att vi uppmuntrar barnen till att sätta ord på vad de känner, tänker, gör och erfar. Detta i syfte att dels stärka deras egna upplevelse men också för att det ska kunna uppstå en gemensam reflektion kring görandet.	Det andra tillfället gick bättre än det första och med bättre menas att det syfte som var uppsatt för undervisningsstunden uppnåddes i högre grad än vid första tillfället. Barnen hade vid det andra tillfället redan skapat sig en "relation" till materialet och var trygga med att nyfiket utforska det vidare. De kunde vid detta tillfälle lägga än mer fokus vid att föra en dialog kring vad de gjorde, de var mer lyhörda för mina frågor och utmaningar samt samarbetade än mer med varandra genom att inspirera och visa varandra vad de gjort. Lärdomar: Plats, tid och antal barn för aktiviteten är avgörande. En iordningställd mötesplats innan barngruppen samlas är avgörande för ett fortsatt lugn under aktiviteten. Ett tydligt avslut är också av vikt, med gott om tid för barnen att hinna avsluta pågående projekt/aktivitet. Att samplanera och utvärdera gemensamt upplevde vi gav mening och syfte. Vi kunde lättare följa tråden och medvetet arbeta för att förbättra vår roll som pedagoger.
Undervisningens ramar: Plats för undervisningsstunden Stödfrågor planering: Var ska undervisningsstunden äga rum? Varför väljs den platsen? Stödfrågor utvärdering: Vilken påverkan fick valet av plats på undervisningsstunden?	Undervisningsstunden äger rum vid den iordningställda mötesplatsen för lera. (ett bord inne i ateljén med syfte att möjliggöra utforskande av lera)	Mötesplatsen fyllde sitt syfte. Vi introducerade för barnen det nya materialet lera vid den mötesplats där det sedan kommer att finnas. På så sätt introducerades både materialet och mötesplatsen samt förhållningssättet gentemot de båda.	Undervisningsstunden kommer att fortsätta ske vid mötesplatsen avsedd för lera.	Att vi redan iordningställt en mötesplats upplevde vi som positivt. Det blev tydligt för barnen vilket syfte mötesplatsen hade, vart materialet lera "bor" och att det fanns tillgängligt för barnen efteråt att fortsätta utforska vid intresse.
Undervisningens ramar: Tidpunkt Stödfrågor planering: När ska undervisningsstunden ske på dagen? veckodag? Hur länge? Stödfrågor utvärdering: Vilken effekt på undervisningsstunden fick valet av tidpunkt?	Undervisningsstunden sker en tisdag förmiddag efter att barngruppen samlats och fått berättat för sig vad som kommer att hända under dagen. Undervisningsstunden beräknas pågå i ca 20- 30 beroende på barnens intresse, lust och ork.	Valet av tidpunkt och dag upplevdes som lämpligt. Nästa tillfälle sker veckan därpå, också det en tisdag.		Valet av tidpunkt upplevdes som lämpligt vid båda tillfällena.
Undervisningens ramar: Förberedelser Stödfrågor planering: Vilket material planerar ni att använda? Hur ska materialet presenteras? Hur involveras barnen i planering av förberedelser? Hur ska barn och vuxna organiseras? Vem gör vad? Stödfrågor utvärdering: Hur påverkade förberedelserna undervisningsstunden? Hur fungerade samarbetet? Vad kan göras bättre nästa gång?	Materialet som används är lera. i detta fall stengodslera. Barnen har innan undervisningsstunden varit delaktiga i att skapa mötesplatsen och iordningsställa den. Vid det specifika undervisningstillfället är mötesplatsen iordningställd och leran står tillgänglig på bordet, synlig för barnen. Joanna leder undervisningstillfället och Sussi dokumenterar med hjälp av kamera, film och anteckningar.	Förberedelserna var bra, och den tydliga arbetsfördelningen och planeringen skapade tydlighet och lugn. Vi upplevde att det var fördelaktigt att materialet var framdukat när barnen kom, eftersom det fångade deras intresse.	Som vid förra tillfället. Förbättring: Att förbereda dokumentationsmöjligheter för barnen (papper och penna för de som önskar dokumentera/ teckna sitt skapande).	Vid detta tillfälle valde alla barnen att dokumentera sitt skapande med lera genom att teckna vad de gjort (rita av sina lerfigurer). Det upplevde vi som positivt. Barnens dokumentationer synliggjordes senare vid mötesplatsen så att de andra barnen kunde ta del av dom.
Undervisningens kärna: Undervisningsstundens innehåll (kortfattat ) Stödfrågor planering: Hur ska undervisningsstunden genomföras? Vilket lärande syftar den till att utveckla? Vilka läroplansområden under avsnitt 2.2 omfattas? Vilka frågor planerar ni att ställa? Hur planerar ni att utmana barnen under genomförandet? Stödfrågor utvärdering: Hur gick genomförandet? Vilka frågor ställdes? Gick det som ni hade planerat? Vilket förändrat kunnande kan ni se? Vad kan förbättras? Hände något oväntat? Vilka aspekter blev bättre än ni tänkt?	Undervisningsstunden ska genomföras i syfte att stärka barnens lust, vilja och förmåga att uttrycka tankar, idéer och erfarenheter med materialet lera. Det är det nyfikna, fria utforskandet som är i fokus. Barnen ges tid och utrymme för att själva bygga en relation till materialet och dess egenskaper. genom att allt eftersom utmana barnens skapande mer leran, stärks andra förmågor såsom att verbalt sätta ord på det som sker, att lyssna och reflektera kring andras åsikter och att gemensamt föra en dialog kring det vi tillsammans erfar. Utifrån den dialog som uppstår ges möjligheter för pedagogen att "leda" skapandet in på nya banor, såsom ev. matematiska (form, storlek, läge, antal etc.)	Vi uppmärksammade att barnen inledningsvis var mest fokuserade på det egna görandet, den egna bekantskapen med materialet. Efter ett tag lyfte de på blicken och började intressera sig för vad de andra runt bordet gjorde. Då uppstod en mer intensiv dialog riktat kring det vi gjorde där och då. Barnen började sätta ord på sitt görande och berätta för varandra om deras tankar (vad deras figurer föreställde och hur man på olika sätt kunde forma leran). Två utav barnen började ett gemensamt skapande utifrån en utmaning om att prova att rulla leran till en boll. De upptäckte att bollarna blev olika stora och började storlekssortera dom. Det blev så småningom en orm.	Ytterligare stärka förmågor som inkluderas under senare tillfället är... stärka barnens förmåga att dokumentera sitt görande för vidare reflektion och återberättande.	Det förändrade kunnande vi kunde se var en stärkt tillit till den egna förmågan. En stärkt förmåga att dela med sig/visa och berätta om det man gjort samt att lyssna in de andras åsikter och låta sig inspireras av dom.
Undervisningens synliggörande: Dokumentation Stödfrågor planering: Hur ska undervisningsstunden dokumenteras? Vem/vilka dokumenterar? Hur planerar ni att synliggöra barns förändrade kunnande? För er i arbetslaget? För barnen? För nätverksgruppen? Stödfrågor utvärdering: Passade dokumentationsformen denna undervisningsstund? Vilka aspekter med dokumentationen kan förbättras?	Sussi dokumenterar. Det förändrade kunnandet synliggörs genom synlig dokumentation i anslutning till mötesplatsen samt i barnens lärloggar.	Dokumentationsformen var lämplig. Nästa gång vill vi inkludera barnen i dokumentationen.	Sussi dokumenterar barnen dokumenterar.	Barnens dokumentationer synliggjorde lärandet och det förändrande kunnandet mer tydligt och mångsidigt. Barnens tankar om vad de erfarit kom till tals på ett bättre sätt.

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Undervisningsstund Lera

Innehåll

Uppgifter

Deadlines

INSTRUKTIONER

Matriser

UNDERVISNINGSSTUND. Underlag för samplanering, samreflektion och samanalys

Rubrik 1

Om Unikum

Nyheter från Unikum

Unikums Hjälpsidor

Unikums Forum